the adventure of life

Jag upptäcker ett hjärta på kanten till min latte..

2012-01-31T21:10:00.000+01:00

.. och blir glad av att hitta nåt oväntat vackert som inte kommer att vara längre än till nästa klunk.

Jag fångar ögonblicket på bild och tänker på personen jag ska träffa. En tidigare kollega med ett stort hjärta och kloka tankar. En nygammal dröm som väcktes gör att vi inte längre delar en vardag på en arbetsplats. Men jag har tänkt mycket på henne de senaste månaderna och nu ses vi en kall kväll i centrala Stockholm.

När latten är nästan uppdrucken anländer min vän och vi går vidare till en restaurang. Pizzorna vi äter kryddas med ett samtal kring vardagen, saker som saknas i samhället, livet, drömmar och tankar kring våra företag.

Jag känner mig lyckligt lottad som har fått träffa personer som hon under min livsstig. Hon är en klok, härlig, levnadsglad och väldigt mänsklig person som bjuder på sig själv. Jag fylls av energi av att träffa henne.

När vi skiljs åt och stjärnorna tänts och snöns kristaller gnistrar längs min väg så tänker jag på de små ögonblicken. Ett hjärta på kanten av ett latteglas. Ett samtal. En promenad en stjärnklar kväll i Januari. En katt som väntar när man kommer hem och kryper ner i en nybäddad säng.

Jag tänker på att ett hjärta i skummad mjölk, en vacker stund, naturen som visar sin skönhet, kärlek och en ny vänskap kan dyka upp när man minst anar det men jag tror att det gäller att hålla ögonen öppna och vara närvarande i livet, fortsätta vara nyfiken och känna tacksamhet för det som kommer i ens väg.

Jag blir förälskad vid första ögonkastet..

2012-01-31T20:30:00.000+01:00

.. när min blick möter Emmas (Livskrafter) målning och jag ber omgående att få köpa den.

Bilderna är lånade från Livskrafter.

Nu är den min och kvinnan med paraplyet ska sitta på en vägg i mitt sovrum. Hon skänker mig redan glädje och så gör även texten som kommer här.

Jag plockar ner himlen ibland

älska mig snälla

där i utkanten av alla ord

där gränser flyttar sig längs skymningen

för jag är så vacker hos dig

kanske är vi optimala drömbilder

utmed romantiska höstpromenader

men att våga älska dig min hjälte

som älskar mig

ger styrka till osmekta dagar

jag bär oss under mitt tunna skinn

och natten sjunger långsamma sånger

Jag bjuder min syster på en försenad födelsedagsmiddag...

2012-01-29T21:52:00.002+01:00

... på fredagskvällen.

Styvsyster skulle hon heta i sagans värld, syster heter hon i min. Det här är en bild från vår första semester tillsammans då vi besökte Legoland med våra föräldrar. En resa med många minnen som jag minns än idag.

Min syster och hennes vän ska gå på konsert med Kapten Röd och har en biljett över. Den får jag. Vilken konsert!! Han inleder dessutom med min favoritlåt det vill säga "Stjärnorna finns här" och då bubblar glädjen. En oväntad stund men som stannar i hjärtat.

Den kvällen fick inleda en härlig helg som sen tog mig till Eskilstuna där det vankades tjejkväll med utgång. Det var verkligen energigivande att tillbringa två dagar som gav mer än vad de tog. Intressanta diskussioner, mycket skratt, fantastisk mat, dans och vardagslycka.

Stjärnorna finns sannerligen här, det gäller bara att notera dem och låta dem lysa, eller så lyser du. Även du är ju en stjärna.

Stjärnströssel i form av snö..

2012-01-26T22:36:00.000+01:00

.. dalar från himlen och jag är lycklig där jag vandrar på min väg i livet.

Jag har just fått ett telefonsamtal där jag fått reda på att jag vunnit en utlottning där vinsten är 25% rabatt på valfri utbildning hos Coachwalk. Vilken lycka. Jag har ett sug efter att vidareutvecklas som coach och har sneglat på en del av deras utbildningar och nu kommer jag att kunna välja en och få den till ett billigare pris.

Jag minns hur jag tänkte när jag skickade mailet att jag tänkte att den här vinsten ska nog till mig och det skulle den uppenbarligen. Sen "glömde" jag bort det och det dök upp i tanken för några dagar sedan men försvann igen. Idag kom samtalet och jag tror att hela min glädje lyste upp hela min väg där i snöfallet. Det gäller att våga önska och tro på att allt det du önskar kan du få. Vardagsmagi och vardagslycka en dag i Januari. Tack livet.

( Edward Monkton)

Learning by fear..

2012-01-22T21:57:00.001+01:00

.. hörde jag som uttryck när Carina Berg flyttade in hos Linda Bengtzing.

Det där att bara kasta sig ut i det okända som skrämmer utan hängslen och livrem och se vart det leder. Man kanske inte alltid är redo, förberedd och tillräckligt säker för att våga en förändring.. ibland får man bara lära sig genom utmaningen. Jag tror inte man ska styras av rädslor utan utmana dem eller acceptera dem känns som en bättre tanke.

Jag har funderat en del på det där uttrycket och tycker att det ligger mycket i det. Utveckling och lärdom sker inte genom att hålla sig i trygga mönster eller försöka kontrollera och planera allt. Att lära sig handlar ju om ny kunskap och då är det inte de gamla hjulspåren som leder dit. Sen hur den utmaningen ser ut kan vara olika. För någon kan den vara att stanna upp, ta det lugnt och se vad som händer. Att lära sig acceptera något. För en annan så kan det handla om att göra något annorlunda.

Själv så kan jag fastna i planerandet och kontrollerandet ibland eller i målsättningen. Ibland får man bara köra, man har inte koll på allt hur mycket man än försöker. Det intressanta är att när jag reser så är inte alls de sidorna lika framträdande, då gillar jag att ta dagen som den kommer och njuta av äventyret.

Jag tror att jag ska tänka vidare på om jag inte ska köra på det lite oftare. Jag gör det ibland men jag tror att jag nog ska fokusera på att göra det inom andra områden. Hur mycket man än planerar så kan man alltid hamna nån annanstans ändå.. och tänk vad mycket spännande som då kan tillåtas hända!

I Hans Rosenfeldts vinterprogram så lyfter han fram att han alltid säger ja och att det gett honom många spännande och även ospännande erfarenheter. Så kanske lite mer obetänkta ja och genomtänkta nej så det blir fritt fram för lite oväntat "trubbel" (som i att inte ha den kontroll jag brukar eftersträva) ?

Tre möten från tre olika faser av livet...

2012-01-19T19:32:00.000+01:00

.. som var resultatet av tre olika drömmar sker inom loppet av tre timmar en alldeles vanlig ovanlig onsdag i januari.

Det första mötet är en spontanpromenad med en av de härligaste av kvinnor jag vet. Våra livsvägar korsades för tre år sedan när vi under 6 veckor hamnade på samma arbetsplats. Jag hade just följt drömmen att gå vidare genom att säga upp mig och läsa till coach och drömde om att coacha personer som inte har råd att gå till en coach i sin vardag. Det vill säga precis det jag gör idag. Vi arbetade ihop en så kort period men vi klickade direkt och vi delar många värderingar och tankar om livet. Så när ett sms kommer till mig precis när jag är på väg från jobbet om jag möjligen har tid att träffa henne och ta en promenad så blir svaret JA. Samtalet klingar mot Gamla stans väggar och vi skiljs åt med en kram och önskan att ses snart igen.

På väg från vår promenad så möter jag någon som jag mötte första gången för 18 år sedan. I Spanien, närmare bestämt i San Sebastián där vi båda skulle studera spanska. Helt plötsligt står hon där, vi båda blir förvånade men under några minuter på väg till varsitt möte så möts vi just där och då och hittar likheter snarare än olikheter. Vi enas också om att vi inte åldrats en dag på de 18 år som gått. Drömmen om Spanien fick mig att fatta modet att åka ensam utomlands trots att jag inte varit utanför norden och bara var 19 år. Det var kul att möta en blick i en stor stad i ett helt annat land och minnas helt andra äventyr i en vardag långt borta.

Sista mötet för dagen blir med en av mina bästa vänner som är här i jobbet. Hon bor inte i samma stad som jag men där våra vägar möttes när jag uppfyllde drömmen att flytta till Göteborg. Min lägenhet låg vägg i vägg med hennes. Vi skrattar åt att det faktiskt tog ett tag innan ödet knuffade ihop oss och vi började prata. Då var det kört och en vänskap som föds över en hembakt äppelpaj blir stark. Vi skrattar så rutorna skallrar på restaurangen och jag inser hur mycket jag saknar att inte ha henne i min vardag men njuter av mötet.

Tre drömmar, tre personer och tre platser möter mig en onsdagskväll. Alla har format mig och jag är så tacksam över det. Ingen kan vara nere med en ballong brukar min bästa vän säga när hon citerar Puh. Ingen kan vara nere med drömmar och härliga personer svarar jag.

Värme och klokskap...

2012-01-14T15:10:00.003+01:00

.. finns det så mycket av i bloggvärlden.

Jag får så mycket inspiration, insikter och blir påmind om saker jag redan vet. Jag möter glädje och sorg. Jag följer vardagar och deltar i fester. Jag lär mig saker, jag ser hur andra får mycket tillbaka och ger mycket. Det är en parallell värld där okända möts och delar ord och bilder. Ibland genom att läsa, ibland genom att kommentera och ibland genom att själva blogga.

Tänk hur många vägar som möts om så bara här. Tänk att jag får dela husmorstips, livsklokheter, bildkonst, vardagsämnen och inspireras av kreatörer. Alldeles gratis men helt oväderligt. Det finns en del illvilja i bloggvärlden som jag än så länge klarat mig ifrån, jag tycker framförallt att det finns mycket värme och även omhändertänksamhet, ett vackert ord som mötte min väg på ett brofäste. Oväntat men uppskattat, precis som det är att hitta ett inlägg, en bild, ett recept ett ord eller ett citat som jag inte mött någon annanstans.

Tacksamhet, stjärnströssel och kärlek till er alla.

Vinterstjärnor i kylans skrud...

2012-01-09T19:47:00.000+01:00

.. singlade ner från himlen och la ett tunt täcke över marken. Torsdagslycka i stjärnform.

Kylan har stannat några dagar och snön likaså. Jag gillar vintern, även när den inte kommer på det himlastormande vis jag drömt om. Jag minns förra året med snön som bäddade in hela Stockholm och knarrade under mina fötter. Men ingen vinter är den andra lik och jag njuter av det lilla som är och önskar det kommer mer. Men om det inte gör det så njuter jag just nu av att det gnistrar likt stjärnströssel på min promenad. Tänk att kunna vandra på glittrande stjärnor en alldeles vanlig måndag i januari, det är det jag kallar vardagsmagi.

Önskerubrik: Jag är...

2012-01-08T20:30:00.001+01:00

.. fick jag av "Min plats i solen" då jag ville ha förslag på rubriker.

Så vem är jag då? Vilken svår fråga och svaret blir väldigt egocentrerat men det var nyttigt för mig att tänka på det. Det är svårt att fånga det i ord mellan det existensialistiska och det ytliga. Min bild av mig själv är säkert en annan än den mina vänner, familj och ni bloggläsare har. Jag tycker själv att jag är blyg (för det är så det känns inuti) medan det är få som uppfattar mig som det.

Hur beskriver man vem man är med bara några futtiga ord? Så till sist bestämde jag att svara på frågan ur olika synvinklar. Vi är ju alla facetter och beroende på vem som betraktar oss så ser de olika saker.

Jag är....

På ytan: 37 år, vit kvinna, ensamstående utan barn men med katt, 147 cm kort, bosatt i lägenhet i Svedmyra, Enskede, Stockholm, Sverige, Europa, Jorden, Universum

Såhär beskriver jag mig i bloggen: jag är mångfacetterad, motsägelsefull och enkel på en gång. På min fritid så roar jag mig med att lära mig lindy hop (jitterbugg), kickboxning och att varva ner med qi gong . I min skivsamling hittar man allt från folkmusik till punk (och båda skivorna är lika uppskattade men spelas oftast inte vid samma tillfälle). Jag är introvert och extravert på samma gång. Jag är ett kontrollfreak som gillar överraskningar och oväntade vändningar. Lugn i vissa lägen och smått hysterisk i andra. Jag tycker egentligen om att vara hemma men är trots detta hemma ganska sällan, lockas alltför lätt av att söka stimulans i form av att träffa vänner på stan, uppleva kultur och haka på när någon föreslår något… försöker hitta en balans i detta men det är inte alltid det lättaste.

I arbetslivet: Utbildad beteendevetare (fil kand i Psykologi), professionell certifierad ICF (international coach federation) och processansvarig i ett arbetsmarknadsprojekt för unga vuxna med psykisk ohälsa och komplex problematik. Har arbetat de senaste 8 åren med motivation och beteendeförändringar men arbetar framför allt med att få människor att hitta sina verktyg, våga gå sin egen väg och följa/hitta sina drömmar. Jag har en tillsvidareanställning sedan första januari och på sidan om arbetet har jag en enskilda firma framförallt fokuserad på coaching.

På fritiden: så är jag en person som ofta ses med vänner på cafeer, restauranger och på promenader. Ibland på museer och bio. Men även på friskis och svettis i gymmet, på danspass, intervallflexpass och yogapass. Ni kan även hitta mig dansandes lindy hop eller läsandes någonstans. Men ständigt funderande och filosoferande. Jag är också en person med stort ensambehov och kan utan problem stanna hemma flera dagar utan att träffa någon men sen blir jag rastlös.

Existensialistiskt: En liten människa i ett litet nordligt land som tror på att det kan bli en bättre värld. En sökare i tanken, utveckling, livet och som funderar på andlighet men tillhör inte någon specifik trosinriktning.

I bild tecknad av: mig själv (som 7-åring), Erling Johansson ( när jag är 14 år), en vän och Lady thirty

Beskriven på bröllop:

Sprudlande Norrlänning med lugn som en Stockholmare. Ägnar dagarna åt att äta tillsammans med bruden. Ser till att kärlek och glädje når alla runt omkring henne.

(U och O's bröllop på en skimrande kärleksfull dag i Gotlandsskrud)

Levnadsglad, resälskande toppentjej med förkärlek för rättspsykologi och kriminologi.

(H och M's bröllopsfest i vackra Göteborg fick upp alla gäster på dansgolvet i gemensam glädje)

Kläder och smycken med färger och form, tar denna coachande 08 från Dalarna dig med storm

(L och N's bröllop i Avesta inklätt i höstens färger och med kärlek som lyser starkare än stjärnhimlen)

Jag är i mina starka stunder: Energisk, sprudlande, optimistisk, glad, ödmjuk, stark, omtänksam, nyfiken på livet, entusiastisk, lyhörd, lyssnande, stöttande, ständigt på jakt efter lösningar, entusiastisk, inger lugn och trygghet, äventyrslysten, närvarande, orädd och modig

Jag är i mina svaga stunder: stresskänslig, fyrkantig, självkritisk, i behov av bekräftelse, osäker kritisk, feg, lat, tänker alldeles för mycket på vad andra tycker om mig, har känslorna utanpå kroppen, känslomänniska som tappar logiken, låter inte folk prata till punkt, rörig, stökar ner lätt och tycker det är för tråkig att städa, påstridig, orkeslös, trött, omotiverad, asocial, frånkopplad, rädd för massa saker, dålig på att höra av mig..

Det lätta med att vara just jag är: att jag har en inneboende glädje, att jag har lätt att tycka om saker, vyer, människor, att jag kan känna tacksamhet och glädje för små saker, att jag har hittat en livssyn som leder min väg, att jag har fantastiska människor i mitt liv.

Det svåra med att vara just jag är: att jag överanalyserar, kan vara för självkritisk, att jag är prestationsinriktad och att mina tankar aldrig tystnar. Att jag inte tycker om att vara i centrum även om jag ibland hamnar där och det får mig att känna mig obekväm. Att jag har en inneboende rastlöshet som har tagit mig till många spännande platser och erfarenheter men som också gör att jag fortsätter vara på språng.

Jag är också: en drömmare som önskar hitta en livsfrände att dela livet med och en dag bo i ett pippihus där jag vill sitta i tornet och dricka the och titta på stjärnorna.

Jag önskar att jag vore: bra på heminredning och tyckte mer om att laga mat. Mindre rastlös och mer fridfull kan jag också önska att jag är ibland... fast då vore det ju inte jag utan någon annat.

Jag är en person som tror på: att livet är till för att levas, att man fortsätter att utvecklas hela livet om man vill men att acceptans är en oerhört viktig del av livet och att man själv måste hitta det som är viktigt. Jag tror på medmänsklighet, förståelse och tolerans. Jag tror på att lukta på blommor, drömma, känna tacksamhet, dansa sin egen dans, glädjas med andra, sörja det man behöver och att kärleken finns för alla.. om jag lyckas med att följa det jag tror på? Inte riktigt, men jag tror inte det är det viktiga. Jag tror på att resan, insikter och stunder och de personer vi möter är lika viktigt som där vi vill vara.

Jag är Liv kort och gott. Vem är du som läser?

Sammanfattning December 2011 och lästa böcker samma månad..

2012-01-07T23:12:00.000+01:00

.. ja, jag medger att sammanfattningarna är något jag skjuter på men de är bra att ha i efterhand.

December var en härlig månad, det här hände:

* Jag var med i härliga julswappen. Min jultomte var Suzana och själv var jag tomte åt Millasew. Det är helt fantastisk att vara en del av detta paketöppnarkalas, det var min tredje jul jag var med nu.

* Jag köper fint hantverk från andra bloggare. En alldeles underbar ljusstake och ett par blommiga pippisockar.

* Jag får en totalt oväntad fråga som har fått mig att fundera mycket.

* Det kom oerhört mycket fint till mig. Höstängel från Chissra. En ovärderlig julkonsert från fina Cloudberrie fick mig att gråta av glädje. Di skickade en värmande hjärtkudde och alla de 3 säsongerna av favoritserien House of Elliot. Utöver dessa gåvor så kommer andra gåvor och vinster. Jag öppnar hjärtat för glädje och tacksamhet och tar emot.

* På slottet Lejondal blir jag förälskad... i ett slott.

* Jag började skriva på önskerubrikerna. Anita undrade vilket ord var det jag skulle välja om jag bara fick välja ett enda att ha i mitt hem. Emma från Livskrafter gav mig rubriken därför låter jag hjärtat styra min livsväg.

* En läsare undrar och jag skriver mina tankar kring hur man tränar på att säga nej...

* Jag och en vän hittar en jättefin brevlåda till tomten.

* Min projektanställning blir omvandlad till en tillsvidareanställning.

* Finaste lilla Erik kom till världen, precis på beräknad dag men bråttom hade han och föddes i badrummet. Jag får träffa honom då han är ett enda dygn gammal. Det är magiskt.

* Julen firades i Dalarna med alla syskon utom ett. Finaste morföräldrarna saknades också. Stormen Dagmar hann svepa in och riva ner träd och jag var glad att jag hade bussbiljett hem till Stockholm.

* Härliga vinterpratare dök upp i P1. Mina favoriter blev Mia Skäringer, Tomas Sjödin, Hans Rosenfelt och Leif GW Persson var de som fångade mig mest.

*Bloggpiraten och Tea blev adoptivförälder till tre söta harpaltar.

* Jag firade ett härligt nyår med min kattälskande vän. En nyårspresent i form av ett handgjort hjärta i silverlera väntade på min tallrik där hon dukat upp så fint. Det vilar skönt runt halsen och påminner mig om vår vänskap och att följa hjärtat. Trerättersmiddag, roséchampagne, fyrverkerier och samtal halva natten fick inleda 2012. Det här ska bli ett riktigt bra år har jag bestämt. Nyårslöften? Jodå, det finns två.. de kommer jag att skriva om en annan dag.

Lästa böcker under December blev inte så många. Jag är inne i att titta på film och inte i någon läseperiod så just nu vilar böckerna lite. Men dessa läste jag i alla fall:

Den vidunderliga kärlekens historia av Carl Johan Vallgren
Bokcirkelboken som jag läst men det var många år sedan och det var kul att läsa om den. En fantastisk berättelse som väcker frågor, känslor och som lever kvar med mig precis som förra gången jag läste den. Men den väcker starka känslor av obehag stundtals men ändå hopp.

Din gränslösa styrka av Anthony Robbins
En klassiker inom personlig utveckling och nlp som jag faktiskt inte läst men som jag kände att det var dags att läsa. Den är skriven under 80-talet men håller till viss del ännu. Jag har dock lite svårt för det storslagna amerikanska ibland men jag sållar det och plockar ut de delar som har sina poänger. Som att välja smågodis helt enkelt.

Bortom stjärnan av Elisabeth Nemert
Den här tror jag du kommer att tycka om sa pedagogiska mamman. Det hade hon rätt i, jag älskade den här boken. Sättet att skriva, det starka kvinnoportättet och berättelsen. Jag är förvånad över att jag inte hört talas om den här författaren och ska nu se till att läsa mer av henne. Boken är slut hos förlaget eftersom den har några år på nacken, om någon läsare har den liggande hemma och inte vill ha den så köper jag den gärna.

Analys av ett mord av Jed Rubenfeld
En bok om ett mord i USA och där Freud och Jung är några av karaktärerna. Man analyserar personerna i den utifrån psykoanalys och då jag inte är en anhängare av Freud (även om jag tycker att hans sätt att beskriva försvarsmekanismer) så har jag lite svårt för boken i sig tack vare det. Den griper mig aldrig, sen har den ju oturen att komma efter en bok som jag bara älskade.

Kraften av Rhonda Byrne
En omläsning då jag kände att jag ville påminna mig själv om kärleksbudskapet och kraften i att formulera livet i kärlek. Lite flummigt kanske ni tycker men det är viktigt för mig. Den är en fortsättning på boken The Secret av samma författare och lyfter här fram att kraften i allt är kärlek.

Simon och ekarna...

2012-01-06T18:59:00.000+01:00

.. är en helt fantastisk film.

Stundtals jobbig men framförallt fantastisk. Jag torkar mig på halsduken när tårarna trillar men skrattar lika ofta. Jag blir rörd men framför allt berörd. Marianne Fredriksson är en av mina absoluta favoritförfattare och jag tycker att filmen gör boken rättvisa.

I eftertexterna ser jag ett namn från förr på en person som varit delaktig i att göra filmen. Jag ler och berättar för min vän. Att vi för snart 12 år sen dejtade några gånger och att han då vantrivdes så oerhört på sitt jobb. Vad vill du göra egentligen frågade jag. Jag har en dröm om att få arbeta med film svarade han. Vad hindrar dig? Han berättade att han funderat på att söka till folkhögskola för att plugga film men att han inte kommit sig för att göra det i tid och att ansökningstiden nu gått ut eftersom sommaren stod i försommarblom.

Jag uppmanar honom att kontakta den folkhögskola han vill studera vid. Jag berättar att ibland är de flexibla med antagningen även om datumet är passerat. Han låter tveksam och undrar om det verkligen kan vara så. Jag antar att han gjorde det för vår kontakt rann ut i sanden men vi hördes nån gång senare under sommaren och då visade det sig att han kommit in. Nu är han delaktig i filmer som denna. Så även om våra livsstigar bara korsades kort så blir jag glad när jag ser hans namn där och att drömmar kan slå in och ta dig dit du vill om du själv tar ett steg i rätt riktning.

(bilden är från en Iphone-app)

Med längtan efter snö...

2012-01-03T21:35:00.001+01:00

.. och flingor att fånga på dess väg mot marken så lyssnar jag på regnet som slår mot rutan.

Jag drömmer lite till om snön och minns vintern i fjol. Den var lång, kall och snörik och sagolikt vacker. Ibland är det något skönt i att drömma och när drömmen blir sann kan man glädjas och njuta av något efterlängtat. Ibland är det snö och ibland är det större drömmar än så.

"Du är en sån drömmare" sa alltid min äldsta vän när vi växte upp och jag fastnade med blicken i en punkt någonstans i drömvärldens mitt. Det är jag än. Att leka med tanken och drömma om stora och små ting men trivas med livet är så jag lever de flesta av dagar, men inte alla. Fast idag är en sån dag, när jag trivs med livet och lyssnar på regnet som jag vill förvandla till snö.

Kanske kommer den, kanske inte men i regnet ger också ro i kvällen när det tillsammans med vinden kommer att vagga mig till sömns. Jag tänker att tids nog kommer snön, fram tills dess så njuter jag av regnet.

Bloggpiraten skriver sista inlägget för detta år..

2011-12-31T14:39:00.001+01:00

.. för vem är bättre lämpad att knyta ihop året än en sån rekorderlig man som jag?

Dessutom har jag en riktigt stor nyhet att berätta och det tycker jag passar bra att göra på en dag som har ett viktigt datum. Minns ni hur Tea kom till mig? Å minns ni att Vida nyligen fick ett par riktigt fina stickade sockar från vår favorit-Matte som skapar så fina saker med sina händer?

Jag hade innan fått indikationer från säkra källor att det skulle kunna finnas något till mig i paketet så jag hade hållit utkik i flera dagar och när Vida öppnade paketet så var jag fort framme och lyfte ur en ask som gömde sig i paketet. Den visade sig mycket riktigt vara till mig.

När jag öppnade lappen så kunde jag läsa följande:

Å i asken låg de sötaste virkade harpaltar mitt broderade öga någonsin har skådat.

Så nu har jag och Tea adopterat dem. Det är därför jag har haft så fullt upp och inte haft tid att skriva några betraktelser men det ska det bli ändring på under 2012.

Men med denna goda nyhet att nu är vi en familj och att jag snart tillbaka på banan igen som den reporter jag är så ser jag fram emot det nya året kommer.

Gott Nytt ÅR från Bloggpiraten, Tea och harpaltarna.. nåja, Vida önskar säkert er detsamma.

Du älskar ju hösten...

2011-12-30T07:30:00.000+01:00

... så därför valde jag en höstängel.

Det är min vän Chissra som jag lärt känna via bloggvärlden som har köpt en Willow-tree ängel i julklapp till mig. Jag älskar de änglarna men det här är min första. Chissra som med sin klokskap och värme är en av de största vinsterna med att börja blogga, en vänskap. Det är sann rikedom.

Där står min höstängel och har skördat en kärve som är fylld av överflöd av tacksamhet. Hon påminner mig om hur vi skördar i livet.. under 2011 har jag skördat massor av erfarenheter (såväl roliga som mindre roliga), insikter och många glada stunder. Jag har fått dela vänners lycka och sorg, de har fått dela mina lyckostunder och sorgedagar. Jag är redo nu.. att vända blad. Jag är klar med 2011 och vill ha in ett nytt fräscht 2012. Även om det bara är ett datum som övergår i ett annat så gör jag alltid ett mentalt och praktiskt bokslut varje år och det är dags nu. Imorgon kväll så händer det.

Ni missar väl inte...

2011-12-27T21:54:00.001+01:00

...Vinter i P1?

8 härliga önskade sommarpratare som bjuder in till skön lyssning. Som Sommar i P1 fast i vinterskrud och det är det bästa jag vet att lyssna på både sommarprogram och vinterprogram (inte någon större nyhet för de flesta här). En av mina drömmar är (som så många andras) att en vacker dag ha mitt alldeles egna Sommarprogram.. åh vem vet, en vacker dag kanske det är mig ni lyssnar på.

Jag har lyssnat på 2 av veckans program. Jag tycker om att ladda ner dem på podden och sen lyssna när jag promenerar till jobbet eller på stan. Någon annans tankar som ekar i mina öron och får mig att tänka nya tankar. Mia Skäringers program var helt fantastiskt tycker jag, skrattet i allvaret och allvaret som finns i skrattet. Men alltid med allvarets underton. Skickligt Mia. I veckan kommer också Thomas Sjödin att prata och hans tidigare sommarprogram har varit fantastiska.

Så ta en paus i julstök eller en vilsam stund innan eller efter arbetet och lyssna på Vinterprogrammen. Ni vet aldrig vart ni hamnar i tanken eller i fantasin. Om ni missat poddarkivet som är en skatt fylld med de läckraste godbitar tycker jag ni ska botanisera där. Men kom ihåg ibland är det inte det man tror att man ska gilla bland godsakerna som ger den intressantaste eftersmaken.

Dagmar...

2011-12-26T15:12:00.003+01:00

... skulle inte drabba Dalarna speciellt hårt trodde man.

Men det var fel. Det har blåst ner träd i skogen och takpannor har flugit och landat på våra bilar och skapat bucklor och krascha en bilruta.Vi är inte ensamma om det. I skogen såg det ut som plockepinn på vissa ställen och den planerade skogspromenaden fick vi ta via andra vägar. Jag är nämligen hemma i byn utanför Leksand och där ser det ut såhär i vår skog som ligger runt knuten. Jag är glad att jag har bussbiljett tillbaka till Stockholm idag eftersom alla tåg är inställda för tillfället.

Man är bra liten när stormen slår till och ändå är vi inte värst drabbade för det är värre i andra delar av landet och vi har fått behålla strömmen. Själv är jag framför allt glad över att vi alla var inomhus för när hela huset skallrar då är man liten på jorden. Man vill ju inte att nån ska blåsa bort.

Önskerubrik: Om du fick välja ett ord att ha stående nånstans hemma, vilket skulle det vara då?

2011-12-25T22:43:00.002+01:00

Undrade Anita när jag bad om önskerubriker

Oj, vad jag har funderat på det där. Jag gjorde tolkningen bokstavlig det vill säga att jag bara får välja ETT ord. Det här har verkligen snurrat hos mig och jag har funderat, värderat och filosoferat. För det finns många ord jag tycker om men om man får välja ett så måste man ju också tänka på nackdelen med ordet och om det kan omfattas i ett annat ord.

TACKSAMHET var ett av de ord jag har tänkt mest på. Tacksamhet har förändrat mitt liv och är något jag dagligen använder oavsett om det är under tuffa perioder eller bra perioder. Att lyfta blicken och känna tacksamhet mot små saker och stora saker förändrar dagen. Det är skillnad om man njuter av att andas in den friska luften eller om man fokuserar på kylan. Det handlar i min värld många gånger om hur jag tolkar och betraktar något. Så tacksamhet var ett av de ord jag övervägde men om det var det enda ordet så är jag inte säker på att jag skulle välja det.

Tacksamhet är bland det finaste jag vet men det kan ju också missbrukas och göra så att man inte tänker efter vad man vill ha. Om jag enbart hade varit tacksam över att jag hade ett fast jobb med bra lön även om jag inte längre trivdes hade jag aldrig vågat säga upp mig och det är ju bland det bästa jag gjort. Om man är tacksam över att någon vill ha en kanske man inte får den man vill ha i en kärleksrelation. TACKSAMHET är fantastiskt men jag tror på att ibland ifrågasätta eller sträva efter något annat.

Ett annat ord var GLÄDJE. En av mina absoluta favoriter är Kay Pollack och hans budskap i boken "Att välja glädje". Han vill att vi ska ställa oss frågan, kan jag välja glädje nu? Och ibland kanske det bara handlar om att glädjen är att man lever eller att man har tak över huvudet. Men jag tror att om jag valt GLÄDJE så hade det kunnat ses som ett tecken att jag inte tror sorgen har en plats i våra liv och att man alltid ska gå omkring med ett klämkäckt (och då stundtals stelt) leende på läpparna och inte våga sörja i de stunder det behövs.

Jag tror nämligen i stunder av sorg att det inte finns någon annan väg än rakt igenom den. Om man inte vet hur det är att vara ledsen kan det vara svårt att uppskatta den himlastormande glädjen. Men visst kan det finnas ett stråk av glädje i sorgen. Man kan vara glad över den tid man fick tillsammans, eller att man fått haft jobbet under den tid det varade eller att den tiden varit så fin att man sörjer när den är över. Att sörja är ju någonstans en reaktion på att man har haft det bra, att man vågat drömma, att man älskat någon väldigt mycket eller att man önskat att det varit annorlunda.

SKÖNHET är ett annat ord jag tycker om. Skönheten i det som vi möter, som en klarblå himmel, en annan människa som ler och en nyutslagen blomma eller en vacker solnedgång. Men ordet skönhet har missbrukats i min mening och har ofta en klang av ideal. I mitt liv finns det mycket som jag tycker är vackert som kanske ingen annan benämner som det, men jag tror att om jag valde ordet skönhet så är det lätt att det tolkas fel. Jag möter mycket vackert i min väg och jag uppskattar skönheten i en stjärnhimmel, en vackert gjord latte och i ett hantverk men jag tycker inte om att vi värderar skönhet i ideal som alla ska skriva under.

NATUREN är också ett av de vackraste ord jag vet. Att vara i naturen, lyssna på naturen, hitta mönster i naturen och bara insupa naturen är verkligen balsam för själen. Det finns något där som gör att många av oss känner frid, samlar energi och kraft. Man ser sin litenhet och storhet i naturens famn upplever jag. Jag kommer närmare mig själv i mötet med naturen. Men jag älskar också staden, dess puls, kullerstensgator och där naturen möter staden så enbart naturen blir inte heller ordet jag skulle välja. Jag gillar kontrasterna men med naturen ständigt närvarande.

Men ordet blir nog KÄRLEK för det är nog ett av de vackraste orden jag vet. Då tänker jag kärlek som ett mycket större begrepp än bara den mellan två människor. KÄRLEK som något som kan omfamna hela livet och allt som kommer i din väg om du vill och väljer. I min värld kan kärlek omfatta alla de andra orden som jag funderat kring, det handlar om hur man ser det. Kärleken till livet, familjen, din älskade, det du gör, den glädje du känner, nuet, det du har, naturen, skönheten du betraktar och allt det du är tacksam för. Kärleken finns överallt. Man kan ju också då och då ställa sig frågan: Kan jag välja kärlek nu?

Så, om jag fick välja ett enda ord att smycka mitt hem med skulle det bli KÄRLEK, det är som ett himlavalv där stjärnorna tacksamhet, glädje, skönhet och natur lyser klart och i samklang med varandra. Vilket ord väljer du?

God Jul

2011-12-24T10:29:00.001+01:00

... alla mina vänner, läsare och alla ni jag inte känner.

Själv har jag landat i Dalarnas famn i den lilla byn och med stora delar av familjen samlad (och de som inte finns med oss finns i våra tankar). Jag hoppas er jul innehåller allt det ni önskar och till er som tycker att denna dag är tuff skickar jag lite extra kraft och kärlek.

GOD JUL!

Att ta emot..

2011-12-23T14:23:00.001+01:00

... med öppet hjärta och stor tacksamhet utan att få dåligt samvete eller känna att jag är något jag fått träna på.

Tur är väl det eftersom så mycket gott kommit till mig i December, både i form av gåvor, snälla ord och överraskande julklappar. Inte nog med fina klappen från Cloudberrie som jag skrev om häromdagen. I onsdags kom ännu en överraskning från finaste Di. Hela favoritserien House of Elliot och sen en handgjord hjärtformad lavendelkudde som går att värma.

Tidigare i livet har jag nog haft svårt att ta emot utan att jag gett något tillbaka. Men när jag själv ger en gåva är ju inte syftet att jag ska ha något tillbaka eller skapa dåligt samvete hos mottagaren. Jag ger ju för att jag vill ge och inget annat.

Så jag njuter och bara tar emot och tänker att allt gott som kommer till mig blir till positiv energi om jag just bemöter det med tacksamhet och glädje. Julen är här.

Cloudberry...

2011-12-20T22:43:00.002+01:00

.. betyder hjortron på engelska. Molnbär. Visst är det vackert när man tänker efter.

Cloudberrie är också en bloggare från Gällivare som jag följt i flera år. Idag överraskar hon mig med en julepresent som gör att jag blir så glad så jag gråter en skvätt. Både av glädje över oväntad generositet men även för att hon hittat något som jag letat efter.

Utan min vetskap har hon letat reda på min adress och klätt in ett paket i julskepnad som väcker glädje där det ligger bland fönsterkuvert på hallgolvet när jag kommer in från ett vintervitt Stockholm.

Men det är när jag öppnar det och finner en dvd jag blir andlös. Det är en julkonsert från Gällivare kyrka som är så vacker att den öppnar hela mitt hjärta och fyller mig med julkänslor. Det sjungs både på samiska och svenska. Fantastiska Sofia Jannok som jag tycker så mycket om är också med. Jag har velat ha denna dvd sen jag tittade på den hemma hos pedagogiska mamman som fått den i present av mina morföräldrar. Men när jag har letat vid besök i Gällivare så har den varit slut eftersom den är några år gammal.

Cloudberrie vet hur mycket jag tycker om den här konserten tack vare att jag nämnde den i en kommentar kring luciastämning. Jag vet inte hur hon lyckades få tag på den och hur hon fann tiden i julvimlet. Jag kan inte med ord beskriva min tacksamhet för denna gåva som jag kommer att vårda ömt och titta på i juletid varje år.

När jag får tag på Cloudberrie via mail så säger hon att hon ville ge den som tack för det jag ger henne via bloggvärlden och den vänskap som har växt fram där. Vi har aldrig lyckats träffas även om vi i efterhand har konstaterat att hon sett mig på stationen när jag lämnade Gällivare för 3 år sedan. En vacker dag hoppas jag vi gör det i verkligheten också.

I läsandet av Cloudberries blogg då jag ser alla fina bilder från Gällivare så längtar jag hem. För Gällivare är hemma. Jag är född där och mina morföräldrar bor där och jag har tillbringat så mycket tid där. Själv har jag inte bott där sedan jag var en mycket liten bebis. Jag har flera hemorter som är mina i hjärtat. Det är dels Gällivare, Leksand, Gammelstad (Luleå) som är min historia men även städerna Göteborg och Stockholm som jag själv valt.

I min introduktion skriver jag att jag bär min hemkänsla med mig men det innebär också att det alltid finns platser som saknas i mig och som jag besöker i tanken. Ibland fyller det mig med vemod. Jag är en nomad i livet och jag vet inte hur det blev så. Jag tror jag är född som en livsresenär med en viss rastlöshet, rotlöshet men samtidigt en känsla av frihet.

Tänk att någon i en annan del av landet som aldrig träffat mig har ett hjärta så stort att hon valde att skänka glädje som för mig inte kan mätas i ett ekonomiskt värde. Jag tror att vi alla kan välja om vi gör det här till en bättre eller sämre värld och jag tror att handlingar från hjärtat gör hela skillnaden.

Vinsttajm från Bloggpiraten..

2011-12-20T20:54:00.000+01:00

.. som nu skrivit en himla massa lappar, lånat en stor vante som Vida fått i sin klappkalender. Ruskat om vanten och sen plockat ut tre lappar, en för vinnaren av poesiträdet, en för namn som får ett tröstpris och sen ett extra tröstpris. Man kan ju inte bara lotta ut en sak när så många som ansträngt sig.

Vinnarna blev:
1. Lolla - som får sitt alldeles egna poesiträd hemskickat.
2. K- som därmed döpt min vän till Tea (och får ett tröstpris)
3. Annica - som "bara" får ett tröstpris

Jag kontaktar er så att jag får era adresser, en så betydelsefull person som jag kan inte bara lägga ut den här hursomhelst. Nu måste jag kila, det har hänt något mycket världsomvälvande i mitt liv som jag återkommer med att berätta inom kort. Ett scoop kan man säga.

Yours sincerely

/Bloggpiraten

Han är ett dygn gammal..

2011-12-19T22:44:00.002+01:00

... och alldeles underbar.

Det finns inget gott som doftar så gott som en liten bebis. Bråttom ut i världen hade han också, föddes på badrumsgolvet strax efter att ambulanspersonalen kommit fram. Men nu verkar han lugn och tillfreds där han vilar i min väns famn i ett sjukhusrum med utsikt över hela Årstaviken. Det är som om han alltid funnits här säger min vän med ett leende som värmer upp hela världen.

Livets mirakel. Vänners lycka. Välkommen till världen liten, livsäventyret här har just börjat och jag är så glad över att få träffa dig. Du är mycket efterlängtad och du har valt världens finaste föräldrar. Ett dygn gammal och redan har du flyttat in i så många hjärtan. Kärlek.

Kreativ lycka...

2011-12-18T12:34:00.002+01:00

.. ler mot mig när jag öppnar mina fina beställningar.

I bloggvärlden finns så många inspiratörer, kreatörer och kreativitörer. Den senaste veckan har fina saker jag beställt av dem kommit till mig. Jag blir glad när jag ser dessa saker och jag vet vilka varma härliga personer som har skapat dem.

Först kom en alldeles fin tomteljusstake som Emma på bloggen Livskrafter har målat. Den är så fantastiskt fin och jag blir glad av hennes skapelser och hennes tomte med prickig luva.

Den sprider nu julglädje.

Några dagar senare kommer ett Pippipaket från finaste Matte (som också gjort mina superfina handledsvärmare). Inslaget med så mycket omsorg och kärlek att jag blir glad i hela kroppen.

Fyllda med sockar som fångat mitt hjärta och numera värmer mina fötter. Har ni sett nåt så vackert i strumpväg?

Men just när jag öppnat paketet kom Bloggpiraten ilande och försvann fort som 17 och undra om han inte tog med sig nåt från mitt paket. Sen dess har jag inte sett honom och det är inte alltid ett bra tecken, jag tror han har nåt fuffens för sig. Vi får väl se..

En hand läggs på min axel..

2011-12-16T21:51:00.000+01:00

.. och hon frågar: Du har inte funderat på att utbilda dig och börja leda pass själv?

Den som frågar är ledaren för danspasset på Friskis och Svettis, det passet är det roligaste jag vet. Ingen hade kunnat bli mer förvånad än jag för jag har aldrig ens tänkt tanken. Den bilden av mig själv har jag aldrig sett.

Jag säger precis det, att jag aldrig tänkt tanken och att jag själv inte har tränat pass så länge. Jag säger också att jag blir så oerhört förvånad men självklart väldigt glad och smickrad. Hon såg nåt hos mig som jag själv inte sett, en potential och en roll som inte funnits i min värld. Om hon inte hade sagt nåt så hade jag inte vetat.

Jag har funderat en del, är inte säker att det är rätt sak för mig och att jag vill lägga den tiden men jag ska ta reda på lite mer och sen eventuellt ansöka om jag känner att det vore roligt, sen får man ju se om jag blir antagen. Men oavsett vad det leder till så gjorde det mig oerhört glad och breddade min världsbild.

Bloggpiraten lottar ut

2011-12-13T20:40:00.005+01:00

... nåt som låg och skräpade i bokhyllan och som Vida har dubletter av.

Nån ordning på grejjerna får man ju ha och när det är dubbelt så får väl jag ta mitt ansvar för att se till att det kommer till användning. Vida har sina hängande i granen och bara pratar om hur mycket hon älskar dem, herregud för att vara sambo med nån som är så förtjust i såna däringa ord och budskap. Förstår ni hur jag har det??

Det kallas i alla fall tydligen poesiträd (av nån Ylva Skarp) men varför förstår jag inte för det är inget träd i den där lådan. Det är i allafall en massa lappar med texter som "ta ett kliv", "våga hoppas", "fortsätt längta".. ja ni förstår grejjen. För att vara med i utlottningen skriv en kommentar i nedanstående fält senast den 20/12 kl 20.12. För att samla fjäskpoäng (dvs en ytterligare lott med ert namn på) så lämna ett namnförslag till min rosa kompanjon som nu går i hårdträning för att bli lika professionell reporter som jag. Om ni inte har en blogg så lämna namn (och mailadress om ni vågar) och håll sen koll på bloggen ifall ni vinner...

Toddiloo från Bloggpiraten (och om nån okunnig missat vem jag är så läs HÄR och om innan ni frågar om tavlan i bakgrunden så läs här)

111213

2011-12-13T17:32:00.001+01:00

.. är datumet då jag undertecknar kommande års anställningsavtal. Det är också då min personalchef överraskar med att meddela att jag från och med Januari är tillsvidareanställd inom kommunen istället för projektanställd på årsbasis.

Inte för att vi vet om projektet kommer att bli implementerat i ordinarie verksamhet (vilket dock är troligt men först 2013) men för att Lagen om Anställningsskydd träder i kraft. Jag har inte ens tänkt tanken, trodde att projektanställningar inte var en del av den men där hade jag fel. Inte för att jag varit så orolig för vad som skulle hända om projektet lades ner, det löser sig alltid på nåt vis men en väldigt trevlig överraskning såhär på Luciadagen och ett datum jag kommer att minnas.

Tack Livet!

Brev till tomten..

2011-12-11T19:51:00.001+01:00

.. står det på den lilla röda brevlådan som står på plats bredvid de andra på Medborgarplatsen. Trots att den töms varje dag så är den proppfull när jag tittar i brevinkastet.

Men det är inte konstigt, vem tror inte på generositet, att vara snäll, värme, önskningar,att sprida glädje och att tro på det goda i världen. För det är väl egentligen det som tomten gör?

Jag kanske ska skriva ett brev och tacka även om de gåvor livet gett mig inte kommer inslagna i paket utan i form av familj, vänner, utmaningar, kärlek, att dagligen arbeta med det roligaste jag vet, en lägenhet vid skogens kant, de resor jag gjort, alla mina drömmar som gått i uppfyllelse och drömmar som kommer att gå i uppfyllelse. Stort tack för det.

Sammanfattning av November 2011 och även lästa böcker..

2011-12-11T19:41:00.000+01:00

November var en ganska grå månad på fler vis men den passerade snabbt och det som hände var följande:

* Jag vann en bok som handlar om att skapa förändringar.

* Jag får ett mail från en tidigare patient och jag börjar reflektera över de människor jag mött på livsstigen som förändrat mig.

* Jag gör en påminnelse video till mig själv och delar den med mina läsare.

* Det spännande datumet 111111 passerade.

* Min morfar påminde mig om att vi kan inte göra storverk här på jorden men vi kan göra små saker med stor kärlek.

* En gymnasiekompis gör en kommentar om ett foto som inspirerar mig att skriva det HÄR inlägget.

* Bloggpiraten vaknar ur sin reporterslummer.

* Jag träffar en av mina allra bästa vänner som bär livets mirakel inom sig och som jag ska bli gudmor åt. Jag saknar henne i min vardag men när vi ses är det som om ingen tid har passerat.

* Jag vinner ännu fler priser som ett fint halsband och en DVD.

* Jag beställer ett helt underbart armband och ber mina läsare om önskerubriker och det här är alla rubriker som jag kommer att skriva om.

* Jag hade en skön första advent då jag deltog i ett yogaevent.

* Årets Herr Gran fick flytta in.

* Mitt fackförbund förhandlade sig till fem extra semesterdagar mot semesterpengen. De kommer väl till hands nu när jag ska till Thailand nästa år.

Jag har kommit in i en titta på filmperiod så min läsning blir lite lidande av det eftersom jag istället tillbringade den med att titta på film på kvällarna. Men det här är de böcker som blev lästa:

Just kids av Patty Smith
En bokcirkelbok som jag tycker så mycket om. I somras var jag på Mapplethorpes utställning på fotografiska. Den speglar en unik tid och den är oerhört välskriven. Visste inte att hon var så bra på att skriva, rekommenderar den varmt.

Vips så blev det liv av Bob Hansson
Underbara, underbara Bob. Jag gillar honom, jag tycker om hans sätt att skriva och jag gillar verkligen den här boken. Eftersom jag var och lyssnade på honom så gav boken så mycket mer.

De ickesynliga av Fredrik Härén
Fredrik är en av mina favoritsommarpratare men jag har aldrig läst något av honom. Tror att det här är hans första skönlitterära bok. Den är bra men den är otäck och kryper faktiskt lite under skinnet på mig.

The science of being great av Wallace D Wattles
En 100 år gammal bok, jag lyssnade på den eftersom det var en ljudbok. Jag tycker det är intressant att lyssna på gamla böcker i personlig utveckling där tankar som lever kvar idag finns kvar. Han är en av de som inspirerade till filmen och boken The secret. Om du gillar law of attraction böcker så rekommenderas denna.

Hur tränar man på att säga nej...

2011-12-10T19:38:00.001+01:00

.. är en fråga som Lolla ställer efter att ha läst mitt inlägg om varför jag låter hjärtat styra min livsväg.

När frågan kom så började jag spontant tänka på ett tre år gammalt inlägg som handlar om ifall man stulit någon annans ansvar men framför allt kanske i hur man tränar upp något. Det är inte så att jag alltid lyckas säga nej, men jag är bra mycket bättre på det än för ett antal år sedan.

Jag tror att om man börjar träna i liten skala att säga NEJ (eller JA) när det gäller mindre viktiga saker så är det lättare att göra det när det gäller de stora. Detsamma gäller för beslut om man har svårt att fatta dem. Våga fatta beslut i små "obetydliga" saker så blir du bättre på att göra det. Som att träna på gymmet, börja med en låg vikt och öka efterhand så kommer du att bli starkare än du någonsin anar.

Sen kan man ju fundera på varför man säger ja (om man egentligen vill säga nej eller kanske inte vet vad man vill svara). Är det för att inte göra någon besviken? Är det för att vara omtyckt? För att leva upp till en bild som man själv eller andra har skapat? Vad händer om man istället säger att jag ska fundera på det och återkomma? Kanske kan man då säga nej eller ha hunnit reflektera om det är något man verkligen vill och svara ja (vilket man kanske upptäcker om man får tänka efter).

Nångång så hörde jag att ett JA känns i hela kroppen (ibland ett NEJ likaså). Det innebär ju inte att det i mina ögon är eftersträvansvärt att alltid tänka på sig själv men jag tror att om vi lyssnar inåt så vet vi ganska väl i vilka lägen vi tackar ja när vi egentligen inte vill, orkar, har tid och så vidare.

Jag tror verkligen på en hjälpsam värld men jag tror inte att lösningen är att aldrig säga nej. Kanske den personen som frågar också behöver växa genom att hitta en annan lösning. Om man väljer sina JA med lite mer omsorg så blir de mer förankrade och man har energi att lägga den där man verkligen vill.

Det krävs mod att våga förändra gamla mönster och man får växtvärk även av att växa som människa. Men det är värt det i mina ögon om det är något som du innerst inne vet att du behöver. Allt handlar inte om förändring utan ibland handlar det mer om acceptans av situationen, egenskapen eller livet i sig. Men just att säga nej eller ja lite oftare är ju att ta ansvar för sitt liv och sina val. Att inte välja eller låta någon annan välja är (som jag nog skrivit förut) också ett val och då är det bättre att själv fatta besluten och känna att man står för dem. Ibland ger livet dig de utmaningar du behöver men det är upp till dig vad du gör med dem.

Du darrade bara invärtes sa Puh och det är det modigaste sättet som finns att inte darra för ett mycket litet djur (Nalle Puh).

Min själ får vingar och hjärtat får ro..

2011-12-09T22:49:00.000+01:00

.. i den vackra miljö som slottet Lejondal bjuder på.

I dagarna två har vårt lilla projekt haft planeringsdagar här. Maten har varit utsökt, bland den bästa jag bjudits på och miljön så skimrande vacker vilket gör att kreativiteten flödar. I sjön speglas himlen och i vinklar och vrår speglas en annan tid.

Jag kan inte låta bli att reflektera över miljön och naturens inverkan på att känna frid, glädje och att bli hänförd. Jag tycker om den känslan när jag med stora ögon och sinnena på helspänn försöker ta in allt jag ser, hör, luktar, känner och förnimmer. Det gör något med människan att vara på en så vacker plats. Sen väcks ju Pippiprinsessan inom mig, hon som vill ha ett tornrum att sitta och läsa i, en brasa att blicka in i, en glasveranda att äta frukost i och en sjö att blicka ut över.

Två dagar i vacker miljö ger mig återhämtning, inspiration och en inre frid. Det är skönt att komma hem efteråt men en del hoppas på att få återvända en dag för slottet fångade något inom mig. Jag tror att platser vi vistas på har en inverkan på oss och att det är viktigt att därför bo eller vistas på platser som väcker vackra känslor och inspiration inom oss. Det tänker jag fortsätta göra.

Allt gott kommer till mig just nu...

2011-12-06T21:04:00.001+01:00

.. det känns som om fina saker och härliga händelser bara trillar i min väg. Jag borde nog köpa en trisslott.

Den senaste månaden har jag vunnit en bok, polkagrisar (helt uppätna så de är inte med på bilden), en dvd-film, ett smycke och en uppsättning band. Jag har fått chansen att ta 5 extra semesterdagar nästa år som facket har förhandlat sig till (mot att man inte tar ut semesterpengen) och jag som älskar att vara ledig och ska åka till Thailand i februari bara jublade.

Jullycka har jag också fått i form av min härliga paketkalender som gör att 24 prickiga och randiga klappar trängs i Svedmyralyan under Herr Gran som sprider julglädje, grandoft och lycka som inte motsvarar de 200 kr den kostade. Julkalendern i år är ju också helt fantastisk och ger jul i hjärtat, jag tittar varje dag.

Som om det inte var nog har jag fått ett par underbara turkosa, kitchigt härliga tofflor med pärlor och paljetter från Marocko där min vän varit (men de är redan invigda på jobbet) och idag fick jag en bunt presenter av en vän som tack för hjälpen och peppningen inför att hon åkte och utbildade ungdomsarbetare i coaching i Portugal. Hon kom hem med vackra påsar, ett vykort på den typ av vagn som coaching har fått sitt namn efter, ett katt bokmärke en fin sjal, en pippiälva och en alldeles underbar parfymflaska som inte liknar något.

Tack livet, tack turen, tack universum och tack vänner för allt överflöd ni ger.

"Be the change..

2011-12-05T22:30:00.000+01:00

.. you want to see in the world"
(Mahatma Gandhi)

Jag tror vi alla har en möjlighet att förändra världen. Kalla mig gärna naiv, jag är hellre det än desillusionerad. Jag anser att det vi gör varje dag i det lilla kan göra en skillnad. Om du vill bli bemött med respekt av främlingar, bemöt främlingar med respekt. Om du bryr dig om miljön, håll inte fokus på vad andra gör eller inte gör utan börja framförallt med att göra de förändringar du tycker är viktiga.

Ingen är perfekt men vi är alla mänskliga. Om du vill att dina medmänniskor ska bry sig, var en medmänniska på det vis du själv vill att andra ska vara. För mig blev det tydligt för några år sedan att grundläggande värderingar är oerhört viktigt för mig och även om jag självklart inte alltid lyckas följa dem så har jag en ambition att göra det (och numera även bättre överseende med mig själv när jag inte lyckas). Ingen kan göra allt men vi kan alla göra nåt och jag tror verkligen att genom att bidra till den förändring du vill ha till stånd, om så bara genom att göra en vardaglig handling så betyder det något.

Så finns det något som du känner är ett område du vill förändra, fundera på om det finns något du själv kan göra för att vara en del av den förändring som du så gärna vill ska ske?

Önskerubrik: Därför låter jag hjärtat styra min livsväg..

2011-12-03T23:48:00.002+01:00

...är den rubrik jag fick av Livskrafter-Emma när jag bad mina läsare att ge mig rubriker till inlägg.

När jag ser tillbaka på mitt 37 år långa liv så kan jag se vilka beslut som varit påverkade av någon annans åsikt, rädslor, feghet, inte fattade ur en inre konversation etc. Jag kan även se vilka beslut och livsval som genuint kommit från hjärtat. De som kommer från hjärtat har känts rätt i hela kroppen och trots att det ibland har varit på darriga ben jag slagit in på den vägen har jag hela tiden vetat att det var rätt. Rätt kanske inte ur en annan persons perspektiv men rätt för mig och för den jag är. Ur ett längre perspektiv kan jag också ganska tydligt se att jag nog följt hjärtat även innan jag hade den livssyn, det självförtroende och den acceptans inför mig som jag är som person som finns hos mig idag.

Ibland har jag gått emot det jag innerst inne vet och känner och även om det på ytan varit rätt beslut ~~eller kanske det lätta beslutet~~ så har det inombords ekat tomt och jag kan inte beskriva det på något annat sätt än att det känts som stagnerad energi i just hjärttrakten eller en klump i magen. Det finns perioder av mitt liv där jag på vissa plan totalt ignorerat signaler från kropp, själ och intuition och försökt att gå emot det jag inom mig känner. Problemet är att jag hela tiden innerst inne vetat det men av olika orsaker inte gjort det jag önskat. Det har också blivit lärdomar och jag har sett mönster och beteenden hos mig som behöver brytas och signaler jag ska ta på allvar.

När jag går dit hjärtat leder mig så blir jag lycklig men i efterhand kan jag ibland undra hur jag som 19-åring vågade flytta alldeles själv till Spanien i 5 månader trots att jag aldrig rest själv, aldrig varit utanför Norden, inte kunde ett ord spanska och var uppvuxen i en liten by i Dalarna. Jag bara visste att jag ville göra det och tänkte att det var väl bara att åka tillbaka om jag inte trivdes. Detta halvår förändrade mitt liv på så många sätt.

Ibland tror jag att jag har svårare att följa hjärtat i de små besluten än de stora, kanske för att de inte känns lika mycket eller man tror att de har lika stor inverkan. Trots det så är det ju små beslut som kan göra stor skillnad och just nu är jag inne i en fas där jag funderar mycket kring autencitet mot mig själv ur flera aspekter.

De stora beslut där hjärtat har lett mig rätt och gjort stora intryck har gjort att jag flyttat till olika städer för att läsa det jag verkligen vill, rest jorden runt ensam trots att jag hade en pojkvän i Sverige, sagt upp mig från en fast tjänst, läst till coach (och tog en stor del av sparkapitalet samtidigt som en annan del fick bekosta min uppsägning), valde mitt drömjobb trots att det var en projektanställning och att jag samma dag blev erbjuden en fast tjänst med avsevärt bättre lön.

De här valen har lett till det allra bästa och jag är oerhört tacksam för det. Jag har insett att jag mår dåligt när jag inte gör autentiska val och de valen handlar inte enbart om det på ytan rätta. För mig har det varit viktigt att följa mina drömmar och våga gå min egen väg. Jag tror inte att varken drömmarna eller vägen är densamma för alla. Det är en av orsakerna till varför jag läste till coach, för att stötta andra i livsval och vägar och att känna att det verkligen är deras. Eller kanske inse att de är precis där de vill vara även om andra eller de själva ifrågasatt det.

Ingen människa är en ö och det är klart att min uppväxt har präglat mig i det här. Pedagogiska mamman har alltid stöttat mig oavsett vilket val jag tagit. Jag har känt att hon varit genuint lycklig om jag väljer det som gör mig lycklig. Hon har trott på mig de stunder jag inte själv gjort det och hon har gett mig en nyfikenhet på livet och visat på små och stora saker att uppskatta. De allra flesta av mina vänner har stöttat mig, trott på mig och hjälpt mig hitta lösningar de dagar jag inte själv sett några.

Så det enkla svaret på varför jag låter hjärtat styra min livsväg är helt enkelt att annars blir jag inte lycklig.

Det här är mitt sätt att se det. Jag lämnar över några reflektionsfrågor till er som ni inte måste svara på men som ni kanske vill fundera på: Hur gör ni som läser för att följa hjärtats röst? Vad hindrar er? Vilka viktiga beslut har ni fattat utifrån hjärtat eller inte? Hur har de påverkat era liv?

Denna fina ängel är en gåva som pedagogiska mamman har gjort till mig och får symbolisera att hjärtats väg är den enda för mig.

1:a December 2011..

2011-12-01T21:26:00.000+01:00

... vilken härlig dag det blev.

Första dagen på att öppna min alldeles egna paketkalender från en hemlig tomte i Julswappen. Ser ni att hon listat ut att jag gillar Pippi? Mina paket är prickiga och randiga med rosa-snören, väldigt mycket Vida. Inuti så låg adventssiffror, såna som jag tänkt köpa men inte tagit mig för.

Så himla härligt att inleda dagen med ett paket och en lugn stund med tid för reflektion. Så ska jag inleda alla dagar fram till jul. Men inte nog med det, jag passade på att efter jobbet titta på lucköppningen på Gamla stans julkalender. Varje dag kl 18,15 fram till jul öppnas nämligen en lucka på någon adress i Gamla stan. Mer information hittar ni HÄR.

Det är jättemysigt, man vet aldrig vad den innehåller. Idag var det skönsång av Idde Schultz och Sulo. Mysigt att stå där tillsammans med andra och bara njuta. Samuel Fröler, Irma Schultz, Mark Levengood är andra namn som kommer att dyka upp i kalendern men man vet inte när. Varm rekommendation för att avnjuta gratis kultur och varm gemenskap och julstämning.

En annan fin kalender jag tänker följa är en bloggkalender från finaste Emma som har bloggen livskrafter. Vi har lärt känna varandra via bloggvärlden och vi arbetar båda som coacher. Emma är en sann inspiratör, kreatör och livskonstnär med en livsglädje som garanterat kommer att lysa upp decemberhimlen om du läser hennes bloggkalender.

Men dagens kalender var inte klar för det för på¨väg hem springer jag på en vän från förr med sin fru vilket gör att stjärnorna lyser lite klarare. När jag kommer hem så har jag vunnit ett tröstpris från en tävling på julswappen så nu har jag även polkagrisar. Allt gott kommer till mig just nu känns det som.

Nu har Herr Gran fått komma in från badrummet och har idag fått klä på sig sin juleskrud så nu sitter jag här och myser i julgransljusens sken och med en sovande katt vid min sida. December har börjat bra helt enkelt.

Massa härliga rubriker

2011-11-29T19:34:00.002+01:00

...trillade in när jag bad er om att hitta på rubriker till mig. Stort tack!

De rubriker jag fått är de här:

- Därför låter jag hjärtat styra min livsväg

- När livet går i moll och stegen är tunga hittar jag kraften i...

- Bland härligheter och lyckorus

- Det är knappast en tillfällighet

- Lilla, lilla krumelur jag vill inte bliva stur säger Pippi

- Money, money, money

- Reduce, reuse, recycle

- 16 timmar

- Om jag fick bestämma

- En last jag inte kan leva utan

- Jag är

- Ett möte som påverkat mitt liv

Jag kommer att använda ALLA de rubrikerna (och länka till den som jag fick rubriken av) och det ska bli så roligt. De kommer alltså att dyka upp i blandad ordning och lite då och då.. och ni kan självklart fortsätta att ge mig rubriker för det här känns riktigt kul.

Inte en rubrik men ett genomgående tema på många av mina inlägg är det jag valde att ha som text på smycket jag vann från härliga Decollie och som landade i brevlådan där det står : Enjoy the adventure of life. Namnet på min blogg handlar inte bara om att det är mitt livsäventyr utan det återspeglar ett ordspråk jag har levt efter över tio år som lyder:

Livet är inte ett problem att lösa, det är ett äventyr att uppleva.

Men ett äventyr kan ibland vara sorgligt, tungt, utmanande men det är fortfarande ett äventyr. I det äventyr klev ni just in och era rubriker tar mig ut på nya äventyr i skrivarlustens land vilket ska bli mycket spännande.

Jag smyckar mig i ord...

2011-11-24T20:34:00.001+01:00

.. från kreativa Elisa Day (har även lånat bilden därifrån). Jag tror på saker med hela mitt hjärta och jag älskar det här armbandet.

Jag är en ordbrukare som älskar ord. Sprider dem omkring mig, inreder lägenheten med dem, leker med dem, smakar på dem och kan inte låta bli att läsa dem och ta dem till mitt hjärta om de passar där.

Nu vill jag be er om era ord, eller snarare en rubrik till ett inlägg jag skriver (en ide jag lånat från Min plats i solen). Det känns som en bra utmaning och som inlägg som kanske inte kommit till annars.

Så till er härliga läsare, skriv en rubrik och jag skriver inlägget och publicerar på min blogg. Ordet är ert och jag gör det sen till mitt.

Vardagslycka som blev fördubblad....

2011-11-22T19:35:00.000+01:00

.. mötte mig idag när jag kom hem.

Först ett härligt tröstpris från en utlottning hos Min plats i solen, en film som heter The romantics. Det blir soffmys och injutande av den direkt. Men den stora vinsten är kanske de fina raderna om mitt bloggande som medföljde i ett kort. Det är mötena såväl tankemässigt, som i bloggarna och sen ibland i verkliga livet som är det största med att vara befinna sig i bloggvärlden, om detta visste jag inget när jag började men det är mycket det som gör att jag stannar.

Sen visar det sig att jag vunnit ännu ett pris, det vill säga ett smycke hos Decoliie från en utlottning hos julswappsbloggen. Det kommer att bli hur fint som helst när det är klart och jag kommer att lägga ut det här så ni får se. Så nu sitter jag i soffan och ler och tänker att livet bjuder på oväntade härliga stunder och att bra saker kommer till mig.

Jag kommer att förstöra det där lilla barnet...

2011-11-20T21:42:00.002+01:00

.. säger Vida. Det gör inget svarar dalkullan blixtsnabbt.

Det är i det ögonblicket jag inser att jag måste vakna till ur min reportervila. Det här går ju inte för sig. Jag vet att många saknat mig och jag vet att vissa inte gjort det alls (läs Vida och dalkullan). Jag vet att vissa som börjat följa bloggen inte har den blekaste aning om vem jag är, det kan ni läsa om här. Vill ni läsa alla mina inlägg (som visar Vidas liv från den verkliga icke-förskönade dravvlet hon skriver) så tryck på etiketten bloggpiraten.

Att jag inte skrivit på mycket länge beror på att stämningen här hemma alltid blev minst sagt frostig efter mina inlägg... var nästan lite rädd att hamna i nån hemsk låda för återvinning eller skickas som leksak till ett avlägset land. Vida är inte att lita på helt enkelt. Dessutom hade jag ju fått en alldeles egen vän som jag kunde umgås med . Men om jag nu ska sätta igång igen så tänkte jag att min lilla vän kan få vara praktikant hos mig och lära sig av ett verkligt skrivarproffs.

Nåja, tillbaka till stunden när jag insåg att en reporter får inte rädas i sitt jobb så att allmänheten får sitt. Det som Vida menar med att hon ska förstöra dalkullans barn som hon ska bli gudmor till beror på att hon redan nu har börjat titta på personlig utvecklingsprylar för barn. Det tyckte dalkullan tydligen var helt ok. Men det tycker inte jag. Ska det där stackars flickebarnet först få lov att stå ut med Vida som gudmor och sen massa konstiga prylar som kan totalt röra till det i huvudet. Det är nästan så man funderar på att göra en anmälan till myndigheterna.

I fredags träffades Vida och dalkullan och då gäller det att vara modig och bara haka på för man vet ju aldrig vad som händer i deras sällskap.
Improvisationsteater, italiensk restaurang och kvällspromenad genom staden var ju ganska lugnt. Deras diskussioner med, slumrade till en del där. De är ju för trista. Dalkullan verkar dessutom ha skärpt till sig nu med hus, sambo och allt. Bortsett från att hon tycker Vida ska vara gudmor, det tycker jag hon borde diskuterat med mig. Men jag kommer att hålla koll.

I Vidas liv verkar det mesta sig likt. Hon dansar, går på café med vänner och läser en himlans massa, ligger böcker och stökar till det i varje hörn. Sen har hon börjat kolla på hiskeligt mycket film, men inget som faller mig i smaken. Det är på tok för lite virkat i filmerna nuförtiden, tycker ni inte? Sen har hon slagit in klappar till nån kalender så pappret yrde eftersom hon är med i nån julkalenderbytarklubb. Då var jag också på min vakt. Vill ju inte bli inslagen av misstag, eller nu när jag tänker på det... Kanske skulle man hamna hos nån mycket intressantare bloggare då.. hmm, tål att tänkas på.

Så egentligen finns det inte så mycket att skriva om, men en liten varning kan utfärdas. Hon är för det mesta väldigt lugn men när hon blir arg då blir hon riktigt arg. Då brukar Vida säga: Väck inte den bitch som sover för hon är inte trevlig. Det där stämmer väldigt väl så jag hoppas att jag inte väcker bitchen i henne nu och ska nu runda av detta inlägg som jag hoppas är tillräckligt neutralt så jag inte hamnar på en hylla på Emmaus snart med en prislapp runt halsen. Men ibland gäller det att utmana sig själv och leva lite farligt.

Livet var inte igår, livet är inte imorgon eller idag.

2011-11-15T22:57:00.000+01:00

Livet är alla magiska ögonblick man upplever och lägger märke till. Verkar som att du samlar magiska ögonblick
Liv :-)

Så kommenterar en gymnasiekompis min bild på min varma choklad som jag just fått i mina händer på Waynes. Det där stämmer nog. Jag samlar på magiska ögonblick och vet att livet ser inte alltid ut som man önskar och då gäller det att uppskatta det man har. Tillföra saker som gör livet lite mer skimrande eller om det är riktigt tufft kanske bara gör det uthärdligt.

Just vid den här fikan är det snarare samtalet med en fin vän jag minns och som gör att den måndagen glimmar till. Chokladen var fantastiskt god men vännen vid min sida värmer mer än den godaste choklad.

Vi styr inte allt i vårt liv men vi kan välja vad vi fyller dagen med och iaktta vad som ger oss energi, skänker glädje eller frid eller vad just du behöver. Jag tror inte på att sopa sorger under mattan utan dem ska man gå rakt igenom. Men jag tror att det vardagsgråa eller mindre roliga perioder av livet så är det viktigt att vi fyller det med sånt som balanserar upp. Jag tror på att ställa sig frågan ibland om det man behöver det vill säga kan jag i denna stund välja/skapa glädje, frid, energi, acceptans etc.

Det behöver inte handla om dyra saker utan nåt som just du mår bra av, prata med någon som du mår bra av att prata med, kolla på en film du tycker om, ta en riktigt god kopp the, andas in den friska luften, ta en långpromenad och njut av det vackra som du kanske går förbi andra dagar. Njut av glädjen i dans om du tycker om det, skapa med dina händer, iaktta det som händer eller lyssna på musik som ger dig det du behöver. Fantasin (och kanske du själv) sätter gränserna utöver de praktiska gränser som kan finnas.

Inom varje dag så finns en möjlighet att fylla den med innehåll eller stunder som ger dig det du behöver. Jag ska fortsätta samla magiska ögonblick. Jag vill skapa dagen eller Crea diem som det heter på latin. Det tror jag på.

Vi kan inte utföra storverk här på jorden..

2011-11-13T20:49:00.000+01:00

... vi kan bara göra små saker med stor kärlek (Moder Theresa).

Det är min morfar som läser raderna för mig när vi pratar i telefon. De där små sakerna blir storverk till slut om alla utför dem tror jag. Omtanke är något vi kan utföra med stor kärlek. Det är nog ett av de finare orden jag vet. Omtanke i medvind och i motvind för de nära och omtanke i stunden för okända. Ibland är jag bra på det där och ibland missar jag det. Men vi gör alla så gott vi kan.

I fredags satt det en kvinna utanför Slussens tunnelbana och bjöd dem på glögg som fick henne att le. Jag var trött och med en önskan att åka hem som gjorde att jag gick förbi. Men jag ångrade lite i efterhand att jag inte stannade och fick henne att le och drack lite glögg och frågade mer om vad som fått henne att sätta sig just där och röra i glöggrytan.

Jag tror vi alla minns de små sakerna med stor kärlek som mött oss i livet vid rätt tidpunkt. Jag tror vi alla kan göra en skillnad och att den skillnaden räknas. Kalla mig naiv romantiker om ni vill men jag vill tro på det goda inom oss och att vi tillsammans gör storverk.

Idag är det fars dag. Min pappa gav mig livet men delade det inte med mig vilket var hans val. Men livet är stort så det är jag honom evigt tacksam för. Själv har jag min morfar som manlig förebild så jag vet att det är handlingar med stor kärlek som räknas. Det är också stort. Till alla härliga pappor som tar hand om era barn och värnar om dem, hoppas dagen varit bra fast jag tycker egentligen inte att sådana här dagar är så värst märkvärdiga. Jag tycker vi ska visa uppskattning till varandra året om.

Operation omtanke stod det på en vägg jag passerade för ett tag sedan, det tror jag på. Mer omtanke, mer kärlek och mer galna saker som får oss att skratta. Det lyser upp även det dystraste November.

111111

2011-11-11T22:33:00.002+01:00

.. magiskt datum eller ej, det resulterar i ett mer vardagligt inlägg om en dag än den här bloggen brukar bjuda på. För mig att minnas dagen, en dag bland andra men med ett ovanligare datum.

Det är inte ofta jag analyserar mina drömmar men den som drömdes under natten var så övertydlig så jag inledde dagen med reflekterande och insikter och ett stort GÄSP. När klockan var 6,30 så var jag nämligen på plats vid gymmet vid Fridhemsplan. Träningen gick bra, det kändes i kroppen när jag skildes åt från min träningsgym och tog pendeln till världens bästa jobb samtidigt som jag lyssnade på intressant seminarium av Kathrine Woodward Thomas som fick mig att inse lite fler saker om mig själv. Vissa trevliga och andra mindre trevliga.

När klockan slog 11.11 så stog jag i köket på min arbetsplats och pratade med deltagare och kollegor. En fin stund eftersom en av dem skulle på date samma dag. I övrigt en intensiv och rolig dag på jobbet som gjorde att dagen passerade snabbt och sen intressant samtal om drömmar, livet och att hitta nya vägar på pendeln med en person vårt projekt samarbetar med. Lite fruktlöst letande efter sista klapparna till julswappen i Skanstull innan det var dags för fika med en vän.

En STOR choklad med både marshmallows och vispgrädde intogs då mörkret fallit utanför fönstret på Waynes och samtalet kretsade kring utmaningar, rädslor, livet, förhoppningar, erfarenheter, relationer och lekfullhet. Mitt under samtalet kommer ett mms med en bild där pojken med stjärnögonen skrivit mitt namn. Snart fyller han fyra och han kan redan skriva mitt namn, även om det blir spegelvänt. Men saker måste ju inte alltid se ut som förväntat för att man ska förstå.

Efter att i min egen lilla värld åkt en station för långt med tunnelbanan så tog jag en promenad hem i kylslagen luft för att sen bara vara i soffans vrå tillsammans med katten Marilyn och favoritserien pushing daisies att titta på. Trött efter intensiv vecka så är det nu vila som gäller. Den vanligaste av dagar med det ovanligaste av datum går mot sitt slut. Det är en dag imorgon också brukar både pedagogiska mamman och fina mormor säga innan de går till sängs. Så imorgon väntar ny dag med nya stunder och den här dagen kommer inte åter.

Ibland behöver jag påminna mig själv om vad som är viktigt för mig...

2011-11-10T21:39:00.000+01:00

.. och vad jag tror på.

Så just nu gör jag det, leker med mina egna bilder och ord och påminns om att livet sannerligen är det största äventyr jag kommer att få uppleva.

Sammanfattning av Oktober och böcker lästa i samma månad...

2011-11-06T09:18:00.000+01:00

Det här hände i Oktober som var en vacker varm och färgstark höstmånad på det vis jag bara älskar med löv och vackra färger:

* Jag inledde månaden med att påminna mig själv att slutet till något alltid är början till något nytt.

* Fick finbesök av en av mina bröder och hans härliga flickvän. Vi firade finaste lilla systerdotter Almas födelsedag.

* Jag ställde frågan hur vi behandlar oss själva.

* Leksandsthe, halsband och fina halvvantar blev mina.

* Skrattade gott åt norrlandskartan for beginners

* En påse med magi och den finaste av vänner passerade min väg innan hon åkte till Indien.

* Bob Hansson bjöd på en föreläsning som öppnade dörrar och tände stjärnor.

* Hade en härlig träningsmånad och fick stor hjälp av en gyminstruktör när det gäller hur jag ska träna med tanke på min överrörlighet.

* Gick på utmanande och utvecklande retorik- och presentationskurs. Oavsett vad många tror så blir jag oerhört nervös när jag ska tala inför folk.

* Blev ledsen när någon inte var ärlig på ett sätt jag förväntar mig av mina medmänniskor.

* Nypremiär för årets "Så mycket bättre" program.

* Fick finaste syster och Peter på besök.

* Gick på fantastisk fotoutställning med Nick Brandt på Fotografiska. Den rekommenderas varmt.

* Bjöd varken på bus eller godis även om det var Halloween.

Under månaden läste jag dessa böcker:

Senor Peregrino av Cecilia Samartin
En bokcirkelsbok som jag bara ÄLSKADE. Men vi hade delade meningar om den och alla var inte lika positiva som jag. Men jag tyckte om den, såväl berättartekniken som berättelsen i sig.

Ensamma hjärtan och hemlösa hundar av Lucy Dillon
En chicklit bok som trots en ganska förutsägbar story är underhållande och bidrar till sträckläsning. Inte det bästa jag läst i genren och inte det sämsta heller. Lite less på att huvudkaraktärerna beskrivs som vackrare än genomsnittet även om de har sina skavanker. Det behövs inte om storyn är tillräckligt bra och får det att kännas lite mer tillgjort. Klart feelgood men med en liten varning för förutsägbarheten och att den inte är det mest unika jag läst.

Chasing Harry Winston av Lauren Weisberger
Ännu mer chicklit, skön avkoppling även om den var väldigt amerikansk på vissa områden. Klart underhållande och alldeles lagom.

Finn din inre livskonstnär av Carolina Gårdheim
Jag gillar kreativ insikt och jag gillar Carolina Gårdheim och jag gillar den här boken. Bra bok i personlig utveckling med många övningar, tankar och hon berättar vad hon står för och tror på. Jag tyckte mycket om den och kommer

Final Beginnings av John Edwards
En bok som fick följa med hem efter att en vän rensat hyllan. Den var bra men svår att hänga med i alla olika berättelser och karaktärer ett tag. Du behöver nog vara intresserad av andlighet för att uppskatta den.

Den döende detektiven av Leif GW Persson
Jag gillar Leifs berättarstil och hur han knyter ihop berättelser. Har missat läsa några av hans böcker och blir medveten om att jag ska nog se till att införskaffa dem.

(bilden är från en Iphone-app)

Jag hoppas du inte tar illa upp att jag letade upp dig här.

2011-11-04T22:01:00.000+01:00

Du dyker upp i mina tankar emellanåt och jag känner mest att jag vill säga tack för att du var en viktig person i mitt liv under en svår period.

Så inleds ett mail som skickats till mig via facebook. Personen som skriver är en tidigare patient till mig (från de 4 år jag arbetade som ätstörningsbehandlare) och hon vill bara berätta hur bra hennes liv ser ut idag. Jag blir glad och känner mig ödmjuk. Jag kontaktar själv inte mina tidigare patienter men blir glad när de kontaktar mig för att berätta att de blivit föräldrar, tagit sig in på en drömutbildning eller vill berätta om en resa de gjort. Det är stort att de vill dela det med mig.

Ikväll tänker jag på alla de där personerna som passerat ens liv och påverkat det i någon riktning. Vissa av dem lever med mig i tanken då och då och andra är fortfarande en del av mitt liv. Ibland har det varit viktigare än vad man kanske insett i stunden, ibland har de fått mig att inse livsavgörande saker och fått mig att förändra mig själv. Det är inte alltid som de personerna vet det, man tappar kontakten (eller bryter den i vissa fall som vid smärtsamma separationer) och livet går vidare.

Vissa av dem passerade det inte ens i verkliga livet, det kan vara en sommarpratare som lärde mig nåt, en bloggare som skrev något som jag behövde läsa eller en författare som med sin bok påverkat min vardag. Ibland mailar jag faktiskt helt okända personer för att tacka. De brukar bli glada även om jag egentligen inte förväntar mig nåt svar utan mest vill tacka, precis som min tidigare patient.

Sen finns det ju de jag mött under lång period eller kortare period. Som jag tänker på då och då som lärare, resenärvänner, pojkvänner, tidigare kollegor och de vars förändringsresa jag har fått dela. Att lära sig något i ett möte är inte alltid roligt men mitt sätt att tackla jobbiga erfarenheter eller när någon gjort mig besviken är att när det lagt sig (innan dess måste man få känna hela färgpaletten av känslor) se vad jag lärde mig av mötet och vad jag vill göra med det. Jag känner stor tacksamhet mot fler än jag kan räkna.

Livets karta är ett myller av stigar att vandra på och ibland när vi korsar någon annans så vet vi inte följderna av det. Ibland får det mig att ändra riktning, ibland att pausa och känna mig förvirrad men jag vet att i livets vandring finns det nya möten som väntar. Ingen är oviktig alla är viktiga eller som Stefan Einhorn uttrycker det:

En enda handling kan göra skillnaden i en människas liv. En enda medmänsklig gärning kan betyda allt.

Det är tidig morgon och..

2011-11-01T18:33:00.003+01:00

..jag vandrar genom ett stilla regn av löv. Vägbanan skimrar i gatlyktans sken och de gula löven bildar en mosaik att vandra på.

November har anlänt och det är en mörk, vacker morgon. Jag lyssnar till lövens prasslande i vinden som leker med dem tills några av dem faller.

Nu har dagen gått och kvällen fallit över stadens ljus. I ögonblicket när dagen gled över i kväll så stod jag i Götgatsbacken och lyssnade till swingmusik.

Inom mig fanns en önskan om att någon som kunde dansa Lindy hop skulle passera så vi kunnat dansa på asfalten till musiken som ekade mellan husväggarna. Ingen kom men jag anlände till yogan med ett leende.

Tankestund med varm choklad avrundar kvällen den första dagen i November. Löven dansar fortfarande längs mina fötter på väg hem och jag dansar med dem.

Grattis till vinsten...

2011-11-01T18:09:00.001+01:00

... önskar LevaPS står det i brevet som faller ur det tunga paketet.

Jag har vunnit en bok som handlar om att skapa förändringar! Vad kan vara en bättre vinst för en bokmissbrukare som arbetar med förändringsprocesser dagligen. Det här ska bli kul att läsa och jag älskar härliga överraskningar som kommer i ens väg när man minst anar det. Jag har ju funderat en del kring vilka stigar jag vill trampa in på nu och vad kan då vara bättre lämpat. Vilken vardagslycka!

Bus eller godis?

2011-10-31T18:44:00.003+01:00

Vet du vad? Jag tror jag väljer båda.

Det busas för lite och jag behöver nog lite godis i magen. Fast på sitt vis har jag ju fyllt dagen med livsgodis som styrketräning, fina mail från vänner, ett samtal med min finaste vän som bär mitt lilla gudbarnsmirakel inom sig och sen en promenad bland vackra löv. Men det är ändå inte som godis och det är definitivt inte så busigt just nu. Dags att ta sig i kragen tror jag, så länge dricker jag polkagristhe.. det är i alla fall lite godis.

Till er alla oavsett om ni busar, äter godis eller försöker laga upp pumpan som blev över önskar jag er en fin Halloweendag.

(bilden är från en Iphone-app)

Inleder dagen med yoga, hawaiidrömmar

2011-10-27T21:43:00.000+02:00

... och en desillusionerad himmel i grått.

Idag är jag lite som den där himlen. Såna dagar fyller jag med vänskap, vila och tolerans mot mig själv. Andra saker fyller upp dagen utan att jag styr utan jag får glida med i forsen utan att göra motstånd.

Jag trycker ctrl-alt-delete och startar om livet och gör saker annorlunda.

Det är roligt, utmanande, lärorikt

2011-10-23T11:18:00.000+02:00

...och jag kliver långt utanför min komfortzon flera gånger.

Jag har nämligen varit på en tvådagarskurs i övertygande presentationsteknik och retorik som Modåmöda arrangerar.

Tvärtom mot vad många tror så är det verkligen en utmaning att stå framför en publik och prata. Jag håller mig egentligen gärna i bakgrunden. När jag står där så känns det som om jag har ett seriefigurshjärta som slår så hårt så det kliver ur bröstet. Jag får svårt att stå still och känner mig väldigt osäker.

Därför blev jag väldigt glad när jag blev anmäld till denna kurs för att träna på just det. Det är en utmaning jag behöver ta mig an och hitta ett sätt att hantera. Kursen överträffade alla mina förväntningar och kursledaren Agneta Loge André pushar, peppar, utmanar och stöttar på en och samma gång. När hon första gången säger att ni kommer att stå här framme och hålla alla era tal så känner jag hur pulsen går upp, jag hade nog trott att vi skulle mjukstarta lite.

Men det går och vi gör alla framsteg, det är härligt att få praktiska verktyg men framför allt att hon poängterar att man ska vara sig själv och vikten av hur man inleder och avslutar sitt anförande. Jag känner mig säkrare, modigare och mer medveten när jag kliver ut från konferenslokalen på fredag eftermiddag. Det ska bli kul att använda min nyvunna kunskap och mina nya verktyg i framtiden. I utmaningen växer människan många gånger så nu har jag lite välförtjänt växtvärk. Det känns bra

Bob Hansson.

2011-10-19T22:00:00.002+02:00

Underbara, underfundiga, mänskliga, kloka och härliga Bob Hansson.

Poesikväll i Gröndals kyrka stod det i informationen. Inspirationskväll med insikt i vindlande föreläsningsform skulle jag snarare beskriva resultatet. Jag har sett Bob live en gång tidigare och då liksom nu kliver jag ut och är glad, fundersam och inspirerad. Han sätter ord på saker och genom skratt lockar till insikt. Han vågar vara sårbar och samtidigt sticka ut.

Föreställningen var gratis men den innehöll stor rikedom och var på sitt sätt ovärderlig. Min vän och jag skrattar och myser ikapp. I allvaret föds skrattet och i skrattet vilar allvaret. Det är skickligt. Jag borde gå på föreläsning oftare med personer som inspirerar mig för det är balsam för själen.

Utanför väntar löv och vindar att virvla i, jag vill virvla med dem och inse att de stora miraklerna går oss förbi om vi inte uppmärksammar dem. De små miraklerna finns om vi väljer att se dem. Min vän bär livets mirakel inom sig, det är stort.

Jag tror på livet, kärleken och härligheten. Jag tror inte på perfekta människor utan mänskliga människor och medmänsklighet. Jag tror på att våga vara både liten och stor. Jag tror på lekfullhet och visdom. Jag vill fortsätta tro, fortsätta hoppas på allt gott och fortsätta upptäcka härligheter.

En liten påse med magi...

2011-10-16T22:31:00.000+02:00

.. och mycket klokskap och en hel del skratt lämnar min vän efter sig då hon idag reser ut i vida världen igen.

Modiga, härliga vän som följer hjärtats röst. Själv funderar jag på vad jag exakt ska fylla min lilla magiska påse med (designad av Edward Monkton som jag bara älskar och som än så länge jag inte sett säljas i Sverige). Jag fyller livet med vardagsmagi som sammanträffanden, möte med en barndomsvän när du minst anar och en öppning där du minst anar det.

Söndagen fyller jag dagen med träning, brunch, promenad i knastrande löv under klarblå himmel och sträckläsning av bok. Vila väl är viktigt för mig. Att bara vara och lyssna på mina egna virvlande tankar och se vart de bär mig. Men nu är det dags att sluta mina blå och låta drömmens land kliva in. Där vet man aldrig vad som händer, det är också magi.

Norrland for beginners....

2011-10-13T20:12:00.001+02:00

.. såg jag första gången för nån dag sen och skrattade gott.

Kan inte låta bli att dela med mig av den och själv är jag ju född i Gelly War. Så för er som inte har så stor koll på landets nordligaste del kanske får lite bättre koll nu.

Leksandsthé värmer den krispiga höstkvällen..

2011-10-12T21:46:00.000+02:00

... och även mig.

En gåva fylld med värme från pedagogiska mamman med ett smycke från Lilla Lisa design med texten "Lev din dröm" och även Leksandsblandning. Igår fick jag en annan värmande present från en vän, halvvantar i rött stickade med omsorg och burna idag med stolthet då jag och löven lös ikapp.

Hösten omfamnar mig med sin skönhet, skirhet och sina tvära kast. Jag och den härligaste av kollegor börjar spontant sjunga "singing in the rain" och dansa när sirliga droppar faller och pudrar oss mitt i solskenet. Det finns så mycket att älska med hösten, mycket att älska med livet men framför allt älskar jag de personer som finns i mitt liv. Den värme de väcker oavsett årstid och väder kan värma mig de kallaste av stunder.

Hur skulle du göra om du behandlade dig själv som en väldigt god vän?

2011-10-09T20:49:00.001+02:00

Den frågan ställer jag då och då i coaching men även i privata sammanhang.

Min erfarenhet är att ibland så behandlar vi oss själva på ett sätt vi inte behandlat en vän. Jag inkluderas absolut i de som inte alltid sätter mig själv först när jag borde göra det. Det kan handla om vad vi säger till oss själva, hur vi tvingar oss att göra saker vi inte vill, inte lyssnar när kroppen säger ifrån och hur vi anklagar oss själva när något inte blir som vi tänkt oss.

Till en vän hade vi troligen sagt:
- Det var inte så farligt, alla gör misstag..
- Gå till läkaren och kolla upp det där..
- Du är trött och behöver vila..
- Vet du vad, du är fantastisk precis som du är...
- Det kommer att lösa sig..

Vi ger pepp, kärlek, omtanke och förståelse till våra vänner. Det överensstämmer dock inte alltid med hur vi behandlar och tar hand om oss själva. Så ibland är det nog bra att fundera över vad du skulle säga till en vän om de befann sig i samma situation som du. Så om vi var tolerantare mot oss själva och andra så tror jag att världen blir en trevligare plats att vara på. Den enda person du delar garanterat hela livet med alla dygnets timmar är ju dig själv. Så var rädd om dig och ge dig själv det du behöver likt den finaste av vänner.

Sammanfattning av September och lästa böcker.

2011-10-08T18:07:00.000+02:00

Vackra september fylld av höstkärlek och vackra dagar. En månad fylld med mycket glädje och där jag framförallt kommer att minnas följande stunder:

* En av mina finaste vänner mottog stipendium och hade en annorlunda dag.

* Jag fick äntligen coacha upp för att få en högre titel (dvs certifierad) och några veckor senare fick jag reda på att jag klarat det.

* Jag var på en alldeles magisk ljusfest i Gröndal som kommer att bli en tradition, magiska stunder ska man vara rädd om.

* Jag fick tillbaka en bortappad kasse, fylld med skatter för mig utan värde för någon annan.

* En 16 minuter lång film får mig att beröras och min mamma att gråta av glädje. Den inger hopp och inspirerar mig. Om du vill pausa och titta på en feel-good kortfilm så rekommenderar jag verkligen att du tittar på den.

Under månaden har jag läst dessa böcker:

Svart eko av Michael Connelly
Underhållande under tiden men inte en bok som stannar. Helt ok men inte en bok jag kommer att läsa om.

Coaching, vad, varför, hur av Susanne Gjerde
En bra grundläggande bok om coaching som sätter in det i sitt sammanhang. Läsning för att hålla fokus på min certifiering. Bra bok som framförallt riktar sig till coacher eller de som vill veta mer om coaching.

Co-active coaching. New skills for coaching people toward sucess in work and life av Laura Whitworth, Henry Kimsey-house and Phil Sandahl
En av mina absoluta favoritcoachböcker. Omläsning av inspirationsbok och några som delar min syn på coaching. Gillagillagilla.

Mäster av Alexandra Coelho Ahndoril
En present av någon jag känt hela livet då hon är en av mina mammas bästa vänner. En resa i tiden, i historien som gör mig ödmjuk inför hur det ser ut idag när det kommer till levnadsvillkor. Den tecknar August Palms levnadsöde när han ville förändra villkoren för arbetarna. Stundtals mycket jobbig att läsa men ett boktips som kommer att stanna i tanken länge.

Svalan, katten, rosen, döden av Håkan Nesser
Skön läsning. Tycker om Håkans sätt att berätta en berättelse. En bra kriminalroman som jag rekommenderar när höstregnen slår mot rutan och chokladen kallnar i koppen.

Segel av sten Åke Edwardsson
Det jag tycker om med boken är att jag inte alls vet hur den ska sluta eller hur jag ska få ihop berättelsen förrän jag läser sista sidan. Det jag inte tycker om är att de parallella berättelserna spretar lite och jag tycker syftet är oklart när de inte riktigt vävs ihop. Har läst bättre böcker av honom men jag tycker om hans personporträtt och hans sätt att berätta som helhet.

Social fobi, att känna sig granskad och bortgjord av Anna Kåver
En bok jag läste i jobbsyfte då fler av de jag möter lider av social fobi och social osäkerhet. Förklarande, förtydligande och lättläst bok om svårt ämne. Saknar lite mer kring behandling men det beror kanske på att jag har en del förkunskap i ämnet.

Gör nåt kul i jul...

2011-10-07T20:55:00.001+02:00

... julswappa med ett gäng härliga människor inklusive mig.

Julkalenderswapp innebär att man byter paketkalender med varandra och både har och är hemlig tomte åt någon. Jag har varit med i två år och bara älskar det och det har verkligen förgyllt mina jular. För detaljer hur det går till läs mera HÄR. Men antalet swappare är begränsat så om du känner dig lockad vänta inte för länge med att anmäla dig.

24 härliga dagar med en överraskning varje morgon och härliga tomtar som ansträngt sig för att hitta det perfekta paketen och att själv vara hemlig tomte åt någon är något jag sett fram emot sedan förra årets kalender. Några paket är redan inhandlade och ligger och väntar om de verkar rätt för den personen.

Ibland behöver man påminnas om att slutet för något...

2011-10-01T21:14:00.001+02:00

... alltid är början på något nytt.

Den här bilden (som var Elvis sista serieruta i Metro) är en av mina favoriter och en mycket symbolisk bild. Vid vissa avslut stirrar man sig blind på just slutet och minns inte att det även är en början och en möjlighet till något nytt. För man kan inte gå genom livet utan avslut, vissa frivilliga och andra ovilliga.

I mitt liv finns det avslut som inte känts bra men sedan gjort att livet tagit en fantastisk vändning. Det är bra att påminna sig själv om att även när man fällt ett stort träd så kan något nytt spira fram.

Bilden är lånad från Elvis hemsida

Använder du Itunes eller Spotify och vill ha gratis Digster premium i 6 månader?

2011-10-01T20:36:00.000+02:00

Gå då in på Digster, registrera dig och använd värdekoden "buzzador" så är du premiemedlem i 6 månader . Det är fritt fram att sprida om ni har någon mer som ni tror vill ha ännu mer musik att lyssna på för som premiummedlem får du helt enkelt tillgång till mer musik och även tidigare listor.

Det här erbjudandet fick jag eftersom jag är Buzzador och då får pröva diverse produkter och tjänster. Om du är sugen att pröva det också så gå in på Buzzador och registrera dig.

Jabbadabbadooo...

2011-09-27T19:56:00.000+02:00

Jag klarade det.

Igår fick jag beskedet att jag blir godkänd som Certifierad coach av ICF. Jag fick också feedback på respektive kompetens och sen utmaningar på områden där jag kan bli bättre. För man kan alltid utvecklas och för en rastlös, utvecklingssugen person som jag så passar det bra. Jag kan bli uttråkad utan utmaningar och att växa. Även om man får växtvärk ibland och blir lite trött på sig själv.

Så nu dansar jag vidare både i livet, coachingen och i dansen. Stort tack till er alla som trodde på mig (även de dagar jag inte själv gjorde det) och till all ert stöd och support. Det betyder allt.

Den är runt 16 minuter...

2011-09-21T20:56:00.000+02:00

... och alldeles underbar.

En kortfilm som legat i min inbox länge och som jag inte tagit mig tiden att se. Det säger väl en del. När jag väl tittar på den idag så fyller den mig med värme. En fantastisk liten kortfilm och historia. Kanske har ni inte 17 minuter just nu men jag kan säga att det kan vara värt det och om en enda tittar på den och ler så har världen blivit lite härligare när det händer.

Alla i väntrummet skrattar högt...

2011-09-17T23:39:00.001+02:00

.. åt mitt jubel då jag på SL's hittegodsavdelning får tillbaka min bortappade påse.

Det är tredje gången jag är där och det har gått två veckor sedan jag en tidig morgon på tunnelbanan glömde påsen som glidit in under sätet. En påse med ett stort värde för mig även om det ekonomiska värdet var ganska ringa. Inuti fanns ett kort med pepp inför examinationen som mina vänner fyllt i, en bok signerad av författaren och ett brev från mormor. Jag har verkligen hoppats att det skulle återvända till mig och det gjorde det. När jag blir glad visade jag det, jag insåg inte hur mycket förrän jag hörde skratten bakom min rygg.

Med min påse hängande på armen och ett brett leende så vandrade jag vidare på livets stig och glad över att det jag verkligen värdesätter återvände till mig, för vad kan vara mer värt än vänners stöd, inspiration i en bok och en mormors kärlek i brevform?

(bilden är inte min egen utan från en Iphone-applikation)

Ordletare, ordläsare, ordsmakare, ordälskare...

2011-09-15T21:13:00.002+02:00

... alla dessa är beteckningar på mig.

Jag samlar ord, leker med ord, tappar ord och hittar nya. Jag älskar ordspråk, tvetydigheter och när någon skriver riktigt bra så att jag någonstans tappar andan. Jag gillar när ord smeker fram en berättelse. Romantikern i mig har lättare för sagor, skirt skrivna meningar men ordälskaren fascineras även av motsatsen. Kontrasterna i livet är det som gör det extra levande. Som en krispig höstmorgon fylld av sol som värmer.

Skrivna ord vinner kraft när de blir lästa. Människor växer när de blir sedda (antingen av sig själva eller någon annan som ser med acceptans). I tidningen LevaPS blir ordens kraft tydlig när de utlyser en tävling där du ska skriva en novell i sex ord. Det skapar kreativitet, utrymme och begränsning samtidigt. Jag ska leka lite med mina först innan jag lämnar ett bidrag.

Det dyker upp meningar och ord i min stad tillsammans med utmärkta kram-platser och annat spännande. Jag ser och ler. Plockar fram kameran och stannar upp, vet att dagen efter kan det vara borta. Jag vet inte vem som sprider det men jag blir glad och läser dem om och om igen.

Blickar upp mot stjärnhimlen från rymdskeppet jorden och är glad över att jag är just här just nu.

Septembersol och stilla lycka...

2011-09-10T22:49:00.001+02:00

... förenas en eftermiddag i September.

När solkatterna leker över gatsten och lövprakt så samtalar jag och en vän om små och stora livsämnen. Hon bor inte i Sverige längre så det är lyxigt att sitta tillsammans i vattenglitter och äta lunch i Årstaviken. I mötet med vänner så växer man. Hon får mig att tänka nytt.

Intensiv men rolig vecka och träningsvärkande kropp gör att när jag kommer hem och kryper upp i soffhörnet är jag mer än nöjd över att bara vara hemma. Kvällen faller över Stockholmstaken, solen går ner och Kramplatsen som någon märkt ut på Söder göms i mörkret. Men den finns där även om man inte ser den precis som så mycket annat i livet som finns där om vi bara tar oss tid att uppmärksamma det.

Ljusfest i Vinterviken...

2011-09-09T23:40:00.001+02:00

.. blir en afton i samklang med själen.

En vän tog med mig hit och det är fantastiskt. Ljus, facklor, lyktor, ljusslingor i hela trädgården. Musik och röster klingar mot stjärnhimlen. Det går rakt in i hjärtat. En eldjonglör som leker med elden till toner av en tvärflöjt. Ren vardagsmagi.

Ljuskronor i växthus, lusthus och livet. Om vi skulle tända ljusen lite oftare såväl inom oss som utom oss. De lyser upp, värmer och inger hopp. Ljusfester i liten skala i våra hem sprider gnister under hösten och vintern och det tror jag inte är en slump. Vi behöver alla ljus och när solen gått ner skapar vi våra egna solar och eldar.

Jag återvänder hem med en känsla av lycka och frid. En kväll som är en gåva och innehöll så mycket mer än jag förväntat mig. En fredag i September där äppeldoft och höstens längtan fick mig att känna mig så oändligt lyckligt lottad.

Efterlängtad examinationsdag

2011-09-07T21:07:00.000+02:00

I ett halvår har jag väntat på denna dagen. Idag var det dags för min uppcoaching för att kunna bli certifierad Coach via ICF (international coach federation). Det innebar 30 min coaching med en för mig okänd svensktalande professionell coach som agerar examinator och bedömer min kompetens. Jag coachade henne i ett ämne i hennes liv. Det var väldigt roligt och jag blev återigen påmind om varför jag älskar coaching.

För att ens kunna bli certifierad så måste man ha coachat minst 100 timmar (varav 75 betalda).. När jag väl tog mig i kragen och ansökte hade jag mer än det dubbla. Eftersom det är sekretess kring våra deltagare krävdes även ett intyg från min chef att jag coachar under såna förutsättningar och de får kontakta henne. Sedan 2 rekommendationsbrev från professionella certifierade ICF-coacher som har sett mig coacha och en logg över 10 mentorstimmar av en mentorcoach. Det kostar några tusenlappar att ansöka om det. Mycket att tänka på och fixa fram men det gillar jag, det visar på seriositet och att de ställer krav.

Hur gick det då? Det vet jag inte förrän om 4-6 veckor då jag får skriftlig feedback. Jag hoppas jag blir godkänd men om jag får göra om det så kommer jag att vara lugnare för nu vet jag mer hur det går till. Men det var roligt och det är nästan det viktigaste. Men jag hoppas ju det går vägen, just nu behöver jag inte den högre titeln men det känns viktigt och för mitt företag är det ett bevis för min erfarenhet. Så nu andas jag ut men släpper taget kring vad som kommer att hända.

Under min coaching hade jag tänkt att ha två kort framme med pepp från vänner (och några mail) men det ena kortet var bortglömt på tunnelbanan så det blev ett men jag vet ju vad mina andra vänner skrivit och jag hoppas det återvänder till mig. För pepp och kärlek kan man behöva och det fyller mig med styrka och tillit.. och jag vet att de står vid min sida oavsett hur det går.

Det här kortet som fylldes med pepp från vänner har Vildaella skapat.

Imorgon så får en av de bästaste av vänner...

2011-09-05T21:57:00.001+02:00

... motta ett stipendium ur drottningens hand.

Hon har även blivit tillfrågad om hon kan hålla ett kort anförande om den forskning hon är delaktig i. Så imorgon gör hon just det. Inför ett 60-tal åhörare inklusive drottning Silvia berättar hon om vad det är hon forskar i. Min vän är beteendevetare och utvecklar ett uppföljningsprogram som omfattar för tidigt födda barn och smärtlindring. Utan att snurra in mig i ett forskningsområde jag inte har så stor kunskap om så är jag stolt över min vän. Hon brinner för det hon gör och är en visionär och praktisk utförare på samma gång. Det där stipendiumet hamnar i rätta händer för det hamnar också hos nån som någonstans vill göra den här världen till en bättre plats.

Så imorgon vid en viss tid kommer mina tankar att vara hos henne och eftersom vi alltid brukar fira våra utmaningar tillsammans så är jag säker på att vi kommer att göra just det en vacker dag. Tack min vän, framförallt för att du är en vän men även för det du gör för världen. Du är en inspiratör, kreatör av drömmar och med stort mod vågar du gå din egen väg. Varmt lycka till imorgon och fortsätt göra det du tror på och tro på det du gör. Universum vore inte detsamma utan dig.

Att äta en härlig helgfrukost..

2011-09-03T11:13:00.001+02:00

... och sedan gå och lägga sig och vila lite i sängen efteråt är bland det mest avkopplande jag vet.

Dagen har börjat men jag väljer att vila lite till, kanske läsa något eller bara blicka ut över Svedmyraskogen och fundera lite. En härlig men intensiv vecka har avslutat augusti och inlett vackra September.

Igår kom en av de finaste av vänner hem till mig tillsammans med sin son vars ögon glittrar som stjärnor. Vi lagade en rawfood middag tillsammans. Sen drack vi thé och pratade om stora saker och små saker. Båda var vi ganska trötta efter veckan som gått men jag var mer fylld av energi efter att vi skilts åt än innan. För ett tag sedan läste jag i en bok av Stefan Einhorn ett uttryck jag tagit till mig och det är energigivare. Det är såna som ger av sin kraft utan att försvagas. Men det finns också energitagare som stjäl vår kraft utan att bli starkare.

Mina vänner är så, jag känner mig ofta piggare och påfylld med ny kraft och insikter efter att vi skilts åt. När hon tar en trött stjärnpojke i sin hand och går ut i augustikvällen lämnar hon inte bara kvar ätbara trädgårdsgåvor, varsitt ritblock till mig och katten men även en känsla av lugn, glädje och inspiration. Vi har båda spännande dagar nästa vecka av olika slag. Livet ger oss utmaningar och då krävs återhämtning, men jag har insett att det inte alltid handlar om vila utan det kan också handla om ett stilla samtal med en vän eller att dansa så svetten lackar och vara mitt i glädjen fullt närvarande.

Men just nu så väljer jag att vila lite till och bara njuta av en ledig lördagsförmiddag.

Sammanfattning av Augusti 2011 och även lästa böcker..

2011-09-03T09:16:00.001+02:00

Augusti, älskade augusti.

Månaden inleddes i mitt paradis vid Luleälven där solen omfamnade oss. Den envisa förkylningen ville inte riktigt släppa sitt grepp utan följde mig in i Augusti. Den sista semesterveckan handlade därmed mest om återhämtning i härliga Stockholms famn och spännande möten. Jag var också på en oerhört spännande heldag med fantastiska Laura Bushnell. Sen återvände jag till världens bästa jobb.

Augusti var också månaden då jag kom igång med att socialdansa Lindy hop ordentligt och min träning blev intensifierad. Båda två av orsaken att ha roligt, roligt och återigen roligt.

Jonas Gardell väckte sannerligen min glädje till liv en kväll i Vitabergsparkens härliga grönska.

Läslustan och tiden fanns så jag läste följande böcker:

Den farliga leken av Mari Jungstedt

En deckare för att läsa och koppla av med var tanken när jag spontant köpte den. Med förvåning inser jag snabbt att en av berättelserna beskriver min gamla arbetsplats. Jag har arbetat med ätstörningsbehandling tidigare och den beskriver alltså det företag jag arbetade för och en patient som är svårt sjuk i anorexia. I det stora hela så tycker jag hon har lyckats med beskrivningen av behandlingen ur en mycket sjuk patients perspektiv (bortsett från nåt mindre faktafel). Framförallt har hon verkligen gestaltat en anorektikers tankesätt och beteende på ett mycket autentiskt sätt. En tidigare kollega berättar att hon intervjuat personal och patienter och vistats mycket där jag jobbat innan hon skrivit boken. När min första förvåning lagt sig så kan jag säga att jag tycker att den här boken är riktigt bra, hon kan skriva lättlästa och sköna kriminalromaner eller vad man nu ska kalla dem.

Nattfåk av Johan Theorin

Har velat läsa hans böcker länge och jag blev inte besviken. Välskriven men med sorg fångade den mig och jag kommer att läsa mer av honom. Perfekt sommarläsning och under tågresan.

Vänner och älskande av Theodore Kalifatides

Jag har faktiskt inte läst något av honom tidigare, trots att jag blivit tipsad upprepade gånger. Jag tycker om han sätt att skriva. Utan att avslöja för mycket så kan jag väl känna att delar av intrigen som att en medelålders man blir förälskad i en ung kvinna tycker jag är sådär. Det skrivs så få böcker om när det är tvärtom. Men jag tyckte om boken och berättarstilen i det stora hela.

Gamla stan morden av Lars Bill Lundholm
Jag gillar hans böcker i olika Stockholmsstadsdelar. Tycker om hans berättarsätt och hans karaktärer. Har läst tre av hans fyra böcker i serien om jag räknat rätt.

Everyday counts , the simple (and effective) way to achieve outrageously big goals av Don Stayley

En gratisbok jag fick som pdf-fil som handlar om att varje dag ha målet i sikte och att göra ändringar som riktar sig ditåt. Att varje dag räknas helt enkelt. Kanske har jag jobbat målstyrt för länge eller läst för mkt för jag tyckte mest det var en påminnelse. Dock en bra och lättläst sådan och en bra text att läsa som igångsättare om man kommit av sig med sin strävan.

Kraften av Rhonda Byrne

En fortsättning eller snarare kanske en fördjupning i teorin om law of attraction från The Secret. Om du läst the secret så tycker jag egentligen att den här mer är ett komplement som man inte behöver läsa. Jag behövde dock bli påmind om kärlekens starka kraft och om saker jag redan tror på. Kommer att läsa den igen.

Boktjuven av Markus Zusak

Sommarens bokcirkelbok. Oj, vilken bok. En bok om döden och om livet som utspelar sig i Tyskland delvis under andra världskriget. Jag tyckte mycket om den även om den ibland var rent ut sagt jobbig att läsa. Men en bok som inte liknar något annat jag läst och som jag bär med mig och som jag nog kommer att läsa om. Helt klart ett boktips.

Bygg upp ditt självförtroende av Sue Atkinson

Den här boken köpte jag med mitt arbete i åtanke eftersom jag ofta arbetar med självbilder och tänkte att den kanske skulle vara inspirerande och innehålla övningar som var bra att ha. Boken blev dock en besvikelse och jag rekommenderar den inte. Orsaken till det är hon själv fortfarande är i en process där hon letar efter att hitta det där självförtroendet. Det i sig kan ha en poäng och göra boken mer trovärdig och att man känner igen sig MEN i mina ögon är det lite som om nån som skåpsuper skriver tips hur nån ska sluta dricka. Det blir lite märkligt och inger kanske inte det hopp jag skulle vilja. Kanske är jag hård nu och vissa finner säkert boken bra men för min del så var det inte vad jag hoppats på.

Livslycka eller Livs lycka...

2011-08-28T20:40:00.001+02:00

... beroende på hur man ser det.

När jag var yngre såg jag lycka som något definitivt, antingen var man lycklig eller så var man det inte. Numera så drar jag inte linjen lika strikt. I det stora hela är jag lycklig men det handlar också om att uppskatta stunderna av lycka, såväl de stora som de små. Att notera det som gör mig lycklig oavsett om det varar i sekunder eller dagar.

Så var det inte tidigare. Jag hade svårt att se min egen del i min lycka. Eller jag såg mer det jag inte hade. Jag hade nog redan då en positiv livsinställning men oroade mig mer, saknade mer (vill man sakna nåt så finns det alltid nåt att hitta, tro mig) och trodde att lyckan var villkorad. Det tror jag inte längre. Jag tror den finns både på fågel, fisk och mittemellan om du letar. Jag njuter när den finns där om det är endast i små doser samtidigt som andra delar av livet kanske inte har lika mycket lycka. Men då är det så viktigt att ha de där lyckostunderna som andrum för att orka. Ibland kan man tillföra egen lycka genom att göra saker som gör en lycklig.

Lyckostunder från veckan har handlat om att läsa tankar som krokar i mina i en riktigt bra bok, att påminnas om Hawaiilycka, springa på en vän när man minst anar det, att se Gardell som får stjärnströssel att spridas över hela Vitabergsparken, att dansa Lindy hop 3 gånger (varav en under stjärnorna och en annan på utomhusdansbana vid vattnet med båtar som gled förbi och sommarbadande människor som log), att dansa så svetten lackade till sköna soul-, funk- och discotoner under Nalens höga tak, att träna kl 6,30 en morgon innan staden vaknat, ett fuegopass på friskis och svettis, umgås med vänner och att njuta av att springa skrattande i en regnskur tillsammans med min coach. Att få se förändringens starka kraft när människor förändrar sina liv och vågar göra precis de som de vill. Att äta svenska äpplen som är det godaste jag vet och sen njuta av sommarvärme i Augustis famn.

Vad har du haft för lyckostunder under veckan? För jag är övertygad att om ni alla upplevt någon stund av lycka under veckan som gått och om inte... börja leta i veckan som kommer för de finns där. Men det handlar ju om hur man ser det. Som härligaste Andrej kommenterade i ett inlägg hos mig.

Det andas sommar hos dig.
Året runt.

Dansar in kvällen under stjärnorna...

2011-08-25T22:34:00.004+02:00

.. då jag spontant bestämmer mig för att gå på swing dance under the stars.

På Stockholms stadsmuseums innergård så bjuder livet upp till dans. Det är verkligen bara glädje att dansa trots att det är fullt på dansgolvet och kvinnorna (som vanligt) är fler än männen. Temperaturen ligger på +19 när jag lämnar musiken bakom mig och tar glädjen med mig.

Ett litet klipp från när några swingdansare (inte jag om någon undrar) överraskade de som befann sig på Stockholms central. En vacker dag ska jag kunna dansa som dom

Jonas Gardell i trafikplats Glädjen.

2011-08-23T22:27:00.011+02:00

Det är:
... särdeles magiskt.

... alldeles underbart.

... går rakt in i hjärtat

.. och det är dessutom alldeles gratis.

Tack Jonas och tack parkteatern.

Jag finner knappt orden men känslorna och upplevelsen stannar. Om ni har en chans att se den, gå och gör det. Jag skrattar, gråter och blir hänförd, trollbunden och gripen. Allt på samma gång.

Eller för att citera Jonas själv gällande trafikplats Glädjen:

När man kör bil passerar man då och då trafikplatser. Det vet man för varje trafikplats markeras med en stor skylt.
Trafikplats står det och så ett namn.
Och så åker man förbi.
Jag vet inte vad en trafikplats är.
Förutom en skylt som kungör att här är den.
Trafikplatsen.

Vad gör man på en trafikplats.
Händer det något där?
Finns det någon som säger: "Åh, här är en trafikplats. Här stannar vi! Och myser lite."
På väg mot Arlanda ligger en trafikplats som heter Glädjen.

Trafikplats Glädjen.
Det tycker jag är fint.
Det finns bara ett problem.
Jag kan inte hitta avfarten.

/Jonas Gardell.

Ett glas champagne prytt av ett tomtebloss...

2011-08-21T09:47:00.006+02:00

.. serveras min vän på hennes födelsedag.

On the house säger servitören med ett leende. Runt det runda bordet på en restaurang har vi samlats för att fira just hennes dag. Hon är en av de där människorna som jag mött genom livet och som vågar följa sin egen väg och göra det som hon själv vill.

Regnet slår mot rutan, samtalen berör stort och smått. För en stund pratar några av oss om just det, att våga göra det man själv vill. Bryta upp från relationer, jobb eller bara invanda mönster. Våga granska både vad man vill ha och kanske vad man behöver förändra hos sig själv. Vi diskutera val vi har gjort och erfarenheter som präglat oss.

En av vännerna runt bordet har en tatuering som påminner henne och alla de som ser henne om att våga göra just det, följa hjärtats röst. Let your heart guide you. Jag försöker verkligen lyssna på hjärta, magkänsla och det jag tror på. Ibland är det lätt och det är solklart vad jag ska göra. Ibland så vet jag inte alls, men att vara vilse i förvirringens skog är också en del av livet. Att vänta in svaret eller välja en väg och se vad som händer.

Jag måste även medge att ibland har jag totalt ignorerat mitt hjärta och inte lyssnat. Egentligen har jag vetat men kanske just då inte orkat eller vågat följa det. Då lyssnar jag kanske snarare på rädslor och det vill jag inte göra. Jag har lovat mig själv att försöka att göra det, för de beslut jag fattat där är mer autentiska och genuina och verkligen mina.

Ett tomtebloss som sprider just stjärnströssel och änglaglans är underskattat. Tror vi borde tända mer tomtebloss som enkel vardagsmagi. Livets enkla mirakel påminner åtminstone mig om de stora. Jag vill aldrig sluta att förundras och hänföras av livets små och stora gåvor.

Jag har världens roligaste jobb...

2011-08-16T20:38:00.003+02:00

... är ord som kommer över mina läppar ibland.

Reaktionen från den som får höra dem är varierande. Vissa gläds med mig, en del argumenterar att de faktiskt innehar den roligaste tjänsten, en del ser på mig med vemod, skepsis och ibland avund. Men jag fortsätter att säga det för jag är tacksam över det varje dag och är så glad över att jag är just där jag är. Men så har det inte alltid varit och vägen dit har ibland varit krokig.

För några dagar sedan trillade ett brev ur en bok skrivet av Chissra, det här är några rader ur det:

"Vill bara skriva några rader och påminna om att inte ge upp dina tankar och ditt hopp om drömjobbet. Det kan bli ditt. Behåll din fokusering och din tro. Det är viktigt att inte kompromissa med sina drömmar"

För det var ju så att jag under en period inte alls visste var jag skulle hamna. De som följt mig länge vet att jag sa upp mig från en fast tjänst, gick arbetslös ett halvår. Varvade arbetslösheten med en coachkurs och en kortare projektanställning. Jag visste så väl att beslutet var rätt att sluta på mitt gamla jobb och att jag ville arbeta på ett nytt sätt. Men inte visste jag då att det kunde bli såhär bra.

Nu är jag på helt rätt plats, får göra det jag älskar med kollegor som jag lär mig massa av i ett spännande projekt. Utifrån kan nog många tycka att det är ett tungt jobb då gruppen vi arbetar med har mycket med sig, det är också en osäker anställning eftersom det är ett projekt och det kommer att ta slut. Men jag följde en dröm och jag är så glad över det. Men jag var inte ensam på vägen utan en stöttande familj, fantastiska vänner och en tilltro till att det måste finnas något annat som väntar mig. Där hämtade jag styrka och mod de dagar jag undrade var jag skulle hamna och hur lång tid det skulle ta.

Så då och då säger jag: Jag älskar mitt jobb. Efter en stund så brukar personerna som får höra det inse att jag faktiskt menar det. Ibland uppskattar man det kanske mer när man fått kämpa för att ta sig dit. Och vet ni vad? Det här jobbet hittade mig och inte tvärtom.

Alla världens hav...

2011-08-14T17:27:00.003+02:00

... kan inte fylla en hink med hål i säger Timbuktu i sitt sommarprogram.

Det citatet gick rakt in i mig. Det säger så mycket och om olika aspekter av livet.

Man behöver täta hinken inifrån för annars så försvinner innehållet hur mycket man än häller i. Det stämmer på så många olika plan. Om du inte kan hantera pengar spelar det ingen roll hur mycket du tjänar, de försvinner ändå. Om du inte ser allt det du har som är bra i ditt liv så kan du inte uppskatta det. Om du har svårt att acceptera dig själv kan det även vara svårt att ta emot komplimanger, omtanke etc. Om du har lätt att stressa så kanske det inte handlar så mycket om mängden stress utan om hur du hanterar det du möter.

I min värld så behöver alla hitta sitt sätt att leva och sitt sätt att täta hinken. Kanske går det inte alltid att hitta ett material som håller för evigt så man får ta sig en titt med jämna mellanrum om det fortfarande håller. För min del handlar det om att se så jag inte gör av med mer energi än jag hämtar in, att leva autentiskt och lägga energin där jag verkligen vill se den växa. Umgås jag med vänner där energin flödar och som accepterar mig för den jag är.

Min lyckas smed är framför allt jag själv, jag kan inte förvänta mig att någon annan ska ge mig lyckan. De kan bidra men om jag ändå inte uppskattar den eller känner igen vad som är min lycka så rinner det rakt genom hinken. Så ta en titt på hinken, vad rinner igenom och vad blir kvar? Behöver du byta hink? Vad vill du fylla den med?

När världar möts....

2011-08-11T21:04:00.005+02:00

.. sker det intressanta.

I mötet mellan rulltårtan, hallonen och grädden intagna på Fotografiska uppstår en harmoni men i mänskliga möten uppstår mer än så. Jag möter en vän från tonåren under mina dagar i Luleå och mötet känns som att det bara är att ta upp en tråd trots att många år gått och våra liv fyllts med erfarenheter av allehanda slag. Det känns enkelt.

I Owe Wikströms fantastiska sommarprogram möts jag av klokheter och vackra formuleringar som hans norrländska stämma fångar på ett sätt som bara han kan. I år önskade jag inga sommarpratare men de 2 åren innan så önskade jag att få lyssna på just honom. Hans böcker och tankar berör mig och i mötet med hans tankar via programmet väcks tankar hos mig.

Via bloggarna möts våra världar för ett tag och andras inlägg väcker tankar, insikter och funderingar jag kanske inte hittat på just det viset i annat fall. På facebook möter jag vänner som inte längre finns i mitt dagliga liv, jag möter bekanta vars intressen jag delar. Ett brev från mormor får mig att möta hennes skrivna rader med glädje. Även om mötet inte sker i verkliga livet så innebär det inte att det inte har betydelse.

Under en mycket intressant workshop med Laura Bushnell möter jag såväl andra intressanta deltagare som nya ritualer, verktyg, tankar och insikter som jag tar med mig på färden. I mötet med andra så möter man sig själv, ibland tycker jag om det jag ser och ibland visar det sidor av mig som jag nog inte helst vill möta. Men genom att göra det så kan jag välja att antingen acceptera dem eller försöka hitta nya vägar.

Vida ♥ Augusti

2011-08-01T11:52:00.004+02:00

Jo, det är sant. Jag älskar augusti.

Jag gillar faktiskt de flesta månader även om relationen till februari och november nog behöver lite mer kärlek än vad jag verkligen kan ge. Många suckar och säger att sommaren är slut när augusti kommer, det kan jag inte hålla med om. Här skiner i alla fall solen och sommarpratarna fortgår och två veckors semester återstår.

Vad är det som man inte att tycka om i augusti? Bär och frukter skördas, kräftor äts, augustimånen hägrar och klätterträden inbjuder till vilopaus. Jag älskar också hösten och hur mycket jag än tycker om sommaren så kan jag njuta den medan den är här men jag sörjer inte när den tar slut. Då väntar något annat och årstidernas kontraster är det jag tycker om. Men det är i min mening fortfarande sommar och om jag ska börja sörja att den snart tar slut så är jag inte i nuet och njuter inte heller sommaren till fullo. Jag tror augusti kommer att bli en fantastisk månad och garanterat den bästa augustimånad jag får smaka på i år.

Sammanfattning av Juli 2011 och även lästa böcker..

2011-08-01T10:36:00.000+02:00

Juli kom skimrande grön, varm och sådär sommarhärlig som bara Juli kan vara. Det här hände:

- Datorfri eller datorlös insåg jag hur mycket jag tycker om skrivandet. En rosa dator beställdes och jag kunde en bit in i juli återigen njuta av att kunna sätta mina tankar på pränt och maila när andan faller på.

- En helt fantastisk dag ute i Stockholms skärgård på Svartsö ledde till premiärdopp, smultronplock, picknick på klippor och lyssnandet på Henrik Larssons sommarprogram. En dag att minnas. Somnade lycklig.

- Ett infall tog mig och två dansanta vänner till Herräng för att gå på maskerad och dansa hela natten lång och ta första bussen hem.

- Jag fyllde månaden med sommarsaker som fika på konditori Lyra, parkteater, picknickar och annat som gör att man känner sig ledig.

- Jag hade en helt fantastiskt härlig dansvecka fylld av Lindy hop och annat på Herräng. 24 timmar kurstimmar och sen timmar av dans på dansgolvet gjorde att jag kom hem med dans i benen men även en envis förkylning som däckade mig.

- Något helt ofattbart hände i Norge, det kommer vi aldrig att glömma för det lamslog även oss i Sverige.

- Jag åker upp till Luleå för semester vid älvens strand i vår stuga tillsammans med bästaste mormor och morfar.

Under juli så blev det en del läst framförallt i baden-baden stolen med Luleälven som utsikt. Dessa böcker läste jag (dock inte i den ordningen):

Ashimas bok av Caroline Giertz

En bok jag fick av min kattälskande vän efter en hyllrensning. Den var annorlunda men jag tycker om myter, nytolkningar av religiös och böcker med andra dimensioner. Har svårt att beskriva den men jag sträckläste den och det säger väl något.

Prickskytten av Lee Child

Lyssnade på den inlästa versionen. Spänning och oväntade vändningar som passade utmärkt då jag samtidigt städade eller promenerade.

Dolda djup av Ann Cleeves

Ann Cleeves skriver bra deckare, man dras med och jag gillar hennes sätt att både beskriva personer som omgivningar. Kommer att läsa mer av henne.

Konsten att vara snäll av Stefan Einhorn

Underbara Stefan Einhorn. Jag tycker verkligen om hans böcker, hans budskap och hur han skriver ner det på ett opretentiöst och tillgängligt sätt. Kommer att läsa om den.

Älvorna i Dunderry av Deborah Smith

En bok jag köpt superbilligt för några år sedan och som sen blivit stående. Men när jag väl läste den så drogs jag in i berättelsen och jag tycker verkligen om denna bok. Hennes sätt att hoppa tidsmässigt fungerar väl och jag gillade verkligen boken.

Medmänniskor av Stefan Einhorn

Ännu en bok av Stefan, lite annorlunda upplagd då han nedtecknat berättelser som vill säga något om livet och sen kopplat dem till medmänsklighet. Jag har tidigare skrivit om den kloka fråga som Stefan ställer sig: Om det inte är min uppgift att vara medmänniska, vems uppgift är det då?

Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann av Jonas Jonasson

Det känns som om jag läser den här boken sist av alla, det är så många som pratat om den och rekommenderat den... å jag gillar den. Som en mustig historisk skröna som får en att le och ibland skratta. Om ni inte lyssnat på hans sommarprogram så är det en varm rekommendation.

Blå gryning av Ann Cleeves

En vän har totalt förälskat sig i Shettlandsöarna så nu läser hon deckarna som utspelar sig där och ger vidare. Jag gillar verkligen hennes sätt att skriva, perfekt sommarläsning. Kommer att läsa mer deckare av henne framöver för jag tycker om hennes sätt att skriva.

Mordet i Eiffeltornet av Claude Izner

En klassisk deckarberättelse som flyttar mig över 100 år tillbaka i tiden till Paris. Skriven i Agatha Cristie anda och sommarläsning av typiskt mått.

I det sista regnet av Janesh Vaida

En bok som jag tycker oerhört mycket om. Jag kommer att läsa om den, det är så mycket klokskap i flera av de tankar som skrivs ned. Den inleds med en underbar dikt som säger mycket om livet.

Hittad i Oslo...

2011-07-30T19:11:00.002+02:00

.. och jag tog den med dig i åtanke skriver en vän till mig när hon överlämnar denna fina bild.

"Fyll inte livet med dagar. Fyll dagarna med liv."

Klokord som jag hört förut men det ligger så mycket i dem. Lite visste hon när hon tog bilden om vad som skulle utspela sig i samma stad någon vecka senare.

Att fylla dagarna med liv i min tolkning handlar inte bara om att fylla dem med händelser utan snarare kanske uppmärksamma det som är själva livet och se med tacksamhet på det som finns. Glädjas åt det som finns i dagen istället för att jaga efter det vi saknar. Det har ni hört mig säga förut, men jag tycker det är viktigt.

Ibland rusar jag genom dagen och missar att stanna upp i nuet utan jag befinner mig tankemässigt någon annanstans. Andra dagar så är jag fullt närvarande. Jag dricker mitt the och njuter av alla dess smaker. Jag sticker mina fötter i Luleälvens vatten och låter den mjuka botten beröra mig och känna vinden som sveper mot min kind. En känsla av värme och kärlek genomfar mig mitt under vår förmiddagspromenad där jag går med några av de människor jag älskar mest i hela världen. Min katt Marilyn kommer fram för att ge mig lite gos, hon får det tillbaka. Mina ögon tåras över delad lycka med en vän.

De närvarande dagarna är fyllda med liv. Livet i sin enkelhet och fullaste prakt. Ibland minns jag ögonblick från vardagarna men jag får se upp så det inte är där jag lever utan mer i nuet. Det är nog en av mina största utmaningar eftersom jag är en tänkare. En av mina äldsta vänner brukar skratta åt mig och säga att du har alltid varit en drömmare. Hon har känt mig sen jag var tre så hon vet nog. Ibland har jag önskat att jag inte tänkte och kände så mycket men senare i livet har jag accepterat att det är sån jag är och försökt att använda det istället. Men ibland så vilar jag tanken och bara observerar utan värdering det som är livet.

Men fyll livet med liv, vänta inte på att någon annan ska göra det eller att du ska börja leva när du träffat den rätte, hittat det perfekta jobbet, under utlandsresan eller när köket är färdigrenoverat. Lev nu och lev väl. Då äger du ditt liv på ett sätt som är långt rikare och när du väl uppnår allt det där du drömt om har du haft en närvarande livsresa på vägen.

Solen börjar gå ned...

2011-07-28T18:59:00.008+02:00

.. men lämnar fortfarande glitter i Luleälvens vatten.

Vilsamma, vackra sommarkvällar som denna insupes i stora klunkar och sparas i hjärtat. Jag tänker på ett telefonsamtal med en vän. En vän vars liv har genomgått stora förändringar på det år som gått. Små steg har lett till uppfyllda drömmar. Drömmar som vävts länge men resultatet kommer som en explosion av fyrverkeristjärnor.

Det är ju inte alltid som vi vet vart ett beslut ska leda när vi står i ett av livets vägskäl. Beslut som verkar små kan ha en större inverkan än vi tror. Vi kan inte undvika förändringar och ibland gäller det bara att hänga med men alltför ofta handlar det om att fatta rodret och försöka styra i en riktning dit vi vill. Men kom ihåg att ibland är det oväntade det som gör resan till ett äventyr. Det oplanerade och spontana.

Jag njuter smultron som rosenbusken vaktat över, låter mina fötter vila i älvens vatten och vilar på stenen intill. Jag läser böcker och tidningar och fikar med de finaste av morföräldrar. Jag filosoferar, mediterar och kurerar en envis förkylning. I vilan väcks aktivitet och nya tankar. Just nu har jag inga beslut att fatta men man vet aldrig när man ställs inför ett. Tillåt dig själv att vara förvirrad för ett tag. Det är en del av att vara människa och om vi är snälla mot oss själva i den förvirringen blir det lättare. För vi har ju ändå inget facit till vad som ska ske.

Sena nätter och tidiga mornar i Herräng...

2011-07-26T20:39:00.004+02:00

... blev det en del av under förra veckan.

Man tappar liksom dygnet på Herräng och det pratas bara dans, dans, dans... ja när man inte dansar menar jag. Sen sover jag lite när jag kan men sen dansar jag till halv två, tre, fyra och ibland halv fem. Då anses jag ändå vara en person som nog går hem tidigt jämfört med flera där.

Jag bodde nere vid hamnen och en av morgnarna när jag kommer hem så sätter jag mig och tittar på soluppgången. Det borde man göra oftare inser jag. Det är så vackert. Men även om veckan varit fantastisk så tar jag med mig en mindre fantastisk sak hem nämligen en förkylning. Men den går över. Men dansminnen och glädje stannar kvar.

Igår fikade jag med mysigaste Gisan, ännu en person jag lärt känna via bloggvärlden. Det regnar stilla när vi sätter oss på ett fik på Djurgården och samtalar bort några timmar. Sedan promenerade vi tillbaka in till stora staden. På kvällen går tåget till mitt paradis vid Luleälvens strand. Så nu blickar jag ut mot ett annat vatten, men jag missar nog soluppgången imorgon och sover bort förkylningen istället. Imorgon väntar en onsdag som jag tänker fylla med sköna stunder. Vad är era planer?

Orden tog slut...

2011-07-24T21:39:00.005+02:00

... när beskeden om vad som hänt i Norge nådde oss när vi åt middag i Herräng.

De orden har inte riktigt kommit tillbaka till mig. Jag kan inte heller förstå det fullt ut. Det gick upp för mig att just då kände jag mig snarare nordisk än specifikt svensk. Jag tänkte inte på gränser, hat, olikheter och minskad öppenhet.

Jag tänkte på sorg, kärlek, förståelse och demokrati. Jag tänkte på medmänsklighet och omsorg. Orden finns fortfarande inte hos mig men mina tankar dom finns hos hela norska folket.

(bilden är skapad av Tobias Lindman och gjord för att spridas)

Konditori Lyrans kryddchoklad....

2011-07-14T19:44:00.004+02:00

.. är bland det godaste jag vet.

Jag lovar mig själv att det blir höstens projekt, att kunna göra en liknande choklad. Ibland är det blandningen i livet som blir den perfekta kombinationen. Livslust, blandad med vänskapsglädje och skratt blir en varm kraft som fyller hela mig.

Jag njuter av livet för att jag väljer att göra det och glädjas åt små saker som en perfekt tillagad kryddchoklad, ljudet av vindens sus i grönklädda träd och vänners livsvägar. Parkteater som bevittnas från en filt på gräsmattan, promenader genom solstrålars fall genom skogen och en fin överraskning skickad från en vän.

Krydda livet med det som får er att må bra men uppskatta framför allt det som finns runt er just nu. På fredag börjar min semester men jag känner mig utvilad redan nu och det är en skön känsla. Det är skönt att känna det ska bli härligt med semester men att jag inte räknar ner frenetiskt för att jag bara måste få vara ledig. Från pedagogiska mammans semester kommer en doft av Skottland i form av ett vykort.

En blomma på torget gör mig glad. Jag väljer att stanna till och njuta av att någon valt att se till att man kan dansa på en blomsteräng av annan sort även på en plats som denna. Pippiprinsessan i mig vill bjuda upp till dans just där en alldeles härlig dag mitt i Juli. Kom och dansa med mig.

Sammanfattning av Juni 2011

2011-07-12T18:28:00.001+02:00

I denna vackra sommarmånad hände följande:

* Juni inleddes hemma hos familjen i Dalarna. Besökte min vän som flyttat in i sina drömmars hus med sina drömmars man.

* Jag njöt av sommarnöjen och vardagslyx på bästa vis.

* Midsommar firades in med picknick framför Karlbergs slott.

* Min dator kraschade och det blev en ofrivillig bloggpaus.

Med tanke på sommarväder, lyssnande på sommarpratare och andra nöjen så blev det inte så mkt läst men det här läste jag i alla fall:

One day av David Nicholls

Bokcirkelsbok som jag verkligen gillade. I 20 år och framförallt under samma dag får vi följa två personers liv och deras relation. Vill inte säga så mycket mer för det går ändå inte att beskriva på ett enkelt vis.

Pippi power av Gitte Jörgensen

En av mina absoluta favoritböcker som jag kan läsa om och om igen. Så det gör jag med jämna mellanrum för att fylla mina batterier med ny energi. ÄLSKAR den här boken.

Balladen om Marie. En biografi om Marie Kröyer av Tonni Arnold

Bok om Marie Kröyers konstnärsskap och hennes liv och kärlekar. Intressant läsning om man är intresserad av den eran och av en kvinna i konstnärsvärlden.

Deception point av Dan Brown

När man läser Dan Brown vet man numera vad man förväntar sig, det här är dock inte en av de bästa böckerna jag läst av honom.

Att vara med henne är som att springa uppför en sommaräng utan att bli det minsta trött av Alex Schulman

Upptäckte Alex som författare när jag av misstag inte avbeställde hans förra bok i en bokklubb. Som han framställer sig i media så har jag svårt för vissa delar av honom men han skriver fantastiska böcker enligt mig och där visar han sin sårbarhet. Han är en bra berättare helt enkelt.

Sorgebearbetning - ett handlingsprogram för känslomässig läkning vid dödsfall, separationer och andra förluster av John W James och Russel Friedman

En bok jag läste på arbetstid. Har läst den förut men läste om den då jag nyligen var på ett seminarium som handlade om sorg för ett tag sedan. Det är ett praktiskt handlingsprogram som jag själv inte prövat men tankegångarna är intressanta. Har träffat flera som gått sorgebearbetningskurs och som varit mycket nöjda med det.

Kl 7,25 går första bussen hem..

2011-07-09T21:16:00.005+02:00

.. från Herräng och tillbaka till Stockholm.

Vi åkte till Herräng igår kväll, klädde om oss för 1700-tals maskerad och bjöd upp livet till dans. Min fjärilsmask sattes på samtidigt som det nödvändiga myggmedlet. Sen så tillbringade vi hela kvällen och natten tillsammans med besökare till Herräng dance camp. Det är som att kliva in i en helt annan värld, masker eller inte.

Förutom Lindy hop danssteg så har Boogie Woogie klivit in på lägret och den dansens lekfullhet vill jag kasta mig in i. Många Lindy hoppare håller strikt på att hålla sig till swing eran och dess danser men jag vill lära mig även den. Den är på min danser jag ska kunna lista. Salsa står också där.

Kl halv fem på morgonen äter vi mat efter att vi tvåtiden ha fikat i cafeet. De sista timmarna innan bussen går hem är lite sega men jag älskar att bara få vara i den här världen även om det tar mig nästan 3 timmar med lokaltrafik att komma hem. Idag är jag trötter men samtidigt danssugen. Om en liten vecka så börjar mitt eget läger. Då ska jag dansa hela dagarna och halva nätterna. Herräng går inte att beskriva för någon som inte vart där men här är ett litet smakprov.

Ofrivillig bloggpaus...

2011-06-28T09:28:00.002+02:00

.. precis just nu när mina fingrar brinner av skrivarlusta och meningar snurrar i mitt huvud.

Nu har min dator gett upp och jag måste ge mig ut och leta efter en liten söt vän i livet som kan göra så mina ord fastnar i nätets garn. Men även om jag inte fyller bloggen med ord så fyller jag livet med trevligheter som champagneglans en regnig tisdag med de finaste av vänner, picknickar i solsken och parkteater i grönskans famn. Jag njuter av livet just nu och jag lägger mina ord på hög och säger på återseende så snart jag har funnit en tangentvänlig vän som fungerar. Jag vet inte om det är inom kort eller om det dröjer,

Önskar er alla en fin sommar ni skimrande sommarblomster som bildar en hel äng av färgsprakande skönhet och nya upptäcker. Fånga daggen oavsett hur dagen är och gör sånt ni tycker om och stäng era kronblad när natten kommer.

Med kärlek.

/Vida

Jag sträcker ut min hand...

2011-06-17T22:07:00.005+02:00

...när hon passerar mig i rulltrappan för att lägga den på hennes axel.

När hon vänder sig om tar det nån sekund innan hon kan placera mig. Hon är en vän till en av mina vänner och vi träffas alltid i deras sällskap och brukar inte springa på varandra. Men vi har alltid trivts i varandras sällskap och jag blir glad av att träffa henne. Samtalet blir omgående avskalat trots att jag tror att hon är en ganska privat person i andra sammanhang men nånstans så känner vi båda förtroende för varandra.

Vi kliver ut från pendeltågsstationen i det skira regnet och tar sällskap på vägen mot två olika mål. Samtalet kliver rakt in i viktiga livsfrågor, lärdomar och jag tycker om att hon vågar fråga rakt och öppet om känsliga saker och att jag känner mig trygg i att svara henne på samma sätt. Hon går genom något svårt men finner delar av sig själv hon tappat bort i den processen beskriver hon. När vi skiljs åt efter 10 minuter så är det med en kram.

Ibland behöver inte ett möte vara långt eller planerat för att vara värdefullt och betydelsefullt. Det kan vara en oväntad gåva en dag på väg hem i regnet, det gäller bara att vara öppen för att gåvor kan komma i alla former.

This is a corner of a larger field.

2011-06-16T19:33:00.003+02:00

.. står det med snirkliga bokstäver i ett hörn av Rosendahls trädgård.

Ja, så är det. Vi är ju alltid en del av nåt större men vi är alla viktiga på vårt vis. Ibland så glömmer vi det och ibland är vi en del av nåt större som vi inte tänker på. Beroende på sammanhang grupperas vi och inland tillhör jag svenskarna, europeerna, singlarna, backpackersgruppen men oavsett etikett så är vi alla en unik facett.

Men vi behöver varandra, att lära oss av, ta stöd av och att skimra tillsammans. Men i min värld är vi alla en del av något mycket större.

Sammanfattning och lästa böcker i Maj...

2011-06-14T19:46:00.001+02:00

Maj kom lika vacker som vanligt med blommor i sitt hår och skir grönska i sin dräkt. Månaden passerade snabbt och handlade mycket om att återhämta kraft och vila i varandet. Men saker som jag bland annat fyllde den med:

* En härlig träningsvecka som gjorde att jag återupptäckte hur kul det är att styrketräna.

* Jag rensade ur garderoben, många kassar blev det. Ut med det gamla och in med ny energi.

* Jag följde med en vän till hennes lantställe i en gammal skola.

* Jag tog en vecka ledigt och hade härliga dagar.

Om det inte blev så mycket gjort så blev det desto mer läst och min läslusta grep verkligen tag i mig. Följande böcker blev lästa:

Ingen tar skit i de lättkränktas land av David Ebberhard
En mycket intressant bok som jag varmt rekommenderar. Den resonerar kring att vi sänkt ribban för vad vi anser vara en kränkning och därför kränks på diverse sätt som egentligen mer kanske handlar om vardagligheter och motgångar i livet. Även om han spetsar till det väl så är det en mycket intressant bok som jag pratat med många om och varmt rekommenderar.

Zero limits: The Secret Hawaiian System for Wealth, Health, Peace, and More av Joe Vitale och Ihaleakala Hew Len
På Hawaii kom jag först i kontakt med den här boken då en av deltagarna i kursen läste den och eftersom den handlade om en hawaiiansk healing metod har jag varit nyfiken på den. Sen har den dykt upp i diverse sammanhang och tillsist ville jag läsa den. Jag är lite kluven till vissa av grundtankarna som jag tycker lägger lite för mycket ansvar på individen men jag tar till mig delar av metoden (varför inte plocka det bästa när man har lust) och använder ibland.

Döden är livsviktig av Elisabeth Kühler Ross
En bok som kom i min väg för flera år sedan då jag fick låna den av en vän. Det är en sammanställning av föreläsningar som hon gjort. Elisabeth arbeta i många år med döende barn och deras anhöriga. Det är en fin bok som egentligen handlar om att leva livet. Jag tycker mycket om den.

Oväntat besök på Star street av Marian Keyes
Det finns många som inte tycker Marian Keyes och chiklit är tillräckligt bra litteratur. Det struntar jag högaktningsfullt i, jag gillar henne skarpt och har gjort det sen den dagen jag låg och skrattade i hängmattan åt bokenVattenmelonen. Jag gillar hennes personskildringar och jag gillar att få sträckläsa en bok och bara känna mig underhållen.

Digital fortress av Dan Brown
Fick den av min kattälskande vän när hon rensade bland sina böcker. Lättläst och man läser den snabbt, men inte den bästa av hans böcker (av de jag läst) enligt mig.

Den enklaste glädjen av Tomas Sjödin
En omläsning av en vacker bok som han skrivit. Han har ett jättefint sommarprogram som handlar om livet och om döden. Två av hans tre söner hade en sjukdom som gjorde att de dog i förtid. Han är präst och oerhört sympatisk. En fin liten bok som står i hyllan och nu läste jag om den.

Chicken soup for the soul av Jack Canfield och Mark Victor Hanson
En tummad favoritbok i mindre bra skick när jag hittade den. En samling berättelser som inger hopp, mod och inspiration. Flera av dem brukar cirkulera i mail och jag tycker mycket om den här boken som är den första, nu finns det många titlar.

En dans på rosor av Reginald Hill
En bok som jag fått efter en bokrensning. Jag blev besviken på slutet och den grep aldrig riktigt tag i mig så den passerar nog min läsning ganska obemärkt.

Hotfullt paradis av Nora Roberts
En bok jag fått efter en väns utgallring som jag läste som tidsfördriv. Inte en bok som stannar, som jag kommer att läsa om eller som jag rekommenderar. Men den fyllde sitt syfte och det var skönt att läsa den en regnig söndagseftermiddag i Maj.

Är du lycklig nu? 10 sätt att leva ett lyckligt liv av Barbara Berger
Omläsning av en bok med många bra poänger även om jag inte tycker om allt i den. Mycket mindfullness och acceptans. Lättläst och ganska lättbegriplig.

Lösenord av Ann Henning
En fantastisk liten bok med kloka texter som jag fick av min kattälskande vän när hon röjt.

Ingen människa är en ö av Sture Linnér
Sture var Dag Hammarskiölds närmsta man och skulle ha varit med i planet som störtade. Han har ett alldeles fantastiskt sommarprogram som är några år gammalt. Boken har sina ljusglimtar och vittnar om ett långt och spännande liv. Den är skriven med mycket kärlek.

Inatt är du död av Viveka Steen
Jag gillar hennes sätt att berätta en berättelse och hur hon skriver. Klart skön sommarläsning i Sandhamnsmiljö.

Älskade syster av Joyce Carol Oates
Inspirerad/baserad på en verklig berättelse om en familj där yngsta barnet (skridskoprinsessa) mördas. Samtliga familjemedlemmar är misstänkta. Berättare är den äldre brodern. Jag tyckte faktiskt inte om den här boken, hade svårt att komma in i den och den tillhör inte mina favoriter av henne.

Solkyssta kinder och livslust..

2011-06-12T21:20:00.001+02:00

.. och vackra dagar lyfter livet.

Blommande rosor, blåa skyar och gräsmattor som inbjuder till picknick har kantat mina senaste dagar. Stora Essingen fångar mitt hjärta på ett besök där, en vilsam plats med vackra hus och ändå så nära stadens centrum. Sen träffar jag en vän på smultronstället Cafe Lasse i Parken, ett stenkast från Hornstull men som att kliva in i en annan värld. Fåglars sång och fika i trädgårn intill huset från 1700-talet. När vi skiljs åt så vandrar jag vidare till Mälarpaviljongen och tar en öl i solen med andra vä. Efter det en promenad hem längs med vattnet och sen via vackra staden. En fredag som stannar i hjärtat.

I lördagssolen möter jag en vän, vandrar genom staden och sen sitter vi på kulturhusets takterass och njuter av att bara vara. Men jag vill inte lämna sommarstaden ännu så när vi skiljs åt tar jag och promenerar ut till en av mina absoluta favoritplatser Rosendahls trädgård på Djurgården. Det är en vilsam plats fylld av aktivitet. Den påminner mig om många fina minnen och jag vilar med en latte under ett träd.

Idag så sjunker temperaturen något men brisen som kommer kyler inte huden men svalkar den lätt. En fika med Stockholmsvyer och vattenglitter nedanför berget intas på Fåfängan. Sen avslutas helgen med dans vid Stora Skuggan (ligger bakom Universitetet). Det är en fantastisk plats, en utomhusdansbana vid en liten sjö där svanar simmar. Picknickfiltar i gräset, swingmusik som ljuder och dansarna virvlar, chillar och leker. Det är fantastiskt. Vassen vajar i solskensglitter och brisen svalkar oss. När vi vandrar på grusvägarna på väg mot tunnelbanan så känner jag att det var en helg som saknade inget men bjöd på allt.

När saker faller på plats...

2011-06-07T21:29:00.003+02:00

.. i livets pussel är det sann vardagsmagi.

En vän som möter en person som ger en gåva i form av idé och kunskap. När jag känner att jag behöver utveckla en sida och undrar hur jag ska göra det och min chef kommer med ett erbjudande om att gå en kurs i just det utan att jag ens hunnit lyfta det med henne.

Mitt nuvarande arbete (som professionell coach i ett projekt med unga vuxna) gör att jag återvänder med glädje och förväntan efter ledighet. Att jag hamnade där var verkligen en pusselbit som föll på plats och jag har utvecklats oerhört under mina år där men känner också att jag är på helt rätt plats. Men för att komma dit behövde fatta en del mindre lätta beslut som att säga upp mig, vara arbetslös och inte hoppa på första bästa jobb och att till sist välja mellan två jobb på samma dag.

Min vän som finner kärleken en dag när hon minst anat det och någon som hittar hem då hon reser bort. Så jag lägger en bit till och sen tittar jag på den där kluriga delen och vet att med envishet så finns bitarna där och väntar på att bli lagda, det gäller bara att fortsätta leta.

Jag lyssnar på sommarmorgonens ljud...

2011-06-06T08:19:00.008+02:00

.. och blickar ner över tjärnens vatten.

Dalarna i försommarskrud är så skimrande vackert så det gör mig andlös. På mitt rum har mamma ställt in en bukett liljekonvaljer, doften är för mig sommarlycka och handlingen är grundad i kärlek. En veckas ledighet med sköna stunder har låtit mig samla kraft och njuta av lediga stunder. Några dagar i Stockholm och sen resterande i Dalarnas famn.

Min tystnad på bloggen beror på att min dator totalkraschade. Min musikaliske lillebror har nu lagat den, vad jag har saknat att inte kunna skriva insåg jag när det inte gick. Stor tacksamhet över att han har en kunskap jag inte har. Men så är det ju i livet, vi behöver varandra. Ingen människa är en ö, vi är en härlig skärgård där alla öar har sin egen unika skönhet.

Jag hälsar på bästa vännen i hennes nyinköpta 1500-talshus mitt i centrala Falun. Hon har hittat hem. För ett år sedan var hon singel, sen kom den finaste av kärlekar och nästa år gifter hon sig. Hon följde sin dröm, hon kastade sig ut när många inte vågar efter att ha vågat göra saker annorlunda. Jag gläds med henne där vi står i en byggnad som är harmonisk och charmig. Den som hon redan gjort till sin men där det känns som om hon varit ämnad att vara länge.

Själv väver jag drömmar, andas sommarluft och känner tacksamhet för allt det och alla de som finns omkring mig. Fåglars sång och blommors doft njuter jag här och nu. Det finns inget annat sätt att fånga sommaren än just i stunden.

Träningsvecka inledd...

2011-05-18T20:31:00.004+02:00

.. och i garderoberna ryker allt fler plagg i en ganska brutal garderobsrensning.

Jag har tryckt ctrl+alt+delete och startar om delar av livet. Tränar gör jag redan kontinuerligt men ren styrketräning är det ett tag sedan jag ägnat mig åt. Men jag tycker om det och det är kul att komma igång igen. Min vad reagerade förra veckan (den var skadad förra våren) så in med friskgymnastiken igen. Att ta hand om mitt yttre är också att ta hand om mitt inre såväl mentalt som att jag orkar allt det jag vill.

Ut med plagg som hänger kvar pga nostalgi, dåligt samvete eller som jag inte passar i av en eller annan orsak. Det känns skönt att rensa och veta att de här plaggen kommer någon annan till glädje. Ibland växer man ur sina plagg mentalt och även om jag inte vet hur de nya kommer att se ut så vet jag att de andra har gjort sitt.

Livet har också gett mig nya insikter om mig själv och vad jag vill. Jag lyssnar inåt och agerar utåt. Jag trampar upp nya stiger och återvänder till gamla favoriter. Den skira grönskan som vaknar till liv i min skog och de vårblommor som vilar på min stig eller i bladens lövverk påminner mig om att njuta av ögonblicket och vårens skönhet så länge den de varar. När de här blommorna vissnat kommer nya blommor eller frukter på dess plats .

Varje årstid har sin skönhet i mina ögon, varje erfarenhet i livet likaså. Just nu njuter jag av häggens doft, liljekonvaljernas knoppar och koltrastens sång. Jag insuper våren och tar sommaren i min famn när den kommer. Var sak har sin tid.

Hjärtan i latten och schakrutor i kakform...

2011-05-13T20:34:00.007+02:00

.. inleder helgen.

På ett café på Rörstrandsgatan fikar jag i timmar med en vän. Det är sann vardagslyx att avsluta fredagseftermiddagen så. Plötsligt kommer regnet och faller över staden men när vi lämnar cafét så är det ett minne blott och pölarna vilar på gatans asfalt.

Dofterna från vårens blomning förstärks av dropparna som nyss föll. Stockholm är skimrande vackert i den skira grönskan och med det glittrande vattnet trots att himlen inte är lysande blå. Jag ser en vattenpöl som bildat en pil och jag följer den på min promenad.

Fredagen den trettonde bjöd inte på olycka utan lycka i dess allra finaste form.

Crea diem....

2011-05-10T20:26:00.005+02:00

.. det vill säga: skapa dagen.

När du ändå håller på och skapar dagen så fyll den med saker som ger just dig energi. Om man gör av med mycket energi så gäller det att fylla på på det sätt som passar just dig.

Det här har fyllt mig med energi de senaste dagarna:
- en långfika med en vän.
- två dagar i solen på landet med fågelsång och fjärilar och en fantastisk vän.
- att läsa en bra bok.
- vaniljmilkshake.
- prata coaching och varför jag älskar det jag gör med en nybliven kollega.
- att inse kraften i förändringsprocesser då jag pratar med någon som för ett år sedan inte trodde hon kunde klara någonting och nu har hon förändrat hela sin livssyn.
- solen, solen och solen.
- våren som slår ut i full blom.
- ett sms från en vän.
- en promenad genom staden med en mycket klok person.
- ansiktsbehandling och total avkoppling.
- en inbjudan till helgen.
- att bli berörd och rörd av en dokumentär.
- att vakna och se solens ljus silas genom nyväckta, ljusgröna löv utanför mitt fönster...
.. och massa andra saker som jag inte kommer på just nu.

Vad fyller dig med energi? Hur laddar du?

Varm vänskap med mycket kärlek...

2011-05-04T20:56:00.007+02:00

... bjuder mina vänner på.

Jag kan känna deras omtanke, kärlek och uppskattning. Att på livets stig ha fått träffa så många fantastiska människor är något som gör att mitt liv blir oerhört rikt. Inför dessa är jag mig själv, vi gapskrattar så det ekar mellan husen och folk vänder sig om, vi har ett stillsamt och lågt samtal om livet eller promenerar genom en kall och grå stad i duggregn. De ringer, sms:ar, mailar och bara finns där.

Likt gullvivan som i tisdags mötte snöflingorna men stod kvar i sin växtkraft och väntade på vårens återvändo så möter jag det som inte alltid är roligt i livet med hoppet om att solen väntar på mig när molnen skingrar sig.

Helgen inleds med en långfika på söder med skratt blandat med allvar tillsammans med någon som visar mig på nya vinklar. Jag älskar när det händer. Idag har jag packat väskan för att spontant följa med min själssyster och hennes dotter till deras lantställe. Vänskap är en av de största gåvor livet har gett mig.

Sammanfattning av månaden och böcker lästa i April 2011......

2011-05-04T19:51:00.004+02:00

En händelserik April inleddes med takdropp och avslutades med kalla vindar:

* Min resande och äventyrliga sida hoppade till av glädje när jag under en mycket spännande vecka hamnade i Strasbourg. Tillsammans med deltagare från 18 länder så diskuterade vi och arbetade med tankar kring social exkludering och inkludering.

* Påsken blev varm och fylld av solen. Återhämtning, promenader, danskvällar och tid med vänner var fokus och för ovanlighetens skull stannade jag i Stockholm.

* En dröm gick i kras då jag lämnade en relation som jag trott om så mycket mer. April avslutades därför i dur och med en känsla av besvikelse.

* Bokade jag biljetter för att lyssna på mediumet Lisa Williams när hon kommer till Stockholm i höst.

* Valborgshelgen var kall och i skenet från brasan på Skansen sjöng Patrik Isaksson in våren.

Under månaden blev även följande böcker lästa:

Lyckan, kärleken och meningen med livet av Elizabeth Gilbert
En bok som jag tycker mycket om men som det var längesen jag läste. Har sett filmen ett flertal gånger och nu när jag läser om boken ser man verkligen hur delar av historien ändrats. Men det spelar ingen roll, jag tycker verkligen om den här boken.

Gargoylen av Andrew Davidson
En bokcirkelsbok som jag bara älskade. Berättelsen fascinerade, tog mig med storm och jag är häpen över att någon kunnat skriva denna bok. Jag är väldigt glad över att den kom i min väg.

Så dumt av Mia Törnblom
Hittade denna på en rea för 10 kr och när jag väl började läsa så kunde jag inte sluta. Mia som idag arbetar med personlig utveckling skriver om sin väg ut ur missbruket. Jag gillar boken. Den är skriven med självdistans, sårbarhet och det är intressant att följa processen. Mycket bättre än vad jag hade förväntat mig.

Nu lever vi i varandras liv resten av livet...

2011-05-02T18:37:00.003+02:00

... sa Lasse Berghagen i programmet "Så mycket bättre".

När en persons livsstig korsar en annan så har det inverkan i ens liv. Ibland på stort vis och ibland som en bris i vinden som leker i håret. Ibland tar en förälskelse slut men minnet, erfarenheterna och personen kommer för alltid att vara en liten del av mitt liv. Det är det som hände för några veckor sedan, jag avslutade relationen som varit en del av mitt liv sen i slutet av November. Beslutet var rätt men det är klart jag hade hoppats att saker utvecklats annorlunda.

Att få falla fritt och leva med ett leende lekande i mungiporna i några månader var värt mycket. I December hade jag kunnat följa honom till månen och nu följdes vi inte ens åt in i sommaren. Jag har under resan utmanat mig själv och gjort saker annorlunda och upptäckt såväl gamla som nya drömmar. Det var värt oerhört mycket och även om det är klart att jag är besviken att relationen inte utvecklades som jag trodde så försöker jag tänka att livet har något annat som väntar mig.

Mormor säger: Du är klok du som gör det som känns rätt. Jag svarar henne att det har jag lärt mig av väldigt kloka förebilder som uppmanat mig att följt mitt hjärtas röst. Även om det var jag som valde att gå så är jag just nu lite låg och i behov av reflektion. Men min mormor har rätt, man ska inte stanna i en relation som inte ger det jag letat efter.

Jag lever alltid livet till fullo oavsett om jag lever i en relation eller inte men det är klart jag drömmer om att hitta någon som jag vill dela livet med och som vill dela det med mig. Men jag antar att jag inte hittat rätt dörr ännu och fram tills jag gör det tänker jag fortsätta fylla dagarna med allt det jag önskar.

Påskledighet, sol, egentid och energipåfyllning...

2011-04-26T19:06:00.005+02:00

... och allt i en härlig röra under en enda helg.

Det var precis vad jag behövde. Jag har ett behov av att reflektera, socialisera, göra saker jag tycker om med människor jag tycker om men samtidigt bara vara. Så i helgen har jag gjort allt det, jag har suttit på en klippa vid årstaviken och läst men även dansat mig svettig i lindy hop virvlar på Chicago. Jag har tagit långpromenader, gått på bio, haft picknick, hälsat på syster och sovit gott om natten. Det låter mycket men kändes vilsamt.

Men det blev inga ägg i påsk och inte så mycket godis men däremot påskliljor i stora tuvor som leker på nyvakna gräsmattor och i backar där tuvorna kikar fram efter en lång vinter. Ibland när livets hjul snurrat lite för snabbt så vill jag bara lägga mig på rygg och titta på molnen eller sova till ljudet av vatten som slår in mot strand. Just nu gör jag det på mitt eget vis och på det vis som passar mig bäst.

Nyfiken att prova nya saker?

2011-04-26T18:53:00.003+02:00

Bli en buzzador.

Det innebär att man kostnadsfritt får man prova nya produkter, informera sina bekanta och sen säga vad man tycker om produkten. Själv fick jag (och delar av min bekantskapskrets) prova bifiform balance en månad. Min mage blev faktiskt bättre och skulle den krångla skulle jag kunna tänka mig att använda den igen. Det är min ärliga uppfattning, för som buzzador handlar det inte om att sälja utan att prova och sen säga vad man tycker men även att sprida produkter till de man tror är intresserade.

Jag tycker om att prova nya saker och sen säga vad jag tycker så mig passade det utmärkt. Nu är just denna kampanj över men de har ständigt nya kampanjer på gång, kanske nåt att pröva.

En vecka i Strasbourg som kommer att ta tid att smälta. blickar jag tillbaka på..

2011-04-20T20:28:00.005+02:00

Veckan var fylld av möten med intressanta människor, en oerhört vacker stad, med sig själv i ett annat sammanhang. Intressant, härlig, upptäckten av saker på gott och ont men också med brist på ledig tid och egentid. Påskledigheten som väntar runt hörnet vilar gott i inväntans tider.

När intrycken blir många tar det tid innan mosaiken skapar ett mönster så jag kan inte på ett sammanhängande sätt berätta om allt. Men det kommer. Vila, reflektion, trädklättring, dans och grillning i systers nya hem väntar i årets påskägg.

Strasbourg fångade mitt reslystna hjärta och med en doft av syren förtrollades jag enkelt. Förälskelsen till resandet ligger alltid redo att flamma upp och väcka mig till liv och få mig att drömma om nya vyer, äventyr och att upptäcka nya smaker, dofter och ljud. Att resa bort är ofta för mig som att hitta hem i mig själv för närvaron och livslusten kantar ögonblicken. Att komma hem sen är att landa i sitt hem men med en ny pusselbit till livets karta.