Att få tillbaka något som betyder något..

... och som man trodde var förlorat är en obeskrivlig känsla.

I torsdags fick jag tillbaka min ring från Hawaii som hade trillat ner på tunnelbanespåret en dryg vecka tidigare då den gled av mitt finger. Den har inget högt ekonomiskt värde men i emotionellt hör vi ihop. När jag tappade den så tänkte jag att det är osäkert om jag får tillbaka den men efter kontakt med SL så uppmanades jag åka till stationen och få hjälp av trafikledare som har rätt att gå ner på spåret. En av mina svaga sidor är att jag kan ha svårt att be om hjälp eller känna att jag är till besvär men nu fick jag utmana den sidan för jag älskar den här ringen.. och han hittade den efter några minuters letande bland skräp, makadam och ogräs som växte längs med spåret. Jag blev så oerhört tacksam och glädjetårar trillade när jag lämnade stationen.

Varenda gång jag blickar ner på min hand nu så är jag så glad över att ha fått min ring tillbaka och jag påminns om att de där vardagsmiraklerna som sker hela tiden på olika sätt. Men det blir även en påminnelse om att man ibland inte reflekterar över hur mycket något eller någon betyder förrän det försvinner. Men ibland kommer något åter som man trodde var för evigt förlorat och jag blir påmind om att det är i det vanliga livet de vackraste miraklerna sker och för mig var det en alldeles vanlig torsdag på en tunnelbanestation. En ängel kan komma i många former och min kom i SL-kläder och med ett varmt leende och stor förståelse att även en liten ring kan ha stor betydelse.