Det finns platser där jag känner mig fri...

.. stillsamt lycklig, lekfullt barnslig och väldigt inspirerad.

Café Drömkåken är en sådan favoritplats. Ett palats för pippiprinsessor, lättjefulla stunder, bakverkslycka och fria tankar. Idag så var jag där med en vän som jag väver drömmar med och  vi blev kvar i 4,5 timmar och avslutade med att testa gungbrädan för det måste man bara göra innan man sätter sig i bilen och vänder hemöver. Denna kraftplats fann jag för två år sedan och jag blir lycklig av att vara där, jag påminns om vad som är viktigt för mig och vad jag mår bra av.

I denna explosionsartade färgplats med bakverk som öppnar alla sinnen så stannar tiden. Från att ha känt mig trött och utmattad så fyller timmarna och min väns kloka tankar och lyssnande öra mig med energi och hopp. Det är intressant när det sker, det där energiskiftet. Ibland tror man att man behöver vila när man egentligen behöver byta perspektiv och samla kraft genom att lättjefullt jalvligga i en stor hammockgunga under ett träd och dricka latteblommor under fåglars sång. Skratta, bubbla och fälla en tår samtidigt som naturen kliver rakt in med sin prakt och solen pryder min panna med svettpärlor.

I tacksamhet lever jag mina dagar, sen jag började göra det så har jag alltid dessa glasögon med mig även gråa dagar och stormiga nätter. De vänder inte skeenden men de hittar något som gör det lite lättare att uthärda. En del tror att jag föddes sådan, men sanningen är att det är en egenskap jag tränat upp som numera går på rutin men som från början var ett aktivt val. Är det något jag vill rekommendera så är det att finna tacksamheten. Den kan man nämligen bära med sig. Idag finns det så mycket jag är tacksam över som att sticka näsan i liljekonvaljer medan ägaren gör min perfekta latte macchiato, att jag finner nya vänner när jag minst anar, att jag vågat även om jag inte vann det jag ville och att jag har en dymo i väskan och kan skapa ord och lämna efter mig på platser närhelst jag vill.

Inatt ska jag väva drömmar med socker på gungandes i en stor gunga i tanken och njuta att det finns drömmare som skapat platser som jag tycker om att vara på.