fredag 12 december 2014

Det trillar stora tårar längs med mina kinder..

.. när jag bevittnar galan för svenska hjältar.

Jag blir så berörd av människors mod, osjälviskhet, och att de gör något de brinner för och tror på. Det är så vackert. Vi borde uppmärksamma våra hjältar oftare.Det är faktiskt något som är positivt med sociala media, att man kan uppmärksamma de som gör något bra.

Jag har tidigare skrivit om de hjältar som jag möter dagligen men som många inte vet vilka hjältedåd de gör. För hjältar kommer i alla skepnader. Det finns många vardagshjältarna som jobbar inom vård, ser till att det är rent på gatorna, de som säger ifrån på skolgården när någon blir mobbad, de som knackar på hos en granne och erbjuder sina hembakta bullar. Någons mod och medmänsklighet kan förändra en människas liv i stort eller smått.

Jag tänker på en del människor jag mött som förändrat mitt liv och ibland påverkat det i en riktning som jag bär med mig än idag. Som en kompis i Göteborg som i sin beskrivning av mig visade en helt annan sida än den osäkra unga kvinna jag var då och fick mig att inse att min sanning om mig själv kanske inte var den enda rådande.

En annan person som har betytt mycket för mig är en klasskompis på Psykologikursen på Högskolan. Hon uppmuntrade mig att bli kurator för hon sa att jag fick folk att öppna sig på ett sätt som inte alla kan och att hon visste vad hon pratade om. Hon berättade även att hennes kurator som hon träffade i högstadiet hade räddat hennes liv efter en tuff uppväxt. Det var samma klasskompis som lärde mig räkna och förstå formler trots att jag inte hade haft matte sen högstadiet då jag gått tvåårigt gymnasium.

Jag blev inte kurator. Men jag blev beteendevetare och coach och jag har i många år arbetat med förändringsprocesser med människor som mår dåligt av olika orsaker. Efter att ha arbetat som ätstörningsbehandlare hamnade jag sen på drömjobbet jag har idag där jag arbetar med med arbetsmarknadsinriktad rehabilitering för de med psykisk ohälsa och komplex problematik. Det är i dessa yrken jag mött mina hjältar. Det går inte att säga om jag hamnat där jag är utan mötet med min klasskompis men jag har burit hennes ord inom mig och vetskapen om att även om du tror att du är dålig på matte kan någons hjälpsamhet få dig att klara det som du trodde var omöjligt att övervinna.

Varje morgon så öppnar jag en ny lucka i snällkalendern som jag hoppas återkommer nästa år för då ska jag köpa flera och dela ut till finingar nära mig. Imorse var uppdraget att kontakta en gammal kompis för att kolla läget. Idag ska jag kontakta henne och berätta vad hon betytt för mig. En av de som förändrade mitt liv.

Några av snällkalenderns uppdrag och ett sätt att göra världen
snällare både genom de handlingar som den sprider men
även att intäkterna går till att bekämpa Ebola. 





4 kommentarer:

  1. Här sitter jag framför TVn och mina tårar trillar också…
    Precis som Marlena E sa i inledningen, man blir arg, berörd och glad.
    Kram M.E

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det blir man verkligen.. och det är bra att man blir allt det där tänker jag... sen blir jag också så himla glad och stolt över fina medmänniskor.
      Kramen

      Radera
  2. Och du! Du är en stjärnströsslande blogghjältinna som sprider så mycket vänlighet och värme omkring dig.
    Stor kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men tack <3. Du är väl alldeles underbart snäll, den komplimangen ska jag bära med mig.
      Kramar

      Radera

Å vad jag blir glad när någon tar sig tid att skriva en fundering.. Tack så mycket och välkommen åter! Kram från lilla Vida i stora världen