måndag 20 oktober 2014

Vill du följa med mig till Dubrovnik...


... frågar en vän.  Varför just Dubrovnik undrar jag. För att det ska vara vackert och jag vill dit svarar hon. Inom ett dygn är resan bokad efter att kattvakt har tillfrågats. 

Det år så vackert så det slår andan ur mig. Min drömmare och skrivande sida väver historiska äventyr och fantasyhistorier som spinner magi i gränderna. Det är jag nog inte den enda att göra, serien Game of Thrones är delvis inspelad här. Vissa platser känner man sig hemma på och trivs direkt, detta är en sådan. Vi bor i en gränd i Gamla Stan och jag känner mig hemma där även om trapporna upp till den är som ett träningspass. 4 dagar där vi tar en stund i taget men samtidigt förundras över det vi hinner och finner. 


I den här gränden bodde vi i en liten
enrumslägenhet.
Dagarna fyller vi med det vi tycker om, värmen väljer att omfamna oss och vi njuter av en oväntad sommarglimt i mitten av Oktober. Jag tycker om att betrakta miljöer, människor och njuta av det jag finner. Mandariner, citroner, granatäpplen och oliver hänger från dignande grenar och växer vilt överallt. Det är vackert och precis som i livet så finns det alltid frukter att skörda men beroende på var du befinner dig så är det inte alltid av samma sort. 

Morgonmarknad med frukt, grönsaker, hantverk,
och blommor. Älskar den typen av marknader.  
Gamla staden är Dubrovniks hjärta i min mening även om vi utforskar andra delar. Att vandra på stadsmuren och bli andlös av den skönhet staden, naturen och havet bjuder på öppnar mitt hjärta på vid gavel. Jag får hålla i mig ibland då min höjdrädsla gör sig påmind och det suger i maggropen och jag håller mig i murens stadga när avståndet ner är långt. 

Under takåsarna bor hopp, tro och amor sjöng Karl Gerhard.
Takåsar är vackra, jag tycker om att blicka ut över takåsar
och att se en stad från ovan.

Vi njuter god mat, gott vin och mysiga uteserveringar. Marmorn skimrar som om den vore regnstänkt men det är i de mindre gränderna som jag finner charmen även om det storslagna runt huvudgatan är vackert på sitt sätt. 

Att äta frukost i en gränd och fundera över
vad man vill fylla dagen med gör att min
resenär och äventyrare njuter livet likt
det fluffiga skummet på min cappuccino. 

En morgon bestiger vi ett berg under gassande sol för att sedan ta en båt ut till ön Lokrum (som ni skymtar från första bilden) där vilda påfåglar vandrar omkring bland ruinerna av ett kloster och Fort Royal. Vi lägger oss på en klippa vid havet och njuter av att bara vara i solen. När vi vänder åter till staden så är det som att resa mellan två världar. 

Mot bergets topp längs slingriga vägar.
Vildväxande salvia, rosmarin och lekfulla
fjärilar kantade vår väg upp mot berget. 


Utsikten från när vi nått vår uttänkta topp,
vi tog linbanan ner efter att ha blickat
ner på vår stad. 

Lokrums klosterruin

Påfågel i sin skimrande skrud


En vy som likväl hade kunnat vara från Hawaii,
här vilade vi still till havets sång.
Vad gör man den sista dagen på en fantastisk resa? Vi fyllde den med bad, sol och att lugnt njuteri. Genom att göra ett veck i tiden och resa bort så kan man samla kraft och få perspektiv på vardagen som väntar hemma har alltid varit min upplevelse från mina resor. Ett tips från uthyraren av lägenheten ledde oss till en alldeles fantastisk strand där man ser Dubrovniks gamla stad och berget vi besteg i bakgrunden, där var det gott att bara vara. En fantastisk sista dag på en härlig resa. Knappt tre dygn i tid men så mycket mer i upplevelser och lagrad energi. Till Dubrovnik vänder jag gärna åter.


Väl värt en halvtimmes promenad, det finns en strand mycket
närmare men den här var vackrare. Trapporna ner hade fler
trappsteg än jag kan räkna men väl värt det för att nå denna strand. 

Till och med en badkruka som jag passade på att bada, över
20 grader i vattnet och så klart att jag önskat jag tagit med snorkeln.
Det får bli nästa gång. 

Klädsträcken pryder staden vart man än går,
mot den blå himlen känns det som ett konstverk
i sig. Ett sådant man behöver lyfta blicken för
att upptäcka.. som med så mycket annat i livet.

10 kommentarer:

  1. Å vad mysigt det där såg ut! :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det var det också, skimrande vackert och mysigt!
      Kram

      Radera
  2. Å ja Dubrovnik, en stad i mitt gamla land som inte längre finns. Vilka fina dagar ni haft, blir lite avis :) Kramar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det var helt fantastiska dagar faktiskt, vackert så det fick mig att tappa andan. Kramar

      Radera
  3. Och min kroatiske kollega som sa att i Dubrovnik finns inget att se. Hemmablind?? Jag tror inte jag ska lyssna.
    Ann

    SvaraRadera
    Svar
    1. Definitivt hemmablind tror jag :) Sen har jag inte rest nån annanstans i Kroatien så det kan nog hända att det finns guldkorn som vissa hellre ser först. Dubrovnik är inte speciellt stort men definitivt ett resmål jag rekommenderar och kanske kommer återvända till.. tyckte om hela atmosfären där.. så jag rekommenderar det.
      Kramar

      Radera
  4. Wow...du har skapat en dröm i mig. Jag vill till Dubrovnik. Typ NU. Min fina hjärtevän har varit där och han bara idkar och sägerJa, det är såå mysigt där...så ja det får ligga med på "att-upptäcka-listan"
    kram min finfina vän

    SvaraRadera
    Svar
    1. Klart du ska dit, finns så mycket fantasi och äventyr i de där gränderna, havet och i bergen.. klart det ska ligga med på upptäckarlistan.
      Kramar

      Radera
  5. Vilken härlig spontanresa. Man borde unna sig mer sån't.
    Kram Helén

    SvaraRadera
  6. Hej igen..:)
    Jag har en liten utmärkelse hos mig till dig. Fast bara om du vill förstås. kram kram
    http://livskrafter.blogspot.se/2014/10/10-fragor-till-mig.html

    SvaraRadera

Å vad jag blir glad när någon tar sig tid att skriva en fundering.. Tack så mycket och välkommen åter! Kram från lilla Vida i stora världen