Det som slår mig för varje människa jag möter..

.. är att det faktiskt alltid finns beröringspunkter, ekon och fragment av den i mig.  Ingen människa är en ö. Varje människa har öppna hamnar där vi kan lägga till och känna oss hemma om vi vågar och vill (Stina Wollter ur  radioprogrammet Söndagar med Stina).

Så är det ju. I mötet med en annan människa så finns det alltid en igenkännande om vi låter öppna oss för det. Möt mig med hjärtat och se mig sa en person till mig i ett samtal när vi pratade om vad hon ville att jag skulle förmedla till de som möter någon med psykisk ohälsa. De senaste veckorna har handlat mycket om möten för min del. Dels mötet med mig själv, mötet med främlingar men även mötet med vänner som jag känt länge men som inte bor på samma ort som mig.

Jag har utforskat havet, Sibirien och små underbara platser tillsammans med min vän i Ängelholm. Hon brukar citera Nalle Puh och säga att ingen kan vara nere med en ballong. När jag kom på besök så fick hon en hel ballongbukett fylld av stjärnor och hjärtan dels för att hon bor i mitt hjärta men även är en av de som stjärnströsslar mitt liv. Hon skrattade så hon nästan trillade omkull innan vi fyllde bilen med ballonger och åkte hem till hennes nya hem.

I Göteborg mötte jag mitt unga jag för ett halvt liv sedan men även den stad jag älskar och de människor som bor i den fortfarande och som jag alltid kan möta oförställt. I ett samtal med en vän på en fransk restaurang möter jag viktiga insikter och nya tankar som nu virvlar inom mig. På en 40-årsfest så hittar jag nya danssteg i linedance och insikter om att min kunskap om vilda västern är större än jag någonsin trott.

Men framförallt så har jag  de senaste veckorna mött fantastiska människor men även mina egne värderingar, autencitet och det jag tror på. Den inre resan fortsätter och jag väver glittrande drömmar om resor ut i världen men även till de jag älskar någonstans i Sverige.