lördag 11 april 2015
Mitt i den gamla mossbeväxta trappen...
.... så växer ett träd.
Det är inte alltid hinder blir så tydliga eller kanske synen på vilka vägar som inte längre används. Innebär det att man inte ska gå den vägen även om man vill, längtar eller önskar? Sätter du spotlighten på att trädet måste bort eller hindrar din färd? Ett hinder som det går att gå runt, klättra upp i, krama om, bygga en koja, luta dig mot i eller trampa upp en ny stig i en annan riktning.
Det är många som styrs av sina hinder, som ger upp innan de ens försökt. Om du ställer dig frågan vad du skulle göra om du inte kunde misslyckas? Då kanske du får syn på vart trappen skulle leda i ditt liv om den motsvarade en dröm som fanns i ditt hjärtas innersta rum. Eller är det så att du alltid uppsöker övervuxna trappor fyllda av hinder istället för att se att det finns andra vägar att vandra på eller nya stigar att trampa upp. Vad är ditt mönster?
Innerst inne vet du nog var din egen utmaning ligger, om du stångar dig blodig mot stora hinder utan att se om det finns andra stigar att vandra på. Eller kanske du inte ens prövar att vandra trappen för att du ser bara trädet som kommer hindra dig och att det är nog ändå inte där man ska gå för då skulle den inte blivit övervuxen. Oavsett vad så har du din väg att vandra utifrån vad du vill, dina förutsättningar och det du tror på. Att utvecklas som människa är inte alltid härligt utan det kan vara skrämmande, smärtsamt och kräva att man utsätter sig för prövningar som är tuffa.Men det är ju det som det är att vara människa, en del av livet.
Jag finner trappen vacker och undrar vem som byggde trappen och vart den ledde innan den glömdes bort. En annan dag ska jag ta mig tiden att stanna upp lite längre vid den och ta mig en reflektionsstund. Det känns som en perfekt tankeplats. Upptäcksfärden i livet bjuder ständigt nya platser att upptäcka och invanda att återvända till.
Det var en bra fråga och viktig att komma ihåg. Vad du skulle göra om du inte kunde misslyckas? Den ska jag lägga på minnet och rent av skriva in i min bok med tankfulla små ord. Tack för dina tankar och trapan är verkligen vacker. God fortsättning på helgen! MAria
SvaraRaderaVad härligt, tycker om när mina frågor väcker något i dig... en tråd att spinna vidare på i sitt livs garn färgat i den färg som pryder just det du vill. Kramar
RaderaJag skulle nog behöva våga ta mig an lite större hinder, tror jag. Måste jag för att det behövs då gör jag det. Det handlar nog om att jag inte tror mig kunna vissa saker eller rädd att misslyckas kanske. Lite så :)
SvaraRaderaKram!
Modiga du som vågar erkänna det, jag tror att du kan och att det finns så mycket mer kraft i dig än vad du tror. Kramen
Radera