Min dag inleds med en kopp the på piren...

... det blir en stund där jag möter mig själv, mina tankar, naturen och lugnet.

Fåglarna sjunger och små vågor leker nedanför stenen där jag sitter. Att ta mig en morgonstund på piren kommer jag fortsätta med de dagar jag har kvar här, oavsett väder. Det är en kraftplats där jag laddar energi och stillhet. De två senaste morgnarna har jag suttit här, dagen har inletts i sol men till kvällen har regnet kommit.  Det gör mig inget, jag har plockat skatter vid regnbågens slut genom möten med vänner, kortspel med mormor och morfar och läsande med regnet som kuliss.

Vännerna. De där fina som jag inte lärt känna här utan i helt andra delar av landet men som nu bor i Norrland. En av dem som jag känt i 30 år men livet skilde oss åt under en period och nu har vi tagit upp kontakten igen. Det är fantastiskt med nån man delat uppväxt med som man bara kan kliva rakt in i diskussioner som går högt och lågt. När kvällen faller slår regnet i backen utanför restaurangen men inne finns värmen. Idag mötet med en annan vän, som jag för 7 år sedan arbetade ihop med under en väldigt kort projektanställning men där vi redan efter några dagar insåg hur väl vi trivdes ihop och i våra möten föds ofta nya tankar och vissheter. Det är gott med sådana vänner i sitt liv. Då spelar det ingen roll att man får kryssa mellan vattenpölar eller söka skydd inomhus. De inspirerar mig med sin klokhet och sitt sätt att leva livet och tankar kring vad som är viktigt för dem.

Imorse när jag klev ut på verandan hade nattens regn fångats i morgonens blad. Det var så oerhört vackert där dropparna vilade med slumrande regnbågar i sitt inre. Det slumrar nog regnbågar inom oss alla, skapade av livets sol och nattens regn. Det är nämligen i våra hjärtan regnbågarna och skatterna föds.