När kvällen sänker sin stjärnhimmel över blomstrande vår

...och vitsipporna har stängt sina öppna famnar och nu vilar tryggt i sina vita klockor så vandrar jag hem genom staden.

Mina ben är fulla av dans och mitt hjärta av all den glädje dansen skapar i mig. Regnbågar, stjärnströssel, eld, vattenfall och gnistrande energi tar sin plats inom mig i dansen. Dofterna vilar i mörkret på min väg och visar vårens sinnlighet även när den är dold för min blick. 

Det är vackert ute nu. I dagsljus väcker naturen hela mitt väsen och alla sinnen med sin sprakande kraft. Glömda färgkaskader visar upp hela sin prakt sig när nyfikna blommor öppnar sig mot världen och blad kryper ur sina grenar där de väntat och längtat efter solens kraft och regnets energi.

Människor möts under himlar av rosa och förundras över körsbärsträdens skönhet och blomningens förgänglighet. Naturens alla detaljer är som konstverk i sig om man bara lyfter blicken. Våren är en årstid då vi likt blommorna vaknar till liv igen och öppnar våra sinnen mot världen. Jag tillhör dock dem som tycker om alla årstider med dess egna specifika säregna skönhet. Det finns så mycket vackert att upptäcka året om.Som person hänförs jag lätt och kan fyllas av stillsam glädje över allt vackert som naturen och livet erbjuder. Skiftningar och kontraster är viktiga för mig såväl i årstider som intryck och upplevelser.

Våren är vacker i sitt löfte om en ny början efter den vilande vintern. För att fatta nya beslut, se över vad som behöver rensas ut så tror jag vi behöver den lågmälda vintern. I vilan väcks reflektioner och våra inre blommor får en chans att spira i sin egen takt. De blommorna som ibland vecklar ut sig från en dag till en annan och sen finns det inre blommor som behöver mer tid. Det finns så mycket skönhet inom oss, likt de vårblommor som kantar vår väg. Men vi glömmer det eller ser dem inte trots att de finns där och bara väntar på att upptäckas. 

I sinnenas trädgård i Vasaparkens utkant blommar de vackraste tulpaner och fyller hela mig med sin värme. Det är en plats som jag gärna besöker. Där sitter jag  på tankebänken och funderar över livets små och stora stunder. En reflektionsplats där jag själv får växtkraft och låter mina sinnen få sin påfyllning. Tid för tanke står det på en skylt. Jag tror många behöver det men lätt springer vidare på livets stig eller ser till att ständigt vara sysselsatta.

Även jag fastnar där ibland men då känner jag mig ur balans både till kropp och själ. Det gäller att minnas att lyssna på det och inte bara springa vidare. Jag har alltid varit en person med stort behov av att få tänka egna tankar och vara i flödet. I dansen så finns flödet men i lugnet får den virvlande tanken luft under vingarna när den inte bryts av utan får tänkas till punkt.  Livets kontraster igen, rörelse och stillhet i växelverkan och samverkan. Hänförelse över en blomma, solens värme mot min kind och danslycka delad med andra fyllde min dag och den energin bär jag med mig in i morgondagen.