torsdag 16 april 2015

Vad skulle min 20-åring ha tyckt om den

... 41-åriga versionen av mig? Hur skulle det varit om vi mötts? Vad skulle vi påmint varandra om?

Jag har lekt med den här tanken tidigare, jag tycker att den är intressant. Så när jag i bloggvärlden läser ett inlägg som omfattar ett brev till skribenten själv i olika åldrar med påminnelser om vad som är viktigt på riktigt och råd hon hade kunnat gett om hon mött sig själv så tycker jag det är en intressant tanke. Ett mer strukturerat sätt än min inre dialog med mig själv.

Vad lärde jag mig och var? Vilka erfarenheter, personer och äventyr har präglat mig och fått mig att välja annorlunda senare i livet? Finns det något mönster jag fortfarande kanske bär på som jag vill bryta, för det är aldrig försent. Man kan inte ändra det förflutna men man kan ändra framtiden brukar jag säga. Jag tror jag ska sätta mig ner och skriva det där brevet och se vad jag finner inom mig.

Ibland när vi ser livsväven i efterhand så ser vi mönstret tydligt framträda, det som verkade vara en tappad riktning som fick oss att känna oss förvirrade kan ha varit den pusselbit som behövdes för att hamna på rätt jobb, i rätt relation eller finna en skatt.  Eller som Tranströmer uttryckte det:
Det finns mitt i skogen en oväntad glänta som bara kan hittas av den som gått vilse. 


6 kommentarer:

  1. Min vän skrev ett brev till sig själv och fick det tillbakaskickat efter 10 år, roligt, önskar jag hade gjort samma sak :) Ännu roligare att en av bilderna var på mig ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det hade jag också önskat att jag hade gjort. Skulle varit spännande att se vad man skrivit, kul att hon även skickade med bilderna och att du var med. Nu får jag göra det tankemässigt istället.
      Kramar från Liv

      Radera
  2. Ibland så tänker jag att det är lika bra att inte komma ihåg hur man var i det förflutna :). Vi har nog flera "osynliga" mönster, några ändras med tiden, andra inte. Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det har du rätt om.. men ibland tycker jag om att finna rum i mig som speglar andra tider. Jag tror också att vissa mönster lever sig kvar mer än andra och att andra blir kvar.. vissa gagnar oss medan andra fäller krokben för oss.
      Kramen

      Radera
  3. Jag tror den Liv jag träffade för drygt 20 år sedan skulle vara nöjd med framtidens Liv. / Framtidens Åsa

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad fint sagt Åsa, jag tror din yngre version hade gillat dig med.. som lever ett spännande liv i Bortugal och gör det som så många andra bara drömmer om. Kramen

      Radera

Å vad jag blir glad när någon tar sig tid att skriva en fundering.. Tack så mycket och välkommen åter! Kram från lilla Vida i stora världen