Det blomstrar inom mig..

... av tanke på kommande äventyr. vackra sommarstunder och alla syrener som jag bara måste dofta på när jag passerar. Rosa skyar av äppelblom från grenar där äpplen kommer digna om hösten lyser upp himlen nästan mer än solen självt men det gäller att lyfta blicken och vara uppmärksam för att se det.

Hur många ska du egentligen lukta på frågar någon som är med mig på en promenad där syrenerna vilar i solens glitter. Hur många som helst svarar jag. Det är ju nu de blommar, doften går inte att fånga utan bara njuta i stunden. Och jag njuter. Njuteri tycker jag är viktigt på riktigt. Jag njuter ofta även om texterna om mina njutbara dagar inte är så många just nu.

Min dator krånglar så att jag inte skriver så mycket här handlar inte om att jag tappat orden eller blogglusten, bara verktyget för det. Det är dags att köpa en ny bärbar vän till mina texter och tankar. Jag tycker sådana beslut är svåra till slut köper jag något spontant, jag vill ju bara ha något enkelt, litet och bärbart. En sådan dator man med lätthet bär med sig på stan så att man kan slå sig ner på ett cafe när andan kommer för en text som vill fram. Jag blir inspirerad i andra miljöer än de mina i hemmets vrå och jag tycker om rörligheten. Det passar mig som den vandrande nomad jag är.

Det skimrar grönt på promenaden i livet och blomsterprakt fyller dagarna, mitt inre matchar den yttre sommaren och jag trampar upp en ny stig som jag inte vet vart den leder, fast när vet man det egentligen tänker jag sen. Det är ju att inte riktigt veta vad som kommer runt nästa krök som är livet.