Sopsortera ditt liv..

... står det som rubrik i en bok jag läser på stranden.

Jag tycker det är ett bra sätt att sätta finger på något viktigt. Att ta en titt på sitt liv och sortera upp bland sina sopor som skräpar ner eller dränerar på energi. Få en överblick istället för ett sopberg och sen när det är klart, göra sig av med det.

Såhär står det i en del av texten (som är tagen ur boken "Mellan himmel och jord" av Benny Rosenqvist och Ingrid Carlqvist): När du känner dig tyngd av problem, försök först och främst att sortera bland soporna. Är det verkligen dina egna problem du brottas med eller bär du omkring på andras sopor? Om du kan identifiera dina egentliga känslor så kommer du att se problemen mycket tydligare och då blir själva sopsorteringen lättare. 

De senaste dagarna känner jag att jag har behövt rensa lite bland gamla sopor från förr som dykt upp, på olika vis. När jag i ett sammanhang helt plötsligt upptäcker att gamla sopor kommer till ytan och att jag inte vill agera som jag gör så är det bara jag som kan förändra det. Soporna finns ju där men jag väljer vad jag gör med dem. Sen är det andra sopor som återupptäcks och som jag trodde jag hade gjort mig av med men som väcks till liv med ett telefonsamtal från förr.

Allt det där funderar jag över nu.. och sorterar. Även om jag har en positiv livssyn, har funnit svar på många av mina frågor om hur jag vill hantera livet så är det självklart att även jag har sopsorterardagar. Det jag möter och bemöter blir ibland färgat av känslor som kommer från annat håll. Känslor är viktiga ledtrådar på så många vis, inget som ska skuffas undan utan jag försöker lyfta upp dem i ljuset och lära något av dem. Men det här innebär inte att jag mår dåligt, det innebär bara att jag måste landa i mig själv och det jag tror på.

Vad skulle det innebära för dig om du sopsorterade i ditt liv? Är det måsten, personer eller tankemönster du behöver ta en titt på och sortera ut? Vad blir skillnaden tror du?