Midsommar i Dalarna...

.... är det längesen jag firade så traditionellt med både majstångsresning i byn och sen närvarande vid den stora majstångsresningen i Gropen i Leksand.

Kl tio på midsommaraftons morgon var det dags att klä stången och plockade blommor stod massvis i hinkar. Jag minns inte när jag var med och klädde stången sist.

När stången väl skulle resas kl tre fick stjärnströsslaren sen fick vara med och den kom på plats under fiolspel från byns musiker däribland min mamma med fina flätan.

Själv har jag en egen kransmakare och för andra året i rad fick jag en krans att bära under denna magiska kväll. Jag hoppas det blir många fler.

Efter sillmiddag och krans for vi till Leksand för att se kyrkbåtarna fyllda med spelmän och kransar komma in till Siljans strand. Under fiolmusik tågade de sen genom Leksand och vi med dem.

Gropen var fylld med människor som samlats för att se den över 800 kg tunga majstången resas som så många gånger förr. 

När dansen tog vid fylldes Sammmilsdalsgropen av tusende som dansade, efter en stund kom regnet. Då for vi hem men med en känsla av en vacker dag och blommors prakt somnade jag gott till natten några timmar senare.

Stjärnorna finns överallt..

... även i en ros.

Jag finner stjärnformade rosor och kan inte låta bli att köpa med dem hem. Det ger stjärnströssel på nattduksbordet. Om vi möter magin i oss själva och andra och ser det vi har att ge istället för det som fattas oss blir världen vackrare. Jag är less på felletare och där man ställer krav på andra utifrån sina egna förväntningar istället för att se det alla gör eller hur allas styrkor kommer bäst till sin rätt.

För vi är alla magiker och har olika magiska verktyg i vår verktygslåda, en skapar god mat som väcker smaker man glömt, någon annan sprider kärlek runt sig och får människor att känna sig trygga, någon kan lära ut dans så att alla känner sig som dansare, en annan är en lyssnare som gör att människors okända rum gläntas upp och man kan finna en skatt.  Det finns dom som skapar skratt och andra som tänjer gränser i yogan och de som inspirerar i sitt varande. De är det jag vill se mer av, vi bär alla stjärnors glans inom oss eftersom stjärnstoft är en del av de vi är. Finn magin, skapa den och se den i andra.  

När världen är målad i färg..

... öppnas nya rum i mig och jag vill bara kliva rakt in.

Jag och har en livslång kärlekshistoria med naturen, den är så vacker i sina skiftningar och sin enkla storhet. Just nu slår den ut med all sin kraft och det gröna väller över kanterna på alla håll. Blommor sprakar och exploderar för att ibland strax därefter falna. När de blommar så blommar jag med dem men när de falnar så finner jag nya skönheter att förundras över. Men jag kan spara dem i bildform och njuta dess skönhet och förundras över dess sinnlighet och perfekta detaljer.  Titta och njut.

Naturen målar blommorna i sådana färger att de lyser starkare
 än solen blir jag andlöst hänförd.

När en blommande buske öppnar sin famn så tillåter jag mig att känna mig omfamnad.

Vissa blommor skapar sina egna regnbågar,
minns inte om jag sett den förut men blev
fullständigt förälskad.

Lärkträdets kottar är vackra och påminner om skirt utsirade rosor.

Gårdagens regn vilar i daggkåpans famn..

.... där vi har samlats för att landa mjukt som är temat för en spännande dag med Pausera. 

Igår föll regnet likt en monsun men trots att det landade med kraft vilar det nu mjukt i solens sken och förändringens vind. Jag får välja ett ord för dagen och väljer öppenhet, samma öppna famn som daggkåpan använt väljer jag att visa mot livet. Jag vill möta sommaren med öppenhet inför mig själv, livet och äventyr jag möter och skapar.

När jag landar i närvaro och härvaro vid vattnets kant möter jag mig själv och betraktar året som varit. Under det senaste året mötte jag mitt livs kärlek, jag bytte arbete och jag har flyttat till en annan del av staden till en dörr där mitt namn vilar bredvid någon annans. Det har varit fantastiskt och härligt men samtidigt intensivt och utvecklande. Då behöver man landa om så bara för en stund. Jag vill vandra i det vackra och låta mig bara vara öppen och omfamna allt det som virvlar av nyskapande i mig.

När gårdagens regn föll var jag på fest, skrattade och åt gott och njöt närvaro med vackra människor med varma hjärtan. Vet du vem du påminner mig om frågar hon som är som en urmoder i sin kraft. Hon fortsätter: "Du är som tingeling som strösslar något vackert kring dig, som en liten älva". Jag blir glad, älvor är ett av de mytiska väsen som jag tycker är speciella. De har en stark relation till naturen och så har även jag. Jag njuter idag att sitta vid vattnet, luta mig mot en ek vars stam är fyllt med kraft och jag njuter Bergianska trädgården i blom. Jag väljer att stanna upp och skapa drömmar inför sommaren, drömmar att vårda i varsamhet och ge energi till. När jag vandrar hem virvla förändringens vind runt mig och jag undrar vilka dörrar som snart kommer öppnas.

När kvällen sig sänker över min landningsplats är det jag som vilar i dagens famn och omfamnar morgondagen med öppenhet.