fredag 20 januari 2017

Morgonhimmel utan filter...

...gör att jag tappar andan.

Stresstankar försvinner för en stund  under rosa himmel eftersom  jag har en förmåga att hänföras, förundras och njuta med alla sinnen. Jag lyfter hellre blicken mot det vackra än fäster den på den gråa pendelstationens betong. Himlen färgar till och med spåren med sin färg vilket innebär att jag glider på rosa spår in i dagen. Magiskt.

Bilden blir oskarp precis som vissa dagar är ibland. Otydliga utan skärpa och man famlar efter konturer. I oskärpan kan man finna nya mellanrum med andra färger och utrymmen att utforska och växa in i. I det nya och ovana sker växandet och konturskapandet många gånger.

Den rosa himlen kastade mig in i dagen där jag fann kreativitet, glädje och frihetskänsla. Efter att skymningen mattats i kvällningen möter jag vännen med det lyssnande sinnet som är drömväverska. Hon väckte nya glittrande tankar i mig som jag tar med mig när jag följer spåren mot drakars land där skatter vilar..

lördag 7 januari 2017

Vet du inte?

Vi har alla ett eget sagoland (Mary Poppins).

Vad rymmer ditt? Mitt är fyllt av höstlöv, snöflingors stjärnefall, vardagsmagi och medmänsklighet. Det är frostnupna äpplen, stjärnströssel och hallons doft. Där finns fjäll, djupa skogar och havet.  Det är klätterträd, mörka tjärnar och oskrivna blad. Det är andra världar under himlar jag inte sett eller längtar efter att återse. Det är soluppgången, gryningsdimma och regnbågsfärgade träd. Det rymmer tomtebloss och vänner (både de jag känner och inte känner ännu). Det är skönhet, skirhet, kraft och lata stunder för eftertanke och vila. Det är att vandra vägar för att äventyret livet leder en dit och det inte handlar så mycket om var man kommer utan med vem man reser med och njuta färden. Det rymmer drakar, pippiprinsessan och älvors lek.

I det vilar drömmar i norrskenets lek över himlen likt glittrande magi som kan ändra form och färg och växla över himlavalvet. Där finns labyrinter med skatter som finns om man ser dem och där vilar eoner av visdom att hämta. 


tisdag 3 januari 2017

Äntligen faller snön...

... har längtat vinter sen jag kom hem från Gällivare och njutit snölycka.

Himlarna däruppe är fantastiska och jag bär dem i hjärtat. När de målar himlen med färg så reflekteras den i snön som glittrar i rosa och lila. Det är så vackert så jag tappar andan. Svårt att fånga i bild men magiskt och vidunderligt vacker.

Nu faller snön och jag hoppas den stannar länge. Välkommen vinterland, jag har längtat.

måndag 2 januari 2017

Det känns smått overkligt..

... säger jag till stjärnströsslaren på morgonen när jag är på väg till mitt nya arbete. Efter 8 år på världens roligaste arbete så byter jag till ett nytt när det nya året tar sin början. Nytt år-nytt jobb.

För hur mycket man än försöker sätta sig in och förbereda sig så går det på nåt vis inte för mig förrän jag är där på riktigt. Det är ju då jag kliver in och får tänka nytt. Det är en trött men glad Vida som kommer hem till kvällen. Att sätta sig in i nya saker och tänka på flera nivåer och i nya sammanhang är oerhört roligt men gör tankarna trassliga till en början. Men det är ok, det är precis som det ska. För när man upptäcker nya saker så gror frön och nya rötter skjuter som som förgreningar. Förr eller senare håller de ett fast grepp så resultaten kan komma ovan jord.

Ett nytt äventyr har börjat.


söndag 1 januari 2017

Med ett glittrande tomtebloss



.... i handen önskar jag det nya året välkommet. Kaskader av stjärnströssel faller från mitt tomtebloss och jag njuter bubbel och nyårsmagi.

Det är ett varmt nyår och vi stannar ute länge vid vår eld, vi pratar, skrattar, äter, bubblar och låter ljuslyktor lyfta mot himlen. Jag skickar en önskan med min. Det nya året bjuder upp till förändring med en gång men den största förändringen i mitt liv är trots allt stjärnströsslaren.

Jag tycker om den friska känslan av att en ny dörr har öppnats och jag kan kliva in på stigen 2017. I verkligheten ett dygn bland alla andra och en tideräkning som vi skapat för att förhålla oss till. Det finns mycket att säga om tid men jag tycker om nystarter, avstämningar och reflektioner för att lära sig och gå vidare. Att lära sig av det som varit, lämna det man behöver och ta in nytt där man vill eller prioritera det man vet är viktigt på riktigt. Det är inte alltid en förändring som ska göras utan bibehållandet av något kan vara den verkliga förändringen.

Nyårsdagstraditionen med en vän och att betrakta året som var och sätta fokus på vad som kommer får vänta lite till eftersom hon är bortrest. Men för mig är det viktigt att stämma av, tona in, känna det som är och våga se sig själv och livet i vitögat. Då är det smidigt att ha såna inplanerade avstämningar, jag kommer även ha en till nyårstund om det blir som tänkt. För det är bra att tänka efter på flera plan och låta det utkristalliseras och sen se till att prioritera det. Det är ju faktiskt upp till mig, vad jag prioriterar av det jag vill göra. Men jag vill fylla livet med näralivetupplevelser, lyckodanser och att vara nära dem jag älskar och det som ger mig kraft, inspiration och frid.

Jag vandrar på den nya stigen och jag vet inte hur vandringen kommer bli men jag undrar vilka underbara saker året kommer bjuda mig på. I år är det dags för en nyårsburk igen, där samlar jag det vackra från året som kommer, ska bli spännande att se vad det är. Jag vill fortsätta stjärnströsslas av världen och ta emot det med öppen famn men även lämna stjärnströssel som spår i livet. Det kan vi alla göra.


lördag 31 december 2016

Jag får ett själsligt ledord..

..  inför det nya året från fantastiska Aryel.Ordet jag får inför året är klarsynthet.

Klarsynthet
Just nu ”ser” det lite luddigt ut runt dig. En fas som tjänar sitt syfte och ger dig möjligheterna att komma ut ur skuggorna av något som varit och som du nu lämnar bakom dig. Sen kommer det att klarna på flera plan.

Hon hade inte kunnat pricka mer rätt, det känns luddigt på vissa plan och jag vet att jag är på rätt väg men vissa saker är som höljda i dimma. Då känns det skönt att det kommer att komma klarhet ur det. I en tidigare konversation med Aryel fick jag frågan, vilka delar av dig används inte fullt ut just nu? Jag har funderat en del kring den frågan och funnit svaret till viss del, och resten kommer nog i klarheten. På måndag börjar ett nytt arbete. Oavsett klarhet ännu så är den finaste gåvan det här året mötet med världens finaste stjärnströsslare, det är magi när man minst anar.

2016 bjuder upp till sista dansen för året och jag önskar er det vackraste av nyår och att ni får allt det ni någonsin önskat under 2017. Vilket eller vilja ledord vill du ta med dig in i nya året? Vad vill du lämna bakom dig? 




fredag 30 december 2016

Hemma igen...

.. och jag funderar vad det egentligen innebär att komma hem.

Är det att vara i lägenheten jag bor i? Staden jag älskar? Eller möta stjärnströsslaren i hans del av stan? Jag känner att jag bär min hemkänsla med mig och den inte är så beroende vart jag är eller vem jag träffar. Jag vet att det är annorlunda för dem som är hemkära men jag är mer av en nomad med flera hemplatser, jag känner mig hemma i Gällivare (där jag föddes), Häradsbygden (där jag växte upp), Göteborg (där jag bodde några år), Barcelona (som jag älskar) och Hawaii (som överrumplade mig).

Jag bär liksom hemkänslan med mig men är jag för mycket på språng så tappar jag den var jag än befinner mig i världen, jag behöver landa i tanken och platsen innan jag känner mig hemma. Detta innebär dock inte att jag känner mig hemma på alla platser även om jag landat i tanken. Det är något speciellt med platser och det är inte alltid man kan förutse vilka som ska fånga en.

Var känner du dig hemma? Vilken plats fångar dig? Vad väljer du att kalla hemma? Vilka platser ger dig energi?