lördag 31 december 2011

Bloggpiraten skriver sista inlägget för detta år..

.. för vem är bättre lämpad att knyta ihop året än en sån rekorderlig man som jag?


Dessutom har jag en riktigt stor nyhet att berätta och det tycker jag passar bra att göra på en dag som har ett viktigt datum. Minns ni hur Tea kom till mig? Å minns ni att Vida nyligen fick ett par riktigt fina stickade sockar från vår favorit-Matte som skapar så fina saker med sina händer?


Jag hade innan fått indikationer från säkra källor att det skulle kunna finnas något till mig i paketet så jag hade hållit utkik i flera dagar och när Vida öppnade paketet så var jag fort  framme och lyfte ur en ask som gömde sig i paketet. Den visade sig mycket riktigt vara till mig.






När jag öppnade lappen så kunde jag läsa följande:



Å i asken låg de sötaste virkade harpaltar mitt broderade öga någonsin har skådat.





Så nu har jag och Tea adopterat dem. Det är därför jag har haft så fullt upp och inte haft tid att skriva några betraktelser men det ska det bli ändring på under 2012.


Men med denna goda nyhet att nu är vi en familj och att jag snart tillbaka på banan igen som den reporter jag är så ser jag fram emot det nya året kommer.


Gott Nytt ÅR från Bloggpiraten, Tea och harpaltarna.. nåja, Vida önskar säkert er detsamma.





fredag 30 december 2011

Du älskar ju hösten...

... så därför valde jag en höstängel.

Det är min vän Chissra som jag lärt känna via bloggvärlden som har köpt en Willow-tree ängel i julklapp till mig. Jag älskar de änglarna men det här är min första. Chissra som med sin klokskap och värme är en av de största vinsterna med att börja blogga, en vänskap. Det är sann rikedom.

Där står min höstängel och har skördat en kärve som är fylld av överflöd av tacksamhet. Hon påminner mig om hur vi skördar i livet.. under 2011 har jag skördat massor av erfarenheter (såväl roliga som mindre roliga), insikter och många glada stunder. Jag har fått dela vänners lycka och sorg, de har fått dela mina lyckostunder och sorgedagar. Jag är redo nu.. att vända blad. Jag är klar med 2011 och vill ha in ett nytt fräscht 2012. Även om det bara är ett datum som övergår i ett annat så gör jag alltid ett mentalt och praktiskt bokslut varje år och det är dags nu. Imorgon kväll så händer det.


tisdag 27 december 2011

Ni missar väl inte...

...Vinter i P1?

8 härliga önskade sommarpratare som bjuder in till skön lyssning. Som Sommar i P1 fast i vinterskrud och det är det bästa jag vet att lyssna på både sommarprogram och vinterprogram (inte någon större nyhet för de flesta här). En av mina drömmar är (som så många andras) att en vacker dag ha mitt alldeles egna Sommarprogram.. åh vem vet, en vacker dag kanske det är mig ni lyssnar på.

Jag har lyssnat på 2 av veckans program. Jag tycker om att ladda ner dem på podden och sen lyssna när jag promenerar till jobbet eller på stan. Någon annans tankar som ekar i mina öron och får mig att tänka nya tankar. Mia Skäringers program var helt fantastiskt tycker jag, skrattet i allvaret och allvaret som finns i skrattet. Men alltid med allvarets underton. Skickligt Mia.  I veckan kommer också Thomas Sjödin att prata och hans tidigare sommarprogram har varit fantastiska.

Så ta en paus i julstök eller en vilsam stund innan eller efter arbetet och lyssna på Vinterprogrammen. Ni vet aldrig vart ni hamnar i tanken eller i fantasin. Om ni missat poddarkivet som är en skatt fylld med de läckraste godbitar tycker jag ni ska botanisera där. Men kom ihåg ibland är det inte det man tror att man ska gilla bland godsakerna som ger den intressantaste eftersmaken.


måndag 26 december 2011

Dagmar...


... skulle inte drabba Dalarna speciellt hårt trodde man.

Men det var fel. Det har blåst ner träd i skogen och takpannor har flugit och landat på våra bilar och skapat bucklor och krascha en bilruta.Vi är inte ensamma om det. I skogen såg det ut som plockepinn på vissa ställen och den planerade skogspromenaden fick vi ta via andra vägar. Jag är nämligen hemma i byn utanför Leksand och där ser det ut såhär i vår skog som ligger runt knuten. Jag är glad att jag har bussbiljett tillbaka till Stockholm idag eftersom alla tåg är inställda för tillfället.

Man är bra liten när stormen slår till och ändå är vi inte värst drabbade för det är värre i andra delar av landet och vi har fått behålla strömmen. Själv är jag framför allt glad över att vi alla var inomhus för när hela huset skallrar då är man liten på jorden. Man vill ju inte att nån ska blåsa bort.


söndag 25 december 2011

Önskerubrik: Om du fick välja ett ord att ha stående nånstans hemma, vilket skulle det vara då?

Undrade Anita när jag bad om önskerubriker

Oj, vad jag har funderat på det där. Jag gjorde tolkningen bokstavlig det vill säga att jag bara får välja ETT ord. Det här har verkligen snurrat hos mig och jag har funderat, värderat och filosoferat. För det finns många ord jag tycker om men om man får välja ett så måste man ju också tänka på nackdelen med ordet och om det kan omfattas i ett annat ord.

TACKSAMHET var ett av de ord jag har tänkt mest på. Tacksamhet har förändrat mitt liv och är något jag dagligen använder oavsett om det är under tuffa perioder eller bra perioder. Att lyfta blicken och känna tacksamhet mot små saker och stora saker förändrar dagen. Det är skillnad om man njuter av att andas in den friska luften eller om man fokuserar på kylan. Det handlar i min värld många gånger om hur jag tolkar och betraktar något. Så tacksamhet var ett av de ord jag övervägde men om det var det enda ordet så är jag inte säker på att jag skulle välja det.

Tacksamhet är bland det finaste jag vet men det kan ju också missbrukas och göra så att man inte tänker efter vad man vill ha. Om jag enbart hade varit tacksam över att jag hade ett fast jobb med bra lön även om jag inte längre trivdes hade jag aldrig vågat säga upp mig och det är ju bland det bästa jag gjort. Om man är tacksam över att någon vill ha en kanske man inte får den man vill ha i en kärleksrelation. TACKSAMHET är fantastiskt men jag tror på att ibland ifrågasätta eller sträva efter något annat.

Ett annat ord var GLÄDJE. En av mina absoluta favoriter är Kay Pollack och hans budskap i boken "Att välja glädje". Han vill att vi ska ställa oss frågan, kan jag välja glädje nu? Och ibland kanske det bara handlar om att glädjen är att man lever eller att man har tak över huvudet. Men jag tror att om jag valt GLÄDJE så hade det kunnat ses som ett tecken att jag inte tror sorgen har en plats i våra liv och att man alltid ska gå omkring med ett klämkäckt (och då stundtals stelt) leende på läpparna och inte våga sörja i de stunder det behövs.

Jag tror nämligen i stunder av sorg att det inte finns någon annan väg än rakt igenom den. Om man inte vet hur det är att vara ledsen kan det vara svårt att uppskatta den himlastormande glädjen. Men visst kan det finnas ett stråk av glädje i sorgen. Man kan vara glad över den tid man fick tillsammans, eller att man fått haft  jobbet under den tid det varade eller att den tiden varit så fin att man sörjer när den är över. Att sörja är ju någonstans en reaktion på att man har haft det bra, att man vågat drömma, att man älskat någon väldigt mycket eller att man önskat att det varit annorlunda.

SKÖNHET är ett annat ord jag tycker om. Skönheten i det som vi möter, som en klarblå himmel, en annan människa som ler och en nyutslagen blomma eller en vacker solnedgång. Men ordet skönhet har missbrukats i min mening och har ofta en klang av ideal. I mitt liv finns det mycket som jag tycker är vackert som kanske ingen annan benämner som det, men jag tror att om jag valde ordet skönhet så är det lätt att det tolkas fel. Jag möter mycket vackert i min väg och jag uppskattar skönheten i en stjärnhimmel, en vackert gjord latte och i ett hantverk men jag tycker inte om att vi värderar skönhet i ideal som alla ska skriva under.

NATUREN är också ett av de vackraste ord jag vet. Att vara i naturen, lyssna på naturen, hitta mönster i naturen och bara insupa naturen är verkligen balsam för själen. Det finns något där som gör att många av oss känner frid, samlar energi och kraft. Man ser sin litenhet och storhet i naturens famn upplever jag. Jag kommer närmare mig själv i mötet med naturen. Men jag älskar också staden, dess puls, kullerstensgator och där naturen möter staden så enbart naturen blir inte heller ordet jag skulle välja. Jag gillar kontrasterna men med naturen ständigt närvarande.

Men ordet blir nog KÄRLEK för det är nog ett av de vackraste orden jag vet. Då tänker jag kärlek som ett mycket större begrepp än bara den mellan två människor. KÄRLEK som något som kan omfamna hela livet och allt som kommer i din väg om du vill och väljer. I min värld kan kärlek omfatta alla de andra orden som jag funderat kring, det handlar om hur man ser det. Kärleken till livet, familjen, din älskade, det du gör, den glädje du känner, nuet, det du har, naturen, skönheten du betraktar och allt det du är tacksam för. Kärleken finns överallt. Man kan ju också då och då ställa sig frågan: Kan jag välja kärlek nu?

Så, om jag fick välja ett enda ord att smycka mitt hem med skulle det bli KÄRLEK, det är som ett himlavalv där stjärnorna tacksamhet, glädje, skönhet och natur lyser klart och i samklang med varandra. Vilket ord väljer du?




lördag 24 december 2011

God Jul

... alla mina vänner, läsare och alla ni jag inte känner.

Själv har jag landat i Dalarnas famn i den lilla byn och med stora delar av familjen samlad (och de som inte finns med oss finns i våra tankar). Jag hoppas er jul innehåller allt det ni önskar och till er som tycker att denna dag är tuff skickar jag lite extra kraft och kärlek.

GOD JUL!

fredag 23 december 2011

Att ta emot..

... med öppet hjärta och stor tacksamhet utan att få dåligt samvete eller känna att jag  är något jag fått träna på.

Tur är väl det eftersom så mycket gott kommit till mig i December, både i form av gåvor, snälla ord och överraskande julklappar. Inte nog med fina klappen från Cloudberrie som jag skrev om häromdagen. I onsdags kom ännu en överraskning från finaste Di. Hela favoritserien House of Elliot och sen en handgjord hjärtformad lavendelkudde som går att värma.

Tidigare i livet har jag nog haft svårt att ta emot utan att jag gett något tillbaka. Men när jag själv ger en gåva är ju inte syftet att jag ska ha något tillbaka eller skapa dåligt samvete hos mottagaren. Jag ger ju för att jag vill ge och inget annat.

Så jag njuter och bara tar emot och tänker att allt gott som kommer till mig blir till positiv energi om jag just bemöter det med tacksamhet och glädje. Julen är här.


tisdag 20 december 2011

Cloudberry...

.. betyder hjortron på engelska. Molnbär. Visst är det vackert när man tänker efter.

Cloudberrie är också en bloggare från Gällivare som jag följt i flera år. Idag överraskar hon mig med en julepresent som gör att jag blir så glad så jag gråter en skvätt. Både av glädje över oväntad generositet men även för att hon hittat något som jag letat efter.

Utan min vetskap har hon letat reda på min adress och klätt in ett paket i julskepnad som väcker glädje där det ligger bland fönsterkuvert på hallgolvet när jag kommer in från ett vintervitt Stockholm.


Men det är när jag öppnar det och finner en dvd jag blir andlös. Det är en julkonsert från Gällivare kyrka som är så vacker att den öppnar hela mitt hjärta och fyller mig med julkänslor. Det sjungs både på samiska och svenska. Fantastiska Sofia Jannok som jag tycker så mycket om är också med. Jag har velat ha denna dvd sen jag tittade på den hemma hos pedagogiska mamman som fått den i present av mina morföräldrar. Men när jag har letat vid besök i Gällivare så har den varit slut eftersom den är några år gammal.


Cloudberrie vet hur mycket jag tycker om den här konserten tack vare att jag nämnde den i en kommentar kring luciastämning. Jag vet inte hur hon lyckades få tag på den och hur hon fann tiden i julvimlet. Jag kan inte med ord beskriva min tacksamhet för denna gåva som jag kommer att vårda ömt och titta på i juletid varje år.

När jag får tag på Cloudberrie via mail så säger hon att hon ville ge den som tack för det jag ger henne via bloggvärlden och den vänskap som har växt fram där. Vi har aldrig lyckats träffas även om vi i efterhand har konstaterat att hon sett mig på stationen när jag lämnade Gällivare för 3 år sedan. En vacker dag hoppas jag vi gör det i verkligheten också.

I läsandet av Cloudberries blogg då jag ser alla fina bilder från Gällivare så längtar jag hem. För Gällivare är hemma. Jag är född där och mina morföräldrar bor där och jag har tillbringat så mycket tid där. Själv har jag inte bott där sedan jag var en mycket liten bebis. Jag har flera hemorter som är mina i hjärtat. Det är dels Gällivare, Leksand, Gammelstad (Luleå) som är min historia men även städerna Göteborg och Stockholm som jag själv valt.

I min introduktion skriver jag att jag bär min hemkänsla med mig men det innebär också att det alltid finns platser som saknas i mig och som jag besöker i tanken. Ibland fyller det mig med vemod. Jag är en nomad i livet och jag vet inte hur det blev så. Jag tror jag är född som en livsresenär med en viss rastlöshet, rotlöshet men samtidigt en känsla av frihet.

Tänk att någon i en annan del av landet som aldrig träffat mig har ett hjärta så stort att hon valde att skänka glädje som för mig inte kan mätas i ett ekonomiskt värde. Jag tror att vi alla kan välja om vi gör det här till en bättre eller sämre värld och jag tror att handlingar från hjärtat gör hela skillnaden.

Vinsttajm från Bloggpiraten..

.. som nu skrivit en himla massa lappar, lånat en stor vante som Vida fått i sin klappkalender. Ruskat om vanten och sen plockat ut tre lappar, en för vinnaren av poesiträdet, en för namn som får ett tröstpris och sen ett extra tröstpris. Man kan ju inte bara lotta ut en sak när så många som ansträngt sig. 


Vinnarna blev:
1. Lolla - som får sitt alldeles egna poesiträd hemskickat. 
2. K- som därmed döpt min vän till Tea (och får ett tröstpris)
3. Annica - som "bara" får ett tröstpris 


Jag kontaktar er så att jag får era adresser, en så betydelsefull person som jag kan inte bara lägga ut den här hursomhelst. Nu måste jag kila, det har hänt något mycket världsomvälvande i mitt liv som jag återkommer med att berätta inom kort. Ett scoop kan man säga. 


Yours sincerely


/Bloggpiraten

måndag 19 december 2011

Han är ett dygn gammal..

... och alldeles underbar.

Det finns inget gott som doftar så gott som en liten bebis. Bråttom ut i världen hade han också, föddes på badrumsgolvet strax efter att ambulanspersonalen kommit fram. Men nu verkar han lugn och tillfreds där han vilar i min väns famn i ett sjukhusrum med utsikt över hela Årstaviken. Det är som om han alltid funnits här säger min vän med ett leende som värmer upp hela världen.

Livets mirakel. Vänners lycka. Välkommen till världen liten, livsäventyret här har just börjat och jag är så glad över att få träffa dig. Du är mycket efterlängtad och du har valt världens finaste föräldrar. Ett dygn gammal och redan har du flyttat in i så många hjärtan. Kärlek.

söndag 18 december 2011

Kreativ lycka...

.. ler mot mig när jag öppnar mina fina beställningar.

I bloggvärlden finns så många inspiratörer, kreatörer och kreativitörer. Den senaste veckan har fina saker jag beställt av dem kommit till mig. Jag blir glad när jag ser dessa saker och jag vet vilka varma härliga personer som har skapat dem.

Först kom en alldeles fin tomteljusstake som Emma på bloggen Livskrafter har målat. Den är så fantastiskt fin och jag blir glad av hennes skapelser och hennes tomte med prickig luva.


Den sprider nu julglädje.


Några dagar senare kommer ett Pippipaket från finaste Matte (som också gjort mina superfina handledsvärmare). Inslaget med så mycket omsorg och kärlek att jag blir glad i hela kroppen.


Fyllda med sockar som fångat mitt hjärta och numera värmer mina fötter. Har ni sett nåt så vackert i strumpväg?


Men just när jag öppnat paketet kom Bloggpiraten ilande och försvann fort som 17 och undra om han inte tog med sig nåt från mitt paket. Sen dess har jag inte sett honom och det är inte alltid ett bra tecken, jag tror han har nåt fuffens för sig. Vi får väl se..

fredag 16 december 2011

En hand läggs på min axel..

.. och hon frågar: Du har inte funderat på att utbilda dig och börja leda pass själv?

Den som frågar är ledaren för danspasset  på Friskis och Svettis, det passet är det roligaste jag vet. Ingen hade kunnat bli mer förvånad än jag för jag har aldrig ens tänkt tanken. Den bilden av mig själv har jag aldrig sett.

Jag säger precis det, att jag aldrig tänkt tanken och att jag själv inte har tränat pass så länge. Jag säger också att jag blir så oerhört förvånad men självklart väldigt glad och smickrad. Hon såg nåt hos mig som jag själv inte sett, en potential och en roll som inte funnits i min värld. Om hon inte hade sagt nåt så hade jag inte vetat.

Jag har funderat en del, är inte säker att det är rätt sak för mig och att jag vill lägga den tiden men jag ska ta reda på lite mer och sen eventuellt ansöka om jag känner att det vore roligt, sen får man ju se om jag blir antagen. Men oavsett vad det leder till så gjorde det mig oerhört glad och breddade min världsbild.


tisdag 13 december 2011

Bloggpiraten lottar ut


... nåt som låg och skräpade i bokhyllan och som Vida har dubletter av. 


Nån ordning på grejjerna får man ju ha och när det är dubbelt så får väl jag ta mitt ansvar för att se till att det kommer till användning. Vida har sina hängande i granen och bara pratar om hur mycket hon älskar dem, herregud för att vara sambo med nån som är så förtjust i såna däringa ord och budskap. Förstår ni hur jag har det??


Det kallas i alla fall tydligen poesiträd (av nån Ylva Skarp) men varför förstår jag inte för det är inget träd i  den där lådan. Det är i allafall en massa lappar med texter som "ta ett kliv", "våga hoppas", "fortsätt längta".. ja ni förstår grejjen. För att vara med i utlottningen skriv en kommentar i nedanstående fält senast den 20/12 kl 20.12. För att samla fjäskpoäng (dvs en ytterligare lott med ert namn på) så lämna ett namnförslag till min rosa kompanjon som nu går i hårdträning för att bli lika professionell reporter som jag. Om ni inte har en blogg så lämna namn (och mailadress om ni vågar) och håll sen koll på bloggen ifall ni vinner...


Toddiloo från Bloggpiraten (och om nån okunnig missat vem jag är så läs HÄR och om innan ni frågar om tavlan i bakgrunden så läs här)

111213

.. är datumet då jag undertecknar kommande års anställningsavtal. Det är också då min personalchef överraskar med att meddela att jag från och med Januari är tillsvidareanställd inom kommunen istället för projektanställd på årsbasis.

Inte för att vi vet om projektet kommer att bli implementerat i ordinarie verksamhet (vilket dock är troligt men först 2013) men för att Lagen om Anställningsskydd träder i kraft. Jag har inte ens tänkt tanken, trodde att projektanställningar inte var en del av den men där hade jag fel. Inte för att jag varit så orolig för vad som skulle hända om projektet lades ner, det löser sig alltid på nåt vis men en väldigt trevlig överraskning såhär på Luciadagen och ett datum jag kommer att minnas.

Tack Livet!

söndag 11 december 2011

Brev till tomten..


.. står det på den lilla röda brevlådan som står på plats bredvid de andra på Medborgarplatsen. Trots att den töms varje dag så är den proppfull när jag tittar i brevinkastet.

Men det är inte konstigt, vem tror inte på generositet, att vara snäll, värme, önskningar,att sprida glädje och att tro på det goda i världen. För det är väl egentligen det som tomten gör?

Jag kanske ska skriva ett brev och tacka även om de gåvor livet gett mig inte kommer inslagna i paket utan i form av familj, vänner, utmaningar, kärlek, att dagligen arbeta med det roligaste jag vet, en lägenhet vid skogens kant, de resor jag gjort, alla mina drömmar som gått i uppfyllelse och drömmar som kommer att gå i uppfyllelse. Stort tack för det.

Sammanfattning av November 2011 och även lästa böcker..

November var en ganska grå månad på fler vis men den passerade snabbt och det som hände var följande:

* Jag vann en bok som handlar om att skapa förändringar.

* Jag får ett mail från en tidigare patient och jag börjar reflektera över de människor jag mött på livsstigen som förändrat mig.

* Jag gör en påminnelse video till mig själv och delar den med mina läsare.

* Det spännande datumet 111111 passerade.

* Min morfar påminde mig om att vi kan inte göra storverk här på jorden men vi kan göra små saker med stor kärlek.

* En gymnasiekompis gör en kommentar om ett foto som inspirerar mig att skriva det HÄR inlägget.

* Bloggpiraten vaknar ur sin reporterslummer.

* Jag träffar en av mina allra bästa vänner som bär livets mirakel inom sig och som jag ska bli gudmor åt. Jag saknar henne i min vardag men när vi ses är det som om ingen tid har passerat.

* Jag vinner ännu fler priser som ett fint halsband och en DVD.

* Jag beställer ett helt underbart armband och ber mina läsare om önskerubriker och det här är alla rubriker som jag kommer att skriva om.

* Jag hade en skön första advent då jag deltog i ett yogaevent.

* Årets Herr Gran fick flytta in.

* Mitt fackförbund förhandlade sig till fem extra semesterdagar mot semesterpengen. De kommer väl till hands nu när jag ska till Thailand nästa år.


Jag har kommit in i en titta på filmperiod så min läsning blir lite lidande av det eftersom jag istället tillbringade den med att titta på film på kvällarna. Men det här är de böcker som blev lästa:

Just kids av Patty Smith
En bokcirkelbok som jag tycker så mycket om. I somras var jag på Mapplethorpes utställning på fotografiska. Den speglar en unik tid och den är oerhört välskriven. Visste inte att hon var så bra på att skriva, rekommenderar den varmt.

Vips så blev det liv av Bob Hansson
Underbara, underbara Bob. Jag gillar honom, jag tycker om hans sätt att skriva och jag gillar verkligen den här boken. Eftersom jag var och lyssnade på honom så gav boken så mycket mer.

De ickesynliga av Fredrik Härén
Fredrik är en av mina favoritsommarpratare men jag har aldrig läst något av honom. Tror att det här är hans första skönlitterära bok. Den är bra men den är otäck och kryper faktiskt lite under skinnet på mig.

The science of being great av Wallace D Wattles
En 100 år gammal bok, jag lyssnade på den eftersom det var en ljudbok. Jag tycker det är intressant att lyssna på gamla böcker i personlig utveckling där tankar som lever kvar idag finns kvar. Han är en av de som inspirerade till filmen och boken The secret. Om du gillar law of attraction böcker så rekommenderas denna.


lördag 10 december 2011

Hur tränar man på att säga nej...

.. är en fråga som Lolla ställer efter att ha läst mitt inlägg om varför jag låter hjärtat styra min livsväg.

När frågan kom så började jag spontant tänka på ett tre år gammalt inlägg som handlar om ifall man stulit någon annans ansvar men framför allt kanske i hur man tränar upp något. Det är inte så att jag alltid lyckas säga nej, men jag är bra mycket bättre på det än för ett antal år sedan.

Jag tror att om man börjar träna i liten skala att säga NEJ (eller JA) när det gäller mindre viktiga saker så är det lättare att göra det när det gäller de stora. Detsamma gäller för beslut om man har svårt att fatta dem. Våga fatta beslut i små "obetydliga" saker så blir du bättre på att göra det. Som att träna på gymmet, börja med en låg vikt och öka efterhand så kommer du att bli starkare än du någonsin anar.

Sen kan man ju fundera på varför man säger ja (om man egentligen vill säga nej eller kanske inte vet vad man vill svara). Är det för att inte göra någon besviken? Är det för att vara omtyckt? För att leva upp till en bild som man själv eller andra har skapat? Vad händer om man istället säger att jag ska fundera på det och återkomma? Kanske kan man då säga nej eller ha hunnit reflektera om det är något man verkligen vill och svara ja (vilket man kanske upptäcker om man får tänka efter).

Nångång så hörde jag att ett JA känns i hela kroppen (ibland ett NEJ likaså). Det innebär ju inte att det i mina ögon är eftersträvansvärt att alltid tänka på sig själv men jag tror att om vi lyssnar inåt så vet vi ganska väl i vilka lägen vi tackar ja när vi egentligen inte vill, orkar, har tid och så vidare.

Jag tror  verkligen på en hjälpsam värld men jag tror inte att lösningen är att aldrig säga nej. Kanske den personen som frågar också behöver växa genom att hitta en annan lösning. Om man väljer sina JA med lite mer omsorg så blir de mer förankrade och man har energi att lägga den där man verkligen vill.

Det krävs mod att våga förändra gamla mönster och man får växtvärk även av att växa som människa. Men det är värt det i mina ögon om det är något som du innerst inne vet att du behöver. Allt handlar inte om förändring utan ibland handlar det mer om acceptans av situationen, egenskapen eller livet i sig. Men just att säga nej eller ja lite oftare är ju att ta ansvar för sitt liv och sina val. Att inte välja eller låta någon annan välja är (som jag nog skrivit förut) också ett val och då är det bättre att själv fatta besluten och känna att man står för dem. Ibland ger livet dig de utmaningar du behöver men det är upp till dig vad du gör med dem.


Du darrade bara invärtes sa Puh och det är det modigaste sättet som finns att inte darra för ett mycket litet djur (Nalle Puh).

fredag 9 december 2011

Min själ får vingar och hjärtat får ro..


.. i den vackra miljö som slottet Lejondal bjuder på.

I dagarna två har vårt lilla projekt haft planeringsdagar här. Maten har varit utsökt, bland den bästa jag bjudits på och miljön så skimrande vacker vilket gör att kreativiteten flödar. I sjön speglas himlen och i vinklar och vrår speglas en annan tid.

Jag kan inte låta bli att reflektera över miljön och naturens inverkan på att känna frid, glädje och att bli hänförd. Jag tycker om den känslan när jag med stora ögon och sinnena på helspänn försöker ta in allt jag ser, hör, luktar, känner och förnimmer. Det gör något med människan att vara på en så vacker plats. Sen väcks ju Pippiprinsessan inom mig, hon som vill ha ett tornrum att sitta och läsa i, en brasa att blicka in i, en glasveranda att äta frukost i och en sjö att blicka ut över.

Två dagar i vacker miljö ger mig återhämtning, inspiration och en inre frid. Det är skönt att komma hem efteråt men en del hoppas på att få återvända en dag för slottet fångade något inom mig. Jag tror att platser vi vistas på har en inverkan på oss och att det är viktigt att därför bo eller vistas på platser som väcker vackra känslor och inspiration inom oss.  Det tänker jag fortsätta göra.

tisdag 6 december 2011

Allt gott kommer till mig just nu...

.. det känns som om fina saker och härliga händelser bara trillar i min väg. Jag borde nog köpa en trisslott.

Den senaste månaden har jag vunnit en bok, polkagrisar (helt uppätna så de är inte med på bilden), en dvd-film, ett smycke och en uppsättning band. Jag har fått chansen att ta 5 extra semesterdagar nästa år som facket har förhandlat sig till (mot att man inte tar ut semesterpengen) och jag som älskar att vara ledig och ska åka till Thailand i februari bara jublade.

Jullycka har jag också fått i form av min härliga paketkalender som gör att 24 prickiga och randiga klappar trängs i Svedmyralyan under Herr Gran som sprider julglädje, grandoft och lycka som inte motsvarar de 200 kr den kostade. Julkalendern i år är ju också helt fantastisk och ger jul i hjärtat, jag tittar varje dag.

Som om det inte var nog har jag fått ett par underbara turkosa, kitchigt härliga tofflor med pärlor och paljetter från Marocko där min vän varit (men de är redan invigda på jobbet) och idag fick jag en bunt presenter av en vän som tack för hjälpen och peppningen inför att hon åkte och utbildade ungdomsarbetare i coaching i Portugal. Hon kom hem med vackra påsar, ett vykort på den typ av vagn som coaching har fått sitt namn efter, ett katt bokmärke en fin sjal, en pippiälva och en alldeles underbar parfymflaska som inte liknar något.

Tack livet, tack turen, tack universum och tack vänner för allt överflöd ni ger.

måndag 5 december 2011

"Be the change..

.. you want to see in the world"
(Mahatma Gandhi)

Jag tror vi alla har en möjlighet att förändra världen. Kalla mig gärna naiv, jag är hellre det än desillusionerad. Jag anser att det vi gör varje dag i det lilla kan göra en skillnad. Om du vill bli bemött med respekt av främlingar, bemöt främlingar med respekt. Om du bryr dig om miljön, håll inte fokus på vad andra gör eller inte gör utan börja framförallt med att göra de förändringar du tycker är viktiga.

Ingen är perfekt men vi är alla mänskliga. Om du vill att dina medmänniskor ska bry sig, var en medmänniska på det vis du själv vill att andra ska vara. För mig blev det tydligt för några år sedan att grundläggande värderingar är oerhört viktigt för mig och även om jag självklart inte alltid lyckas följa dem så har jag en ambition att göra det (och numera även bättre överseende med mig själv när jag inte lyckas). Ingen kan göra allt men vi kan alla göra nåt och jag tror verkligen att genom att bidra till den förändring du vill ha till stånd, om så bara genom att göra en vardaglig handling så betyder det något.

Så finns det något som du känner är ett område du vill förändra, fundera på om det finns något du själv kan göra för att vara en del av den förändring som du så gärna vill ska ske?

lördag 3 december 2011

Önskerubrik: Därför låter jag hjärtat styra min livsväg..

...är den rubrik jag fick av Livskrafter-Emma när jag bad mina läsare att ge mig rubriker till inlägg.

När jag ser tillbaka på mitt 37 år långa liv så kan jag se vilka beslut som varit påverkade av någon annans åsikt, rädslor, feghet, inte fattade ur en inre konversation etc. Jag kan även se vilka beslut och livsval som genuint kommit från hjärtat. De som kommer från hjärtat har känts rätt i hela kroppen och trots att det ibland har varit på darriga ben jag slagit in på den vägen har jag hela tiden vetat att det var rätt. Rätt kanske inte ur en annan persons perspektiv men rätt för mig och för den jag är. Ur ett längre perspektiv kan jag också ganska tydligt se att jag nog följt hjärtat även innan jag hade den livssyn, det självförtroende och den acceptans inför mig som jag är som person som finns hos mig idag.

Ibland har jag gått emot det jag innerst inne vet och känner och även om det på ytan varit rätt beslut eller kanske det lätta beslutet så har det inombords ekat tomt och jag kan inte beskriva det på något annat sätt än att det känts som stagnerad energi i just hjärttrakten eller en klump i magen. Det finns perioder av mitt liv där jag på vissa plan totalt ignorerat signaler från kropp, själ och intuition och försökt att gå emot det jag inom mig känner. Problemet är att jag hela tiden innerst inne vetat det men av olika orsaker inte gjort det jag önskat. Det har också blivit lärdomar och jag har sett mönster och beteenden hos mig som behöver brytas och signaler jag ska ta på allvar.

När jag går dit hjärtat leder mig så blir jag lycklig men i efterhand kan jag ibland undra hur jag som 19-åring vågade flytta alldeles själv till Spanien i 5 månader trots att jag aldrig rest själv, aldrig varit utanför Norden, inte kunde ett ord spanska och var uppvuxen i en liten by i Dalarna. Jag bara visste att jag ville göra det och tänkte att det var väl bara att åka tillbaka om jag inte trivdes. Detta halvår förändrade mitt liv på så många sätt.

Ibland tror jag att jag har svårare att följa hjärtat i de små besluten än de stora, kanske för att de inte känns lika mycket eller man tror att de har lika stor inverkan. Trots det så är det ju små beslut som kan göra stor skillnad och just nu är jag inne i en fas där jag funderar mycket kring autencitet mot mig själv ur flera aspekter.

De stora beslut där hjärtat har lett mig rätt och gjort stora intryck har gjort att jag flyttat till olika städer för att läsa det jag verkligen vill, rest jorden runt ensam trots att jag hade en pojkvän i Sverige, sagt upp mig från en fast tjänst, läst till coach (och tog en stor del av sparkapitalet samtidigt som en annan del fick bekosta min uppsägning), valde mitt drömjobb trots att det var en projektanställning och att jag samma dag blev erbjuden en fast tjänst med avsevärt bättre lön.

De här valen har lett till det allra bästa och jag är oerhört tacksam för det. Jag har insett att jag mår dåligt när jag inte gör autentiska val och de valen handlar inte enbart om det på ytan rätta. För mig har det varit viktigt att följa mina drömmar och våga gå min egen väg. Jag tror inte att varken drömmarna eller vägen är densamma för alla. Det är en av orsakerna till varför jag läste till coach, för att stötta andra i livsval och vägar och att känna att det verkligen är deras. Eller kanske inse att de är precis där de vill vara även om andra eller de själva ifrågasatt det.

Ingen människa är en ö och det är klart att min uppväxt har präglat mig i det här. Pedagogiska mamman har alltid stöttat mig oavsett vilket val jag tagit. Jag har känt att hon varit genuint lycklig om jag väljer det som gör mig lycklig. Hon har trott på mig de stunder jag inte själv gjort det och hon har gett mig en nyfikenhet på livet och visat på små och stora saker att uppskatta. De allra flesta av mina vänner har stöttat mig, trott på mig och hjälpt mig hitta lösningar de dagar jag inte själv sett några.

Så det enkla svaret på varför jag låter hjärtat styra min livsväg är helt enkelt att annars blir jag inte lycklig.

Det här är mitt sätt att se det. Jag lämnar över några reflektionsfrågor till er som ni inte måste svara på men som ni kanske vill fundera på: Hur gör ni som läser för att följa hjärtats röst? Vad hindrar er? Vilka viktiga beslut har ni fattat utifrån hjärtat eller inte? Hur har de påverkat era liv?


Denna fina ängel är en gåva som pedagogiska mamman har gjort till mig och får symbolisera att hjärtats väg är den enda för mig.

torsdag 1 december 2011

1:a December 2011..

... vilken härlig dag det blev.

Första dagen på att öppna min alldeles egna paketkalender från en hemlig tomte i Julswappen. Ser ni att hon listat ut att jag gillar Pippi? Mina paket är prickiga och randiga med rosa-snören, väldigt mycket Vida. Inuti så låg adventssiffror, såna som jag tänkt köpa men inte tagit mig för.

Så himla härligt att inleda dagen med ett paket och en lugn stund med tid för reflektion. Så ska jag inleda alla dagar fram till jul. Men inte nog med det, jag passade på att efter jobbet titta på lucköppningen på Gamla stans julkalender. Varje dag kl 18,15 fram till jul öppnas nämligen en lucka på någon adress i Gamla stan. Mer information hittar ni HÄR. 

Det är jättemysigt, man vet aldrig vad den innehåller. Idag var det skönsång av Idde Schultz och Sulo. Mysigt att stå där tillsammans med andra och bara njuta. Samuel Fröler, Irma Schultz, Mark Levengood är andra namn som kommer att dyka upp i kalendern men man vet inte när. Varm rekommendation för att avnjuta gratis kultur och varm gemenskap och julstämning.

En annan fin kalender jag tänker följa är en bloggkalender från finaste Emma som har bloggen livskrafter. Vi har lärt känna varandra via bloggvärlden och vi arbetar båda som coacher. Emma är en sann inspiratör, kreatör och livskonstnär med en livsglädje som garanterat kommer att lysa upp decemberhimlen om du läser hennes bloggkalender.

Men dagens kalender var inte klar för det för på¨väg hem springer jag på en vän från förr med sin fru vilket gör att stjärnorna lyser lite klarare. När jag kommer hem så har jag vunnit ett tröstpris från en tävling på julswappen så nu har jag även polkagrisar. Allt gott kommer till mig just nu känns det som.

Nu har Herr Gran fått komma in från badrummet och har idag fått klä på sig sin juleskrud så nu sitter jag här och myser i julgransljusens sken och med en sovande katt vid min sida. December har börjat bra helt enkelt.