onsdag 12 augusti 2015

Är du dansare?

Ibland har jag fått frågan och mitt svar är alltid detsamma. Nej, nej, nej jag tycker bara att det är kul att dansa. Det jag svarar på är egentligen om jag är skolad dansare i någon form eftersom jag utgår från att det är vad personen frågar efter.

Men egentligen borde svaret på frågan vara ja, jag är dansare. Jag älskar dans och jag dansar. Om jag är bra på det avgör väl inte om jag är något. Är inte varje skapande människa en konstnär och alla som sjunger någon form av sångare? Vi kanske inte försörjer oss på det eller har lagt ner de timmar, den kraft och energi som de som försörjer eller försöker försörja sig på det har gjort. Men vi kan ju alla vara det vi älskar för de är ju vår essens och vårt väsen på sätt och vis.

Jag menar inte att man ska proklamera och saluföra sig som skolad dansare om man är det. Men en ens egna identitet är såklart baserat på kärleken och lusten till något, det är ju så vi skapar andra identiteter.  Jag borde svara, ja jag är dansare eftersom jag älskar dans, det är inget jag studerat men jag dansar så fort jag kommer åt.

Barn de är allt de önskat, superhjältar, prinsessor, konstnärer och sångare. Önskar att vi oftare plockar fram vårt inre barn som inte tänker lika begränsande som vi. Som kan vara allt de önskar och älska allt det tycker om att göra utan att värdera vilken mängd talang de besitter eller jämföra sig med andra.

Alexander Ekman påpekar i sitt fantastiska sommarprogram att han tycker vi dansar alldeles för lite. Rädslan för att dansa fult är alldeles för stor. Han uppmanar oss att strunta i hur det ser ut när vi dansar och fokusera mer på hur det känns. Vad händer om vi dansar mer för oss själva, för vårt egna nöje, för vårt egna välmående? Det tror jag med.

En vän till mig säger att hon inte kan dansa för hon har ingen taktkänsla, jag uppmanar henne att dansa ändå, om hon vill alltså. Jag önskar så att människor inte hindrades i sin dans, sin sång, sitt tecknande eller fotande utifrån att de ska vara bra nog på det de försöker göra. För vi är alla bra nog för att skapa det vi vill och hur vi vill. Så nästa gång nån frågar så ska jag svara att jag är dansare av den sort som inte kan sluta dansa och gör det närhelst jag kommer åt. Om följdfrågan kommer om jag dansat mycket så är svaret fortfarande ja men inte gått så många kurser utan mest för nöjes skull. Jag är en nöjesdansare som dansar såväl i sol som regn. Det tänker jag fortsätta göra, det är så dansare lever livet.



Det är när man får sms som detta som det känns
som man lärt någon bland det viktigaste man vill
lära dem om livet. 

12 kommentarer:

  1. Med risk för att vara fördomsfull, så skulle jag vilja säga att vi svenskar inte är bra på att släppa fram dansen och sången inom oss! Vi blir inte från början uppmuntrade till att sjunga och dansa, oavsett om vi har sångröst eller taktkänsla. Här måste vi vara bra för att våga ta plats och är man inte det kan man bli nedtryckt i skosulorna! Jag tror att vi alla är "dansare" någonstans inom oss, men
    vi har inte modet att visa det eller erkänna det! Den där eviga Jantelagen som vi drar runt på, den skulle brännas på bål!
    Önskar dig en dag som går som en dans!
    Kram M.E

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag håller med dig, den där jantelagen som gör att vi inte uppmuntrar eller sätter folk på plats som inte följer normen.. det är en lag jag uppmuntrar att bryta. För jag håller med dig, man måste vara bra för att ta platsen men jag anser att den är till för alla. Jag tror också att vi alla är dansare, sångare och mycket annat.. sen kan vi välja utifrån passion. Om du ordnar ett bål för att bränna den så lovar jag att dyka upp. Kramar

      Radera
  2. Kära Liv, jag blir så glad av att läsa dina ord. Du är så klok vännen och jag kan bara nicka instämmande. Vi borde omfamna det som är vår passion och glädje och vara glada över den plats det har i våra liv. Känna stolthet och glädje. Inte ständigt jämföra oss och vår prestation med andra. Och i mina ögon är du och har alltid varit en dansare kära vän. Tack för att du finns och sprider så mycket livsglädje.♥

    Kram Lotta

    SvaraRadera
    Svar
    1. Och i mina ögon har du alltid varit en författare och en fantastisk fotograf och någon som skriver texter som öppnar människors hjärtan. Det är ju passionen och glädjen som är vi och får oss att växa och inte prestationen. Vi är det vi vill vara.
      Kramar från Liv

      Radera
  3. Jag hör till de där människorna som blir som en pinne när det handlar om dans. Och det är sant som han säger Alexsander Ekman rädslan för att göra bort sig hämmar. Så dumt, vad spelar det för roll vad folk tycker. Vi människor är bra tokiga. Men det handlar tyvärr om mycket mer i livet än dans.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är synd tycker jag.. om du vill dansa vill säga. För det handlar ju om vad man vill. Ja, om vi brydde oss mindre om vad andra tyckte skulle fler våga dansa vilda danser, sjunga skrålande sånger och kanske inte ta oss själva och andra på alltför stort allvar. Kramen

      Radera
  4. Japp jag håller helt med dig...dansar man så är man dansare...skriver man poesi är man poet och skapar man så är man konstnär...om man vill... Jag tycker man kan ha i princip vilken titel/etikett eller benämning man vill. Och när man vill byta lite så gör man det...häpp liksom
    Kram till dig du vackra danserska
    Emma

    SvaraRadera
    Svar
    1. Underbart, det är ju så det är.. vi kan rita våra egna konturer och vara i det vi vill och låta andra vara det. Det är ett val och jag väljer det. Kramar till dig du drömskapare som väcker nya världar till liv på så många vis

      Radera
  5. En självklarhet tycker jag att du är dansare av glädje! Minns jag nu rätt pratade vi om det under valvets bruna tegelstenar, vad spelar ett betyg eller skolning för roll? En siffra, en bokstav på ett papper säger inte att du är mer dansare än den som dansar av nöje och glädje. Du har dansen åt den flöda vart du än kommer, det är du. Som Emma säger vi kan väl vara lite av det vi vill vara själva och byta titel lite då och då? Jag har aldrig varit den där kartritaren jag en gång var, jag är en själ som vill flyga och jag anser mig att vara både författare, sångerska och konstnär i ett! På mitt vis! Ja visst jag har aldrig fått betalt, aldrig jobbat med det men det är JAG. Och vem vet vad resten av livet har att bjuda på. Nu ska jag gå in i rollen som författare till tonerna av någon musik för att se om min "rollfigur den skruvade mannen" faller på plats. När ägg klockan ringer är det dags att kliva in i en annan roll - vilken vet jag inte riktigt än.
    Kram till dig som förgyller våra liv.
    Ann-Charlotte

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, precis.. du är du och en skapare av allt du vill vara. Jag ser så mycket fram emot att få läsa mer av dig och se allt det du skapar.. och att en vacker dag höra dig sjunga. Varmaste kramen till dig som förgyller mitt liv

      Radera
  6. Dansa, bara dansa, som du vill, som du känner, det är inte fråga om teknik utan om att uttrycka sig genom dans och njuta av den också. Kramar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Exakt så.. och det gör jag.. typ hela tiden i en vild dans som hittar nya rörelser i min kropp och som skapar nya vägar. Varmaste kramen

      Radera

Å vad jag blir glad när någon tar sig tid att skriva en fundering.. Tack så mycket och välkommen åter! Kram från lilla Vida i stora världen