En julhälsning och julgåva från en tågresa..

En fyraåring började prata med mig, och hon berättade bland annat om vad hon tycker om och älskar. Hon äääälskar regnbågar. Jag frågade om hon sett någon på riktigt någon gång. Det hade hon inte. Men! Det finns såååå måååånga färger över hela jorden, så man kan måla jätte-många regnbågar på samma papper! I berättandet framkom ingen förlustkänsla av att inte ha sett en regnbåge utomhus. Hon såg dem ändå, för hon kunde skapa dom från sitt inre. Nattsömnen blev kort för mig, för jag började för min inre syn måla regnbågar i alla möjliga former och färger, med flera skattkistor som inte låg gömda. Skattkistorna åkte berg-och-dalbana, fullt synliga på den krumeluriga regnbågen. Och så tänkte jag: Fyraåringar är så kloka. Det är inte det man inte sett och gjort, som är det viktiga. Det viktiga är vad man gör av det man har. God fortsättning!

Det är en vän till mig som lagt upp följande text på Facebook och med hennes tillstånd så delar jag den. Är det inte magiskt? Att det viktiga är vad man gör av det man har och att man med sin egen fantasi kan skapa det man vill i sina egna färger. Jag blev glad i hela hjärtat, både av fyraåringen och även av drömmarna det skapade i min vackra vän. Vilken fantastisk påminnelse om vardagsmagin, skapandet, tacksamhet och inte minst skatter som vi alla bär inom och utom oss.

Det har varit en vacker jul och jag njuter ledighet, familj, lättjefulla stunder och att vara i det vackra. Byn där min familj bor är inbäddad i snö och idag faller den tätt men för några dagar sen var det klara himlar. Dimman vilar över snön över tjärnen där barnen åker skridskor och njuter att nu är det jul. Jag vilar tanken i regnbågars värld och drömmer om nya färger. Livet är vackert i regnbågslandet där skatter vilar i väntan på att upptäckas. Tänk vilken skatt en ledig dag i slutet av december kan vara.