Den 15:e Juli skrev jag ett inlägg om att det är viktigt att pröva nya saker och tänka nya tankar. Samma dag gjorde jag just det, jag surfade runt på nätet och hittade ett brevkollektiv (något som jag inte ens tänkt på kunde existera) som jag gick med i. Ett brevkollektiv där man skriver och får brev anonymt. Man vet alltså inte vem man får brevet ifrån och om man av en slump skulle få en adress till någon man känner så ska man inte avslöja det i brevet. Sedan dess har jag skrivit några brev och skickat till okända människor vars liv jag inte vet något om.Jag tycker om att skriva. Att skriva brev utan att veta vem som ska läsa det är på sätt och vis ganska befriande och spännande. Man kan skriva vad man vill och inte känna en viss förväntan från mottagaren eftersom man inte vet varken ålder, personlighet eller intressen på den som får brevet. Man skriver en kod på brevet som sedan registreras på hemsidan så att min adress blir aktuell bland de adresser som dras när någon härnäst är skrivsugen. Brevkollektivet är svenskt och man skriver på svenska. Igår fick jag mitt första brev och det kändes magiskt och så himla roligt. Har hämtat en ny adress och skrivit ett brev som jag postade idag och hoppas nu snart på nya spännande brev från brevkollektivet.
Det var dessutom inte bara ett brev utan även fyra vykort från postcrossingmedlemmarrunt om i världen som av en slump landat samma dag hemma på mitt hallgolv. Två var från USA, ett från Finland och ett från Japan. Postcrossing är ett internationellt vykortskollektiv kan man kalla det. Principen är detsamma men omfattningen är större och organiserat på ett helt annat sätt, mindre anonymt för här kan man lägga upp bild på sig själv och man beskriver vem man är och vad man är intresserad av. Många verkar samla på vissa typer av vykort och frimärken. Här ser man även föräldrar vars barn är med också.
För mig har brevkollektivet fått mig att återupptäcka min brevskrivarlust men även ett bra sätt för mig att använda skrivövningar eller testa att skriva brev på ett annorlunda sätt. Om du vill läsa mer om brevkollektivet klicka här.
Postcrossing får inte mig att känna att skrivandet står i centrum men världen och massa av platser som man kanske inte ens har hört talas om. Dessutom skickar jag helt plötsligt vykort med motiv jag vanligen brukar rata men om någon gärna vill ha kort med ett visst motiv är det roligt att leta reda på det. Postcrossing kan ni läsa mer om här.
