tisdag 16 februari 2016

Snurra min jord..


Du snurrar, min jord, som en stjärna
Du virvlar i vind som en tärna
Som fartyg har virvlande tärnor
har jorden en snurra av stjärnor
(Lars Forsell)
Vår jord. Den som vi alla äger och ingen äger. Den där ingen har enskilt ansvar men där vi alla har ansvar för att ta hand om att den förblir om vi vill fortsätta njuta snurran av stjärnor och all den natur som den bjuder ur sin generösa famn. Jag har på egen hand rest runt den men samtidigt är det omöjligt, den reser ju runt sin egen axel och det går aldrig att uppleva den i sin helhet.

Människor är likadana, de bär så mycket inom sig och hur länge du än känner dem så finns det ännu gåtfulla hav, himlar med oupptäckta stjärnor och galaxer och där norrskenet kan måla dem i oväntade färger och soluppgångar får oss att tappa andan. Det finns urskog och öken. Vi fortsätter växa hela livet om vi vågar upptäcka oss själva, livet och de vi möter. Jorden snurrar och vi med den.

6 kommentarer:

  1. Vilken fin och klok text. Älskar den.

    SvaraRadera
  2. Så vackert och klokt du skriver! Tyvärr tror jag inte alla är medvetna om att vi alla måste dra vårt står till stacken för att rädda moder Jord! Miljöförstöringen är för många något abstrakt och avlägset och inget som de behöver ta till sig i sin egen vardag! Men visst ska vi klara av att rädda vår jord så den får fortsätta att snurra i evighet!
    Kram M.E

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det tror inte jag heller, det var uppenbart i Indien och det är ett så stort och tätbefolkat land (och därmed viktigt). men det är ett gemensamt val vi måste göra för vår gemensamma välfärd. Varm kram

      Radera

Å vad jag blir glad när någon tar sig tid att skriva en fundering.. Tack så mycket och välkommen åter! Kram från lilla Vida i stora världen