Som om sorlet stillnar..

... och det är bara vi där. Jag hinner inte förstå, plötsligt kliver min vackra stjärnströsslare ner på knä framför Fontana di Trevi mitt i Rom. Han frågar om jag vill gifta mig med honom och jag svarar omedelbart ja. Det är exakt en vecka sen nu men ett minne för livet.

Jag hade ingen aning om att han planerat att fria, köpt ringar och graverat dem. Intet ont anade satt jag sekunderna innan det hände och tänkte på vad jag skulle önska när jag kastade mitt mynt i fontänen. När livet händer så händer det. Det har känts helt rätt med min stjärnströsslare sedan första stund och det fortsätter kännas magiskt, vackert och underbart. Han är allt jag någonsin önskat och mer. Nu ska vi gifta oss även om vi inte bestämt när, var eller hur. Det blir en senare fråga. Just nu njuter jag bara känslan av att vara nyförlovad med den vackraste person jag vet.

Resan till Rom var min present till honom när han fyllde 40 men minnena vi skapade där är våra. Vilken stad! Som att vandra i ett museum och med så mycket skönhet och fantastisk mat. Hemma igen sedan några dagar men med en resa att minnas och en stad att återvända till. Men oavsett vad Rom hade haft att bjuda på så hade det fortfarande varit en av mina vackraste resor någonsin. Vi vandrar vidare i livet, hela vägen. Hela vägen med dig min Rasmus.