tisdag 16 februari 2010

För exakt ett år sedan...

.... började jag arbeta på mitt nuvarande jobb. Jag har varit tacksam för det varje dag sen dess.

Många viktiga (och en del svåra) beslut ledde fram till att jag hamnade just där. Själv tror jag att det helt enkelt var meningen. Att säga upp sig från en fast tjänst utan att ha ett nytt arbete, satsa stor del av sparkapitalet på att läsa till coach och slutligen stå med två jobberbjudanden samma dag varav det jag inte valde hade en högre lön var några av alla de beslut som gör att jag är där jag är idag.

Dessutom var det en del sammanträffanden som ledde fram till att jag är på den plats jag är idag. En tjänst som jag inte fick men där chefen var den som rekommenderade min nuvarande chef att kontakta mig. En av mina bästa vänner hade just börjat arbeta inom samma organisation och rekommenderade mig (men de hade inte fått mitt namn av henne när de kontaktade mig).

Jag brukar säga att jag har världens bästa jobb och när jag gör det så menar jag det. Jag får arbeta med professionell coaching, vara en del av när människor använder allt sitt mod, sina resurser för att finna sina drömmar och börjar förverkliga dem. Det är stort. Alla mina samlade erfarenheter, utbildningar och drömmar tog mig dit där jag är idag men det var magkänslan som visade riktningen. Det är därför jag uppmanar de jag möter att våga hitta och följa sina drömmar.

Så här vandrar jag på livets stig bland istappar, snömodd och krispigt vita träd och vet att varje resa startar med ett enda steg frågan är bara vad som är målet.


11 kommentarer:

  1. Bra skrivet!

    ...undrar bara hur man coachar någon som har slutat drömma...som har slutat planera inför framtiden...och som lever dag för dag...starkt medveten om att vi kanske inte har någon morgondag...

    Det kanske kan vara så att en del drömmer FÖR mycket också, som en slags verklighetsflykt och ett ickeaccepterande av sin situation.

    Inte vet jag...

    Men jag får ju lite yrkesskador av all den här mindfulness:en. ;)

    Varma hälsningar!

    SvaraRadera
  2. Ett helt år... tänk vad tiden går.

    Ja, och så rimmade det också då.

    SvaraRadera
  3. Det är härligt med sammanträffanden, och att leva med sin magkänsla, och hitta det som ger glädjen! Vilken fin bild :) det ser ut som du...glad och lycklig kramar och grattis!

    SvaraRadera
  4. Vad härligt! Det svåra med att vara människa är bara att man aldrig vet riktigt när man går på rätt håll eller inte. Själv kan jag bli nästan tokig av att försöka förstå vad som är rätt för mig eller så är det bara så att jag har snurrat in mig igen eller rättare sagt aldrig riktigt snurrat ut röran.

    SvaraRadera
  5. fascinerande egentligen det där att bara man gör saker hela tiden så kommer man till slut rätt.. fast sällan är det raka spåret.
    Ha en finfin dag men se upp för istapparna!
    kram Matte&Vovven

    SvaraRadera
  6. Ja man kan väl se det lite som att universum hjälpt dig dit du är idag eftersom du själv vetat vad du vill och har följt din magkänsla
    Ha en fin dag
    kram
    Emma

    SvaraRadera
  7. Du är så klok! Så himla klok......
    Kram

    SvaraRadera
  8. så himlans härligt!

    kramelikramar till dig

    SvaraRadera
  9. gumman det är fantastiskt för dem du coachar att få bli coachad av underbara lilla du tycker jag. du är en fantastisk person. kram

    SvaraRadera
  10. Lev din dröm, sägs det och jag blir lika inspirerad varje gång jag får ett bevis på människor som faktiskt lever efter den devisen!

    Stor kram

    SvaraRadera

Å vad jag blir glad när någon tar sig tid att skriva en fundering.. Tack så mycket och välkommen åter! Kram från lilla Vida i stora världen