Man tappar liksom dygnet på Herräng och det pratas bara dans, dans, dans... ja när man inte dansar menar jag. Sen sover jag lite när jag kan men sen dansar jag till halv två, tre, fyra och ibland halv fem. Då anses jag ändå vara en person som nog går hem tidigt jämfört med flera där.
Jag bodde nere vid hamnen och en av morgnarna när jag kommer hem så sätter jag mig och tittar på soluppgången. Det borde man göra oftare inser jag. Det är så vackert. Men även om veckan varit fantastisk så tar jag med mig en mindre fantastisk sak hem nämligen en förkylning. Men den går över. Men dansminnen och glädje stannar kvar.
Igår fikade jag med mysigaste Gisan, ännu en person jag lärt känna via bloggvärlden. Det regnar stilla när vi sätter oss på ett fik på Djurgården och samtalar bort några timmar. Sedan promenerade vi tillbaka in till stora staden. På kvällen går tåget till mitt paradis vid Luleälvens strand. Så nu blickar jag ut mot ett annat vatten, men jag missar nog soluppgången imorgon och sover bort förkylningen istället. Imorgon väntar en onsdag som jag tänker fylla med sköna stunder. Vad är era planer?
Tack för titt-in och fotspår... :)
SvaraRaderaDet var mycket mycket länge sedan som jag såg en soluppgång - kanske är dags.
Lycka till på resan och Krya på dig!
så härlig utsikt du hade :)
SvaraRaderahoppas att förkylningen ger med sig snabbt och att du får en härlig onsdag!
min onsdag ska tillbringas med att rita i massor :D
tack sötaste du för ditt grattis :)
kramelikramar
Ha det så skönt!
SvaraRaderaHerräng låter fantastiskt, bubblande och tröttande. :-)
SvaraRadera