.. med texten "AKTAS" finner min vän K när hon är ute på cykeltur.
Jag kan inte låta bli att undra vems bortappade dröm hon fann och vad som funnits i det där paketet eller brevet och hur det hamnade just där på asfalten. Tog hon drömmen med sig eller glömdes den bort?
Bilden får mig att tänka på mina gamla drömmar, en del förverkligade, andra bortglömda och återfunna och några som ändrades längs med livets stig. Kärleken till skrivandet och dansen som glömdes bort men är återfunna. Drömmen om pippihuset och kärleken ständigt vid min sida. I en kurs fick vi en gång till uppgift att skriva ner förverkligade drömmar i livet stora som små. Sen fick vi analysera gemensamma nämnare mellan drömmarna och vilka bakomliggande värderingar, behov och egenskaper hos oss som låg bakom att vi drömt om just det.
Hur har ni det med drömmandet? Finns det någon gammal dröm som kommit tillbaka? Har ni funnit nya och vad hände i så fall med de gamla som ni övergav?
Så vackert och vemodigt med tappade drömmar! Jag håller på att förverkliga mina, genom att försöka leva på det jag tycker om att göra, skriva och fotografera och berätta. Kram!!!
SvaraRaderaDet är jag övertygad om att du kommer att göra, du har en unik gåva och jag är så glad över att få ta del av den och hoppas få göra det länge till och på nya sätt. Kramar
RaderaInte varje dag man råkar se något sånt som din vän cyklade på! Ja drömmar, stora som små...Så fint du beskrivit.
SvaraRaderaMina egna, vet inte riktigt, en del glömda en del nya...
Kramar
Visst är det spännande, det gäller att se de där borttappade drömmarna också <3
RaderaKramar
Så vackert, så symboliskt, å, vilka tankar det väcker! Jag underhåller mina drömmar, spinner vidare och lever dem så nära jag kan komma. Jag blir så olycklig annars, det blir så grått.
SvaraRaderaKram
Det blir jag med.. mina drömmar lyfter mig de gråa dagarna då jag inte ser himlen och glömmer leta efter lyckostegen i regnbågens slut.
RaderaKramar
"I have a dream", Martin Luther King, så gammal är jag, att han var min idol och förebild.
SvaraRaderaOch det var min barndoms dröm, att växa upp och kämpa mot orättvisor och rasism.
Nu har jag vuxit upp och den drömmen lever än och jag försöker i det lilla jag kan, kämpa för allas lika värde.
Och så drömde jag en gång om att bo i ett hus med glasveranda och av någon anledning som jag inte vet, så har den drömmen kommit tillbaka!
Kram
M.E
Vilken vacker dröm och vad glad jag är att du följer den drömmen och gör den här världen till en bättre plats. Vad härligt med drömmen som återvände, kan redan se dig sittandes på den där glasverandan.
RaderaKramar från Liv
Jag både drömde och levde drömmen, sedan kom det där uppvaknandet som man fasade för och nu försöker jag att samla ihop de spillror och fragment som lämnats kvar...Även om jag nu minns snarare än drömmer så vet jag att jag, så snart jag samlat mig lite igen, än en gång kommer tillåta mig att fly iväg till drömmarnas underbara land.
SvaraRaderaJa, man måste få våga drömma även om det ibland blir spillror kvar.. jag tror att det varit värre att inte våga drömma alls.. men visst kan det göra ont när drömmar går i kras.
RaderaKramar i massor.
Liv
Jag tänker lite på drömmar som visade sig vara mardrömmar. Mitt tidigare jobb var en sådan. Jag slet och strävade och nådde mycket riktigt mitt mål, men inte var det så kul som jag hade tänkt mig...
SvaraRaderaJag drömmer om ett harmoniskt vardagsliv med mycket kärlek och glädje. Jag drömmer om att bilda familj. Drömmer om ett gammalt hus på landet där jag kan skrota omkring i gummistövlar. Drömmer om att inte behöva jobba så mycket. Drömmer om att skriva och skapa.
Mina drömmar är av det mer stillsama slaget numera. Vill inte längre stå på barrikaderna.
Det där känner jag igen, hade också ett drömjobb som inte var det i slutet.. det blir ju inte alltid som man har tänkt.. Vilka vackra drömmar du har, önskar att de slår in.
RaderaVarm, kram från Liv