söndag 9 september 2018

Röstat...


... och hoppas alla använder sin demokratiska möjlighet att göra detsamma. Sen hoppas jag man lägger det på något av de partier som är medmänskliga och öppna för olikheter och ser att vi kan alla vara en del av varandras regnbågar.

Jag brukar inte vara nervös på valdagen, men idag är jag faktiskt just det. Jag känner en oro för hur makt kan användas i "fel" händer. Jag känner en oro för hur vårt samhälle skulle gå bakåt istället för framåt. Men jag röstade med hjärtat och för det jag tror på (vilket faktiskt blev olika partier i de olika valen). 

söndag 19 augusti 2018

För 10 år sedan så började jag blogga...

.... det var inget stort beslut utan bara något som handlade om att jag ville skriva igen och att jag behövde en plats för mina egna tankar. Det förändrade mig, gav mig vänner och har lett mig in på fler spännande vägar än jag kunnat ana.

De senaste åren har den här bloggen varit mer sömnig än det skrivforum den en gång var för mig och det är inte så konstigt, ibland kan jag känna att nya inlägg blir upprepningar av gamla inlägg eller att jag inte tar mig tiden att sätta mig ner i ett liv fyllt med annat. Men jag har saknat skrivandet och hade ett samtal med en mentor som sa att då måste du tillbaka till att skriva bara skriva och kanske inte analysera så mycket eller invänta lusten.

Vad som hände var att jag bestämde mig för att utmana mig själv för att bara göra det, skriva dagligen under en period utan någon ambition att det skulle vara bra eller någon skulle vilja läsa det. Min idé var att skriva varje dag från att sommarpratarprogrammen började och tills dess att de tog slut. Idag är dagen för sista sommarprogrammet och också dagen när utmaningen avslutas och det har verkligen varit nyttigt att bara skriva, ibland inte ens orka läsa det man skrivit utan bara lämna det och skriva ett nytt nästa dag. Att skriva efter en fullspäckad semesterdag eller på en platta som börjar ladda ur. Men jag gjorde det, skrev i ungefär 60 dagar och för mitt skrivande har det varit nyttigt, man har inte haft tid att tänka på att det ska vara bra eller innehållsrikt eller välformulerat när man vet att man måste skriva ett även nästa dag. Det var nyttigt för mig.

Det känns symboliskt att den sista dagen på denna utmaning sammanföll med den sista dagen på skrivarkursen som varit helt fantastisk men också oerhört intensiv. Den gav så oerhört mycket och jag fick vissa verktyg som verkligen föll på plats och nu kan jag starta en ny skrivarresa.

Och sommarpratarna då? Ja, ännu har jag inte hunnit lyssna på alla men när jag gjort det ska jag återkomma med vilka som var mina favoriter och vad som berört mig. Men det blir en annan dag. Nu tänker jag blogga som jag vill. Nu börjar en ny skrivarresa.





"Man vill inte slösa bort sin kreativitet...

... genom att skriva gamla vykort" säger Bob Hansson.

Det är sant, vem vill skriva alla vykort från semestern man var på förra året. De ögonblicken är förbi och inte lika roliga att skriva om nu som när de uppstod. Vad han menar är att om man planerat sin bok och story för mycket i detalj vilket har varit roligt och kreativt så blir man ju en sekreterare som sedan ska nedteckna den istället för att bara skriva på och se vart berättelsen tar vägen.

Jag gillar verkligen det synsättet eftersom en av de orsaker jag aldrig börjar skriva på en bok är för att det där planerande långa sättet nog inte passar mig, utan snarare att bara se var man hamnar. Lite som när jag backpackat jorden runt, några av de vackraste platserna och spännande mötena inte var inplanerade i resrutten utan bara dök upp i ens väg. Man kan ju ha en idé om vart man ska men om man stakar ut rutten med för tajt tidsmarginal kanske man missar den verkliga resan.

Metoden vi får lära oss passar mig, den innebär att om du skriver 2 timmar per dag kan du ha klart ett råmanus till en bok på 3-5 veckor, det låter magiskt men sant. Genom att skriva snabbt och ha roligt under tiden så växer berättelsen fram och sedan kan du välja vad du gör med den när du är klar. Det är inte så att jag tagit tjänstledigt och ägnat 2 år på att skriva den. Min prestationssida fastnar så lätt när jag ska skriva i hur jag ska göra det, vad ska det egentligen handla om och vem ska vilja läsa. Istället för att öppna dörren för kreativiteten och se vad som händer. Idag började jag på en bok men imorgon kan jag börja på en ny om jag vill. Jag har hittat en teknik som kommer leda mig rätt.


fredag 17 augusti 2018

Imorgon kommer ni börja skriva på en bok..


... säger Bob Hansson på skrivarhelgens första timmar.

Det är fredag och regnet och solen skapar skådespel och skönhet över fredagskvällen. När jag anmälde mig utlovades en skrivarkurs som inte liknade de traditionella och det stämmer verkligen. Men nånstans känner jag mig helt trygg i det och känner mig närvarande, trygg, lycklig och inspirerad. En fredag härligare än andra.


torsdag 16 augusti 2018

Med luft under vingarna..



... blir det så mycket lättare att lyfta.

Vi kan vara den där luften under vingarna åt varandra och ge varandra extra kraft att lyfta. Jag påminns om det idag när en vän bara messar snabbt och ber om ett peppmess. Vi gör det ibland när vi behöver det och då svarar alltid den andra med pepp som gör att man tar sig igenom utmaningen man är nervös över eller lyfter blicken efter en besvikelse.

Med den där luften under vingarna flyger vi lätt eller åtminstone lättare, med luften under vingarna vågar vi drömma lite extra och kanske kasta oss ut över okända kanter för att vi litar på att det kommer att bära även om färden blir lite vinglig som den blir när man prövar nytt.


onsdag 15 augusti 2018

Jag har beställt en mugg...


... har tvekat ett tag då jag egentligen inte gillar att de använder begreppet "gypsy" jag hade hellre haft nomad men sen tänkte jag att jag vet ju vad jag lägger in i de få raderna.

She had the soul of a nomad, the heart of a hippie and the spirit of a fairy... det är de sidorna jag vill vattna hos mig.  Vad kan vara bättre att vattna den sidan med än the och en mugg man kan ta med på äventyr ut i världen? En påminnelse om viktigt på riktigt sidor hos mig, som kan blekna i livets brus, nu vill jag måla dem i klara färger på alla vis. 

tisdag 14 augusti 2018

Så kommer första arbetsdagen...

... och på min väg genom staden blir jag påmind om något vackert och ynnesten i att få vara en del av att möta fantastiska människor som vågar förändra sina liv. Det mötet bär mig genom hela dagen och var en vacker påminnelse i varför jag arbetar med det jag gör. Förändring kan börja med ett enda steg så gå i den riktning du önskar.