Sommarlovskänsla...

.. trots att jag arbetar.

Drabbar den dig också? När massa saker är avklarade och man börjar fylla helger och kvällar med sommarlustlediga saker. Den kommer som ett stjärnströssel när jag klickat på skicka på min sista uppgift till den intressanta kursen "Samisk kultur och samhälle" som jag läst, samma vecka har jag skrivit en text om en lyckosöndag som jag och en vän arrangerade och jag har slutat med mina ordinarie danspass för terminen.

Då får jag en lättjefull känsla, jag ser till att picknickfilten finns tillgänglig i hallen för utflyktsnycker. Jag lusläser parkteaterprogram och skriver ut listan över årets sommarpratare. Jag åker på utflykt till en ö och går på skattjakt genom att testa geocaching. Jag sitter med vänner på uteserveringar och planerar in grillkvällar, trädklättrarfikor och långpromenad med en barndomsvän. Närvaro och härvaro i härlig form.

Semesteröar har jag kallat det i ett tidigare inlägg, det där man kan skapa mitt i arbetsveckan eller året om. Men just nu känns det som sommarlov och ett välbehövligt sådant. Så nu njuter jag sommarstunder och att odla jordgubbar på balkongen som jag plockar vartefter de mognat. Det är en skön känsla, en sån som gör att man lägger sig med ett leende på kvällen och inväntar nya äventyr som kommer och upplevelser som ger energi. Precis som ett sommarlov ska göra.