Cirkusartister och färgglada clownnäsor

Imorgon den 9:e Maj är det clownäsans dag! För att fira denna tilldragelse kommer det att avgå en cirkusparad från Sergels torg med slutdestinationen Kungsträdgåren. Det kommer med andra ord att finnas gott om clownnäsor, artister och cirkusanda som glimmar till i storstadsdjungeln. Tanken är att Kungsträdgården ska förvandlas till en magisk arena som samtidigt vill uppmärksamma de som lever i krig, svält och fattigdom runt om i världen. Intäkterna går till clowner utan gränser. Mer information om evenemanget finns på www.cirkusaret.se.

Cirkusvärlden är vardagsmagi för mig. När jag var liten så skrev jag alltid i mina kompisars "Mina vänner" böcker att jag ville arbeta som cirkusartist. Det ligger ganska långt ifrån det jag gör idag och det roliga var att jag inte hade någon bestämd bild av vad jag egentligen skulle ha för uppgift på cirkusen utan det var snarare livet "on the road", äventyret och de vilda djuren som lockade. Att ha en egenhändigt målad cirkusvagn som hem och åka från stad till stad och upptäcka nya platser och träffa nya människor kändes tilltalande och som något som skulle ta mig bort från vardagen och stilla min rastlöshet något. Att sen få vara nära elefanter och tigrar dagligen kändes som det bästa som kunde hända.

Jag minns fortfarande den där magiska känslan när man var liten och fick gå på cirkus och kliva in i en helt annan värld. När man är växte upp på landet där allt i mångt och mycket är sig likt från den ena dagen till den andra och man möter samma personer så var cirkusen något spännande och totalt annorlunda. Den pirrande känslan som spred sig i magen när färgglada affischer med glada bilder klistrades upp på anslagstavlorna för att sedan övergå till en sprudlande förväntan när cirkustältet slogs upp på den lokala idrottsföreningens grusplan. Livet blev för några timmar annorlunda till färg och doft när man satt inkrupen i ett färgglatt tält på hårda träbänkar.

Tänk vad annorlunda mitt liv hade varit idag om jag hade valt att bli cirkusartist och kanske hängt upp och ner på kvällarna (också ganska rolig tanke eftersom jag verkligen är höjdrädd och ganska klumpig i vissa lägen). Nej, det var nog tur att jag inte blev cirkusartist men jag dras fortfarande till klara färger, elefanter, resor och skratt så den delen av mig bibehåller kanske för alltid en dröm om ett liv bland sågspån, sockervadd och tältdukar. Så imorgon kanske jag beger mig till Kungsträdgården och drömmer mig bort för någon timme och stödjer dem som har som passion att sprida skratt, spänning och glädje runt om i denna vackra värld. Så om ni kommer dit kanske ni hittar mig under de nu gröna träden ide magiska körsbärslundarna ätandes sockervadd drömmande om ett annat liv som hade kunnat varit mitt.