Vardagslycka en måndag på kickboxningspasset..

Om någon hade talat om för mig för 5 år sedan att jag idag skulle träna kickboxning så hade jag bara gapskrattat och svarat att det finns inte en chans. Vad lite man vet om framtiden och vad man tycker om egentligen..

Jag fullkomligt älskar att träna kickboxning men i mitt fall handlar det bara om en motionsform. Jag har vänner som säger att de aldrig skulle kunna göra det för de är inte aggressiva. Inte jag heller!! Men det är verkligen något jag rekommenderar alla att pröva om man vill träna såväl mentalt som fysiskt. När jag kliver ut från ett träningspass har jag rensat hjärnan totalt och kan tänka nya tankar. Om jag är trött, irriterad, ofokuserad så försvinner det under passet och jag kliver ut som en gladare människa med mindre spänningar (men jag ska inte sticka under stol med att jag har en hel del träningsvärk ibland). Det handlar om att vara totalt fokuserad och skapa kroppskontroll samtidigt som man under tiden tränar kondition, koordination och teknik.

Så hur hamnade lilla jag på en kickboxningsklubb... jo en kär kollega råkade övertala mig för kanske 3-4 år sedan att gå på boxercise med henne och jag hakade på. Vid det tillfället så kan jag berätta att efter uppvärmningen var allt mitt vatten slut och jag hade blodsmak i munnen.. då började passet. Men roligt var det. Jag tränar faktiskt med samma kollega men eftersom vi kände att vi ville utvecklas och faktiskt lära oss något så började vi leta efter något mer specialiserat och hittade Stockholm Kickboxning i närheten av Odenplan och där har vi blivit kvar. Vi trivs jättebra och även om vi inte har samma ambitioner som andra som tränar där så blir vi nog kvar för vi tycker båda att det är lika roligt och vårat liv vore inte detsamma om vi inte fick boxas med jämna mellanrum.