Min underbara och fantastiska kropp..

.... vad jag ÄLSKAR dig.

Jo, du läste rätt och JA jag menar det. Men inte på ett ytligt plan för dess yta utan för dess fantastiska sätt att bära mig genom livet. Det är så många som för en kamp mot sina kroppar på så många vis. Jag har tidigare arbetat som ätstörningsbehandlare och suttit i samtal om snedvridna mått och önskade kilon som om det handlade om liv eller död men även i vardagssamtalen så är det många av oss som talar om vår kropp som en avlägsen mindre omtyckt släkting som inte är till belåtenhet och borde skämmas. Som en motståndare istället för som den möjliggörare den är i sitt friska tillstånd. Halkar jag dit ibland och granskar min kropp och ser dess extrakilon, rynkor som dykt upp och ådernät som leker i mina knäveck? Absolut, jag är inte perfekt på så vis.

Men fakta är detta, utan den så fanns inte jag. När den håller sig frisk så är det lätt att ta den för given men när jag har ont någonstans så inser jag dess värde. Det är det mest fantastiska tillsammans med livet jag kommer att få äga, ändå tar jag den ofta för given. Jag har de senaste 6 åren insett hur viktigt träning är inte enbart för mitt fysiska mående men även för hur jag mår psykiskt (även forskningen pekar på stora psykiska hälsoaspekter till följd av fysisk aktivitet). Att röra mig innebär att jag landar i mig själv, får perspektiv, kan landa i tanken men även att jag under stressade dagar eller i livets dalgångar orkar fortsätta vandra. Den knyter ihop mig med själen och varandet.

Det har varit en vecka när kroppen fått sitt och jag inser att variationen i det gör den rikare, starkare och faktiskt lyckligare. Måste du träna så mycket säger en del. Ja, det måste jag men för mig handlar det inte om något mått på duktighet utan det handlar om att fortsätta må bra och att det berikar på så många nivåer.

Idag landade jag i min kropp kvällningen under en fantastisk yogatimme ledd av den bästa av vänner. Där jag verkligen kom i kontakt med hur kroppen mådde fysiskt men även genom att komma i kontakt med mig själv inombords utan prestation men med ett varande som öppnade nya dörrar inom mig. Det är en sån fantastisk känsla och jag känner var min kropp behöver tänjas, vilas och var okända spänningar fastnat som lossnade. Det är inte konstigt att kroppen mådde just så idag för jag har under veckan ansträngt och utmanat mig själv i styrketräning men även utmanat både styrka, kondition och teknik i ett passet Power Hour.

Även dansen har fått leka i min kropp. Dels i Dans Fuegon som för mig blir som en meditativ, kraftfull och lekfull rörelselek,  där hela kroppen känner musiken, rytmen och stegen och tolkar dem. Oavsett hur trött jag är så finns det alltid energi till dans och i dansen växer energin och livsglädje avtäcks. I Lindy hopen får jag träna på att läsa av och vara lyhörd när vi skapar dans tillsammans. Att kommunicera i förandet och följandet samtidigt som man skapar en viss energi utifrån vilken typ av dansare man är, vilken musik som spelas och vad man vill förmedla är magiskt.

Betrakta din kropp och påminns om att nacken hjälper dig såväl hålla huvudet uppe som att ge dig en möjlighet att förändra ditt perspektiv. Minns att dina händer kan skapa saker, smeka någon du älskar eller krama en hand som behöver kärlek, stöd eller känna sig sedd. Dina fötter hjälper dig vandra genom dagar och nätter och utan dina armar så blir avståndet längre till det du vill fånga. Med mina ben kan jag dansa, klättra i träd, kickboxas och kunna simma med delfiner utanför Hawaiis kust. Att arbeta för att kroppen ska hålla så länge som möjligt handlar om att jag vill vårda mig själv på alla vis men även att jag behöver det för att vara i harmoni med mig själv och livet. Tack, älskade, underbara kropp. Du är inte perfekt men du särdeles fantastisk.

Det finns så många odansade danssteg..

.. i min kropp.

Kanske beror det på att jag under så många år tappade bort kärleken till dansandet, precis som jag tappade bort kärleken till skrivandet. Jag vill dansa och dansa igen. Jag vill kunna mera, hitta olika stilar. I danspassen får jag så mycket av det då de omfattar så många danser. Dessutom är jag inte beroende av att ha någon att gå på kurs med utan kan bara dyka upp när jag vill.

Att därför delta i ett zumbaevent med 3 timmar Zumba och 45 minuter Kangoo Jumps kändes verkligen som en bra idé när min tränande vän kom med förslaget. Idag var det dags och även om jag innan undrade om jag skulle orka alla delarna så bär musiken och dansglädjen mig genom dagen. Lite trött nu i kroppen som får vila resten av kvällen, men lycklig över att jag och dansen funnit varandra igen.

När det är rätt så är det lätt skrev jag för en månad sen. Dansen är det för mig. Det märkliga är att precis som med skrivandet så pekar livet med hela handen kring att det här ska ha ett stort utrymme i mitt liv. Undra om den pekande handen fanns där bakom en dimma de år jag inte såg den? Undra om det är något mer spännande jag tappat bort och ska återfinna, eller något som jag ännu inte hittat? Tur att livets skattjakt fortsätter för man vet aldrig vad man finner.

Men dagen innebar även en utmaning, att hoppa omkring på konstiga skor och träna samtidigt genom Kangoo Jumps var sannerligen något att bita i för Fröken Papphammar. Men jag höll mig på fötterna och rev inte ner mina medmotionärer som jag var rädd för. Det var definitivt ansträngande och kul att prova. Kommer dock inte bli min träningsform, jag tror att det blir för enformigt för att tillfredsställa mig.

Visar ett klipp nedan för nyfikna. Min nyfikenhet handlar dock om er läsare. Finns det nåt som du som läser hade glömt och hittat tillbaka till eller en nyupptäckt passion som du tänker ta med dig resten av livet? 

Dags att utvärdera Argi+

... och hur den har fungerat för mig. 

För cirka en månad sen så började jag ta produkten som testperson åt Fru Martinsson. Produkten beskrivs såhär: 

Det är ett tillskott av näringsämnen som medverkar till att bevara ett normalt fungerande immunförsvar efter att du tränat. ARGI+ består av en idealisk sammansättning av viktiga näringsämnen, nämligen ett högt innehåll av aminosyran L-arginin, i kombination med extrakt av vindruvor, granatäpplen och nyttiga bär. Dessutom får du ditt dagliga behov av värdefulla vitaminer som C, D, K, B6, B12 och folsyra.

Jag kan inte säga hur den påverkat immunförsvaret då jag sällan är sjuk. Under månaden hade jag dock snuva en vecka och det är ju svårt att veta om det var lindrigare än det skulle varit. I början märkte jag ingen skillnad alls men de sista tio dagarna märkte jag en avsevärd skillnad framförallt relaterat till träningen. Jag har testat att ta produkten på kvällen, morgonen inför träning och efter träning. 

För mig var den mest effektiv att ta en halvtimme innan träning (ett tips jag fick av en annan bloggare). Det som jag märkte är att jag hade mer ork under själva träningen (oavsett om det var styrketräning, intensivt danspass eller boxningspass) och jag återhämtade mig mycket snabbare efter träning. Under passet kände jag ett mindre behov av att dricka än vanligt. Mitt vatten brukar alltid ta slut och nu upptäckte jag att ungefär hälften var kvar. Jag kände mig starkare, piggare och med mer kraft helt enkelt. Till er som undrar hur mycket jag tränar så tränar och dansar jag mellan 5 och 10 timmar per vecka. 

Jag tillhör inte dem som tycker att det ska vara nödvändigt med tillskott vid träning utan om man äter som man ska så tycker jag det ska räcka. Men min kropp reagerar på träning och mitt blodvärde påverkas (dvs blir lägre) av det har det visat sig så det var en av orsakerna till varför jag ville pröva produkten. Nu är det ett tag innan jag ska lämna blod, annars hade det varit kul att se om det verkar vara opåverkat. 

En annan orsak var att jag ville se om jag var piggare överlag och det har jag nog varit nu när jag tänker efter.  Nu när produkten är slut ska det bli intressant att se om jag märker nån skillnad i motsatt riktning.  Jag blev positivt överraskad kan jag därför verkligen påverka. Stort tack till Fru Martinsson för att jag fick chansen.

En hand läggs på min axel..

.. och hon frågar: Du har inte funderat på att utbilda dig och börja leda pass själv?

Den som frågar är ledaren för danspasset  på Friskis och Svettis, det passet är det roligaste jag vet. Ingen hade kunnat bli mer förvånad än jag för jag har aldrig ens tänkt tanken. Den bilden av mig själv har jag aldrig sett.

Jag säger precis det, att jag aldrig tänkt tanken och att jag själv inte har tränat pass så länge. Jag säger också att jag blir så oerhört förvånad men självklart väldigt glad och smickrad. Hon såg nåt hos mig som jag själv inte sett, en potential och en roll som inte funnits i min värld. Om hon inte hade sagt nåt så hade jag inte vetat.

Jag har funderat en del, är inte säker att det är rätt sak för mig och att jag vill lägga den tiden men jag ska ta reda på lite mer och sen eventuellt ansöka om jag känner att det vore roligt, sen får man ju se om jag blir antagen. Men oavsett vad det leder till så gjorde det mig oerhört glad och breddade min världsbild.

I´m walking on sunshine...

Från mitt sovrum ser jag dagen gry mellan träden, det är lättare att kliva upp när man ser att solen gör detsamma.

Solens strålar faller genom grenverket i Svedmyra och tecknar vägen där jag går med sitt varma sken. Min morgonpromenad på väg tilll bussen präglas av sol och nerladdade sommarpratare som likt solen letar sig in i skrymslen och visar nya stigar och vinklar att se saker och ting.

Frisk luft, solsken och andras tankar som en start på dagen efter att ha väckts av lekande solstrålar gör att jag ler där jag går. Det känns som att vandra på solsken.

Många timmar senare så sänker sig solen över Odengatan som ett brinnande klot och färgar fasaderna. Det är andlöst vackert och solskenet fyller mig med energi. Det behöver jag, för det är dags att kickboxas för första gången på mycket länge. Kickboxningen är fantastisk och när jag lämnar lokalen så har mörkret sänkt sig men solens energi finns kvar och en påminnelse om hur bra man mår när man fyller sin dag med saker man tycker om.

Kickboxningslycka gör sedan att jag trallar på följande låt. Undra om solen väcker mig imorgon också?

Vardagslycka en måndag på kickboxningspasset..

Om någon hade talat om för mig för 5 år sedan att jag idag skulle träna kickboxning så hade jag bara gapskrattat och svarat att det finns inte en chans. Vad lite man vet om framtiden och vad man tycker om egentligen..

Jag fullkomligt älskar att träna kickboxning men i mitt fall handlar det bara om en motionsform. Jag har vänner som säger att de aldrig skulle kunna göra det för de är inte aggressiva. Inte jag heller!! Men det är verkligen något jag rekommenderar alla att pröva om man vill träna såväl mentalt som fysiskt. När jag kliver ut från ett träningspass har jag rensat hjärnan totalt och kan tänka nya tankar. Om jag är trött, irriterad, ofokuserad så försvinner det under passet och jag kliver ut som en gladare människa med mindre spänningar (men jag ska inte sticka under stol med att jag har en hel del träningsvärk ibland). Det handlar om att vara totalt fokuserad och skapa kroppskontroll samtidigt som man under tiden tränar kondition, koordination och teknik.

Så hur hamnade lilla jag på en kickboxningsklubb... jo en kär kollega råkade övertala mig för kanske 3-4 år sedan att gå på boxercise med henne och jag hakade på. Vid det tillfället så kan jag berätta att efter uppvärmningen var allt mitt vatten slut och jag hade blodsmak i munnen.. då började passet. Men roligt var det. Jag tränar faktiskt med samma kollega men eftersom vi kände att vi ville utvecklas och faktiskt lära oss något så började vi leta efter något mer specialiserat och hittade Stockholm Kickboxning i närheten av Odenplan och där har vi blivit kvar. Vi trivs jättebra och även om vi inte har samma ambitioner som andra som tränar där så blir vi nog kvar för vi tycker båda att det är lika roligt och vårat liv vore inte detsamma om vi inte fick boxas med jämna mellanrum.