lördag 7 februari 2015

Hittar en bild på mig och mormor...


... framför sommarstugan sommaren 2013.

Jag blir så glad när jag ser den. För mig är den kärlek, min plats på jorden och familjekänsla på en enda bild. Det är morfar som tagit bilden och fångade stunden. Via facebook kontaktade nyligen en person mig för att kontrollera om jag är släkt med Signe och Helon som han ännu minns som bland de finaste människor han mött. Det är min morfars föräldrar, utan dem hade han och därmed inte jag funnits. Det är så fint på nåt vis, att någon som jag inte känner vill berätta vad medlemmar från min familj betytt för honom och att han tycker jag ska vara stolt över dem. Det är jag. Jag är förresten stolt över alla i min familj.

Både Signes och Helons röster finns inom mig och jag kan ännu minnas ordspråk och uttryck de använde sig av. Jag kan höra deras skratt och minnas dem även om det mycket är ur ett barns perspektiv eftersom jag var det då. Men någonstans inom mig lever dem och även hos andra uppenbarligen. Det är vackert.

8 kommentarer:

  1. Så fint att få en sådan kontakt via FB! Fantastiskt roligt att personen tog sig tid att hitta dig och dessutom berätta om sina fina känslor.
    Inser nu att jag inte har en enda bild på min mormor och mig tillsammans, ändå växter jag nästan upp hos henne och morfar.
    Kram M.E

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det var så himla fint <3. Vad tråkigt att du inte har några bilder men minnesbilderna är ju ändå de finaste för de är mer levande tänker jag.
      Kramen

      Radera
  2. Underbart o så fint. Du är rik som har en ryggsäck med vackra barndomsminnen. Kan man leva länge på. Minns du dofter hos mormor o morfar? Starkast minns jag doften från farfars pipa, deras farstu, doften i mormors kök på morgonen ... Kram Maria

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, jag känner mig rik på så vis. Jag minns massor av dofter men även känslan av deras händer när de klappar min eller hur det kändes att krama dem. Vilka vackra minnen du beskriver, det är så fint hur dofter stannar kvar hos oss långt efter att de försvunnit.
      Kramar från Liv

      Radera
  3. Åå..jag blir minsann lite tårögd...:)

    SvaraRadera
  4. Det är verkligen vackert. Och de kommer alltid att leva inom dig! Kramar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, de lever alltid inom mig på så många vis. Kramar från Liv

      Radera

Å vad jag blir glad när någon tar sig tid att skriva en fundering.. Tack så mycket och välkommen åter! Kram från lilla Vida i stora världen