Spridda ord som ... olycka...skärmflygaren... stabilt.. start.. skärm.. fall..något gick fel.. 6-7 meter... akademiska sjukhuset.. var allt jag hörde men jag kunde någonstans inte förstå.
Stabilt, vaddå stabilt? Allvarligt men stabilt eller vad menade personen?
En overklighetskänsla och ett järngrepp om mitt hjärta spred sig inom mig under en av sommarens vackraste dagar. Till sist förstod jag att det som de visste nu var att skärmflygaren brutit arm och bäckenben men att han skulle skiktröntgas för att se om han hade ytterligare skador. Jag återkommer sa personen och vi la på och trots strandens skönhet så kändes det bara tomt. De 90 minuter jag fick vänta på besked var långa och jag försökte hela tiden intala mig själv att det är bara benbrott men inom mig snurrade tankarna.. inre skador? hjärnskada? Men det vara "bara" benbrott och lättnade spred sig men rädslan satt fast i kroppen.
När han ringde mig på kvällen så var lyckan över att höra hans röst enorm. Älskade, älskade skärmflygare var det enda som snurrade. Sedan dess har det varit väntan (och mer lär det bli). Väntan på att få besked om jag kunde hälsa på eller om han skulle förflyttas till Stockholm, väntan på tåg till Uppsala, väntan på besked om NÄR han skulle få ambulanstransport till KS Solna, väntan på tåg hem. Det följdes av väntan på vilken dag han skulle opereras, väntan på att få besked från operationen (som pågick i 10 timmar) och väntan på besked om hur det gått.
Nu är operationen avklarad, den gick bra enligt det vi vet och idag kan vi börja blicka framåt steg för steg. Nu väntar jag på att han ska få komma hem även om jag vet att han är i de bästa av händer och de som verkligen kan hjälpa honom och att han behöver vara där.
Under dessa tuffa dagar hade jag inte klarat mig utan alla mina FANTASTISKA vänner och deras stöd, skärmflygarens vänner och deras stöd, min familj och mina fanastiska kollegor. Stort tack till er alla, universum vore inte detsamma utan er! Stort tack även till den änglavakt som vakade över honom i fallet. Jag sänder även en tacksamhetens tanke till ambulanspersonal, vårdpersonal och läkare som tagit och tar hand om honom på bästa sätt.
En av sommarens vackra dagar vände plötsligt till den värsta. Men likt den lilla vita blomman så hade jag vänner att luta mig mot i den stunden det hände. Det är jag oerhört tacksam för.
