Lyckans ö..

.. är till salu och den fyller mig med drömmar.

På den lilla ön ligger ett Pippihus med all den där snickarglädjen och tinnar och torn som i sagan. Den ligger på en ö utanför Smedjebacken och du kommer dit med båt. Jag finner den på Hemnet (bilderna är därifrån).

Lyckans ö, ett sånt vackert namn. Som en plats för vackra stunder och stilla lycka. I tornet på huset så är ju min sittplats redan utvald där jag kan övervaka stjärnfall och soluppgångar. Läsa böcker och drömma drömmar. Dricka the och skåla med skogen utanför.

I min dröm livet så är Pippihuset en av de största, om så bara med ett tillbyggt torn. Jag hoppas den som köper detta lilla paradis behandlar det väl och med den vördnad som magiska platser förtjänar. Med kärlek betraktar jag bilderna och med drömmarens ögon så längtar jag till den dag en sån plats är min.

Min vän kommer med Pippis krummelurpiller...

.. till mig. Jo, det är sant... såna krumelurpiller som gör att man kan leka till man blir hundra år. Passar mig perfekt. Så vill jag leva.

Några timmar tidigare har jag fikat med Chissra som köpt blommiga skor och läser Pippi-power boken (av Gitte Jörgensen) för andra gången och stryker under de meningar som tilltalar henne. Vi fikar härliga biskvier och samtalar om att tänk om vi alla kunde välja att lyfta fram det vi tycker är positivt med de vi möter istället för att leta fel?

Jag undrar fortfarande vad som skulle hända om alla la lika mycket tid på att acceptera sig själva och tycka att de duger som de är istället för att försöka förändra utseende, personlighet eller anpassa sig efter hur de TROR omgivningen vill att de ska vara. För övrigt en omöjlig uppgift ens om man har svaret eftersom det blir så många olika förväntningar och man alltid gör fel i någons ögon. En lite trött söndag fyller jag med fina vänner, kloka tankar, krumelurpiller och en hemmagjord fiskväska till mina coachkort som min vän K har sytt. Mina vänner skämmer bort mig, både med kloka tankar, fina stunder och härliga presenter.

Min garderob fylls på med nya färgglada kläder och jag talar om förl mina vänner att jag har förändrats inuti, jag vill att det ska synas utanpå. Jag åker ut till Djurgården, sitter i Rosendahls vackra trädgård och läser en bok under ett träd, luktar på blommor, njuter av dagen och vandrar sen bort till mitt favoritklätterträd. Kryper upp på en gren, lutar mig mot stammen. Jag syns knappt där jag sitter inbäddad i lövverket och tycker att det är en särdeles härlig dag denna måndag i augusti. Sen går jag och shoppar höstskor och äter sushi med en god vän. Vi skrattar så det ekar på den lilla restaurangen, de ser nästan (men bara nästan) lättade ut när vi går.

Tisdagen fyller jag med mahogny och båtskvalp. Jag och min kattälskande vän tar en lunchkryssning ut i skärgården. Mina ögon letar pippihus med torn som jag vill bo i. Måste ju drömma lite. Vinden virvlar, regnet ligger i luften och mitt hår lockar sig. En fika i gamla stan under valv som funnits i hundratals år men blåbärspajen är dagsfärsk. Regnet studsar glatt mot mitt rutiga tantparaply och kittlar mina rosa converse. Jag åker hem.

Tre dagar fyllda med sköna stunder, vacker natur och fina vänner. Pippipowern sprider sig och det känns gott, min inre prussiluska kommer på besök ibland men hon får aldrig stanna över natten. Jag har inte öppnat min krummelurpillerask ännu, tror jag behöver dem en av de där grå dagarna när man tar sig själv och vissa saker i livet på för stort allvar. Då ska jag sätta in min krummelurkur så jag börjar leka igen. Men nu har dagen lidit mot sitt slut och jag är trött efter dess äventyr. Nu tänker jag stiga in i drömmens värld och sova gott under augustimånen och när jag vaknar upp så får vi se vad morgondagen har att erbjuda.

På en bänk i Zetas trädgård i vårsolens sken...

.. så intar jag och min kattälskande vän en fika.

Vårsol, takdropp och god fika. En härlig stund på en fantastisk plats. Vi promenerar in i butiken och jag låter mig inspireras och drömmer om en framtida trädgård där jag ska ha Narnia lyktor, läsplatser under träd och en hängstol på altanen. Zetas trädgård och deras café är sannerligen en fantastisk plats. Ett andrum och en inspirationsplats på samma gång.

Själv hittar jag en älva av järn som ska vaka i min framtida trädgård i skuggan av pippihuset som jag fortsätter drömma om. Oavsett om det blir ett pippihus eller inte så är tanken vilsam.

I mitt hem står 50 nya tulpaner (kostar bara 100 kr på Huddinge torg) och sprider glädje. Natur, blommor och fåglars sång gör något med mig. De inger frid, lugn och ro.

På en bänk i solen samlar jag kraft och inspiration. Det behöver inte vara svårare än så.

En prusseluska..

... sprang jag på idag.

I min värld är en prusseluska någon som är mindre positiv, gärna sätter andra på plats och letar fel. De kommer i alla åldrar och skepnader och de använder gärna härskartekniker och talar om för andra hur de ska göra. Gnällignäll från morgon till kväll.

Som tur var så passerade våra livsvägar bara varandra som snabbast men jag har lovat mig själv att nån prusseluska tänker jag inte bli. Ibland dyker hon upp även i mig, ofta om jag är hungrig, stressad eller trött men flytta in det får hon inte. Jag tror nämligen att hon inte trivs så bra med livet och den hon är.

Så jag tänker att våga vägra vara prusseluska. Men en positiv sak gör hon. Hon väcker Pippi till liv inom mig. En Pippi som står upp för sig själv, tycker att man kan göra lite som man vill och gärna bor i ett hus med torn i. Tyvärr har jag förlagt min kappsäck, kan någon tala om var den är? Som belöning bjuder jag på choklad med grädde och då kanske till och med prusseluskorna blir glada. För vem kan inte bli go och glad av varm choklad?