I lövens regn ringlar dimmans stråk..

... som en höstens smekning mot kinden.

Det är söndag och jag dricker luften i djupa andetag där jag vandrar genom staden och ser lyktors sken leka i dess mörka vatten mellan öarna som bildar huvudstaden. Jag tänker på bloggvärlden och vad den betytt för mig.

Innan jag klev in i bloggvärlden för 4,5 år sedan hade jag ingen aning om vilka möten, människoöden och inspiratörer som skulle kliva in och faktiskt förändra mitt liv. Jag har funnit nya vänner, blivit uppmuntrad i mitt skrivande, hittat tankar hos andra som slår an en ton hos mig och gör mitt liv rikare.

En av de finaste jordänglar som jag nog inte skulle mött om vi inte hittade varandra på bloggens stjärnhimmel är inspiratören Emma Karlsson (med bloggen Livskrafter). På klingande dalmål, nära till skratt och allvar så är hon en person som stör stjärnströssel över de hon möter. När det blev klart att hon skulle ge ut en bok så visste jag att den ville jag läsa. Det har jag gjort och sen gett vidare några till inspiratörer i min närhet. Boken heter: Du behöver inte vara perfekt för att vara alldeles underbar. En Må bra bok i Jantelagsland.

Boken fångar mig, får mig att tänka och bekräftar saker jag tror på. Självklart talar vissa texter mer till mig men alla har något att säga. Dessutom vet jag hur genuin Emma är angående det hon skriver. Hon är här för att förändra världen och det är stort. I boken finner jag även en bekant dikt, den står nämligen på en tavla jag köpte av henne för ett tag sedan. Jag blev förälskad såväl i texten som i bilden. Om ni vill läsa den i sin helhet kan ni göra det i det HÄR inlägget. Om ni vill köpa boken finns mer information HÄR.

Jag rekommenderar denna bok varmt och tänker att det är inte säkert den nått min hand om det inte vore för att jag en dag tänkte att det var dags att hitta tillbaka till skrivandet och börja lyssna på mina egna tankar. Inte hade jag en aning om att det skulle finnas andra som ville läsa det jag hade att skriva.

Himlataket välver sig över Svedmyraskogen och snart tar natten vid. Jag kryper till sängs på en bädd av tacksamhet och tänker att man vet aldrig vad som väntar när man gör någonting nytt, ibland är det något alldeles underbart som leder livet in på nya vackra vägar.

Förenas i frågan...

.. istället för att käbbla om svaret uppmanar Klas Hallberg.

Klas är en av mina absoluta favoritföreläsare och inspiratörer, både för att han väcker nya tankar och bekräftar andra som jag redan tänkt. Igår hade jag turen att få lyssna på en av hans testföreställningar som han höll i inför sina föreläsningar i april. Jag vann biljetten och blev jublande glad när jag fick veta det.

Konsten att med underfundighet, klokhet, skratt, seriositet och hjärta få fram sitt budskap tilltalar mig. Det är därför jag tycker om att lyssna till Klas och för att han verkligen HAR ett budskap. I mitt block landade många tankar, än har alla inte landat i mig.

Att inspireras och utmanas tankemässigt är så viktigt för mig. Att påminnas om det jag tror på eller ta ställning för mina egna värderingar gör mina konturer tydligare. Det får mig att må bra. Föreläsningen och skrattet som bubblade i mig under stora delar fyllde mig med energi. Ibland fastnar vi verkligen i käbblandet om svaren trots att våra svar kan vara olika, att diskutera frågorna och lyssna på någon annans svar och tankar kan ju vara långt så mycket intressantare.

Några timmars föreläsning kommer att ge långt mycket mer energi och inspiration än jag kan beskriva här. Tack för det!