Den värmer gott för kvällen är kylslagen. Efter flera veckor med genuin, god vietnamesisk mat (även om jag inte hann med deras 400 nationalrätter under min resa där) längtar jag efter något annat men hamburgaren jag nyss ätit är kryddad med ingefära även den.
Restaurangen är liten, mysig och stjärntaket breder ut sig över mig och min australiensiska reskamrat där vi sitter. Hanois gatmyller och det ljud det bär med sig virvlar mellan husen. Hanois gator som har olika teman är ett annorlunda inslag från andra städer. Det finns hela gator där man säljer samma sak i de olika butikerna, en hel gata med hårspännen känns annorlunda men det går även att hitta gator med altare, babytillbehör och även kastruller.
Idag minns jag denna vackra kväll då jag dricker samma dryck för att lindra min hals. I tanken är det lätt att färdas till en stjärnfylld kväll i en stad i en annan del av världen och höra ljuden, känna dofterna och att ta ytterligare en klunk av drycken som jag tog med mig hem.
(observera! bilden är tagen från internet och inte min privata)
resminnen kan man leva på länge....
SvaraRaderakrya på dig!
Åh så fint du skriver om ditt resminne:)
SvaraRaderaKram Lallis
Ödet...jag tror på ödet. Under min morgonpromenad gick jag precis och brottades med ett beslut - ska jag eller ska jag inte?
SvaraRaderaAtt komma tillbaka och läsa det här inlägget ser jag som ett litet tecken på vägen...att jag kanske ska våga chansa ändå...
Tack Vida.
Underbara minnen. Tack för inlägget.
SvaraRaderaDet är verkligen underbart att resa tillbaka med hjälp av minnena. Att skapa nya minnen är en stor del av resandet för även om man inte kommer iväg på något år så lever man på minnena till dess man kan uppleva det i verkligheten.
SvaraRadera