Jag upptäcker ett hjärta på kanten till min latte..

.. och blir glad av att hitta nåt oväntat vackert som inte kommer att vara längre än till nästa klunk.

Jag fångar ögonblicket på bild och tänker på personen jag ska träffa. En tidigare kollega med ett stort hjärta och kloka tankar. En nygammal dröm som väcktes gör att vi inte längre delar en vardag på en arbetsplats. Men jag har tänkt mycket på henne de senaste månaderna och nu ses vi en kall kväll i centrala Stockholm.

När latten är nästan uppdrucken anländer min vän och vi går vidare till en restaurang. Pizzorna vi äter kryddas med ett samtal kring vardagen, saker som saknas i samhället, livet, drömmar och tankar kring våra företag.

Jag känner mig lyckligt lottad som har fått träffa personer som hon under min livsstig. Hon är en klok, härlig, levnadsglad och väldigt mänsklig person som bjuder på sig själv. Jag fylls av energi av att träffa henne.

När vi skiljs åt och stjärnorna tänts och snöns kristaller gnistrar längs min väg så tänker jag på de små ögonblicken. Ett hjärta på kanten av ett latteglas. Ett samtal. En promenad en stjärnklar kväll i Januari. En katt som väntar när man kommer hem och kryper ner i en nybäddad säng.

Jag tänker på att ett hjärta i skummad mjölk, en vacker stund, naturen som visar sin skönhet, kärlek och en ny vänskap kan dyka upp när man minst anar det men  jag tror att det gäller att hålla ögonen öppna och vara närvarande i livet, fortsätta vara nyfiken och känna tacksamhet för det som kommer i ens väg.