Solkraft och regnlycka.

Regnbågar spänner sina valv över fanatiskt gröna liljekonvaljblad som bildar vaser för klockor att vila i. Fågelsång väcker hopp och skira löv till nya dagar.

Jag möter Chissra och vi väver samtal och vandrar i regnet. Hon liknar mig vid Madicken. Nyfikenhet väcks till liv hos mig. Varför Madicken? Hon är busig, livsnyfiken, självständig och empatisk blir svaret. Att se sig själv genom någon annans ögon breddar världen ibland på ett oväntat sätt.

Torsdagen kommer med värme. Regnet kommer på promenaden men vännen brevid bär ändå alltid solen med sig. I vagnen vilar stjärnöga och vill komma upp. Sen somnar hon mitt i stimmet på Indisk restaurang i bokcirkelsdiskussion. Ett tag vilar hon sitt huvud nära mitt hjärta och sover även när jag skrattar. Total tillit till livet.

Nu knyter fredagen sitt band runt veckan. Ett spontant möte med en vän när en annan får förhinder leder till fika, långpromenad, glasslycka och färja tillbaka till Slussen. Där möter ballonger i klasar min blick och trots regndroppar ler jag. Ingen kan vara nere med en ballong som Puh brukar säga.