av Malcolm Bird var en av mina absoluta favoritböcker när jag var yngre (bilden är tagen från internet).
Denna bok är nästan sönderbläddrad och var under en period min ständiga följeslagare, i somras hittade jag gulnade teckningar i sommarstugan där jag tecknat av en av häxorna i boken (vilket jag för övrigt mer eller mindre tvingade både mormor och morfar att göra). Jag var fascinerad av häxor helt enkelt, men bara de "snälla" brukade jag poängtera. Så en hel bok fylld med mattips (knot-kex, pudding med spindlar etc), stickbeskrivningar på häxhatt, halsduk med dödskalledekorationer och annat pyssel och knåp var en guldgruva för en häxälskande 11-åring.
Så idag då jag hittar spöken i trapphuset och flygande häxor i min älvträdgård på facebook så började jag tänka på min gamla häxbok och min fascination för just häxor. Kanske var det häxornas självständighet, deras frihet på en liten kvast, att de inte bryr sig om vad andra tycker och magin som fascinerade. För mig är de inte fula utan i sin egenhet vackra på sitt vis, alla behöver inte vara elaka utan om man kan sina häxkonster så väljer man ju själv hur man använder dom. Precis som vi alla gör med våra egna små häxkonster.. för visst finns det gott om dem i vardagen det gäller bara att se dem. För att kunna laga en vällagad sås, skapa något vackert med sina händer eller skriva en välskriven bok det kanske rent av är just häxkonster eller åtminstone vardagsmagi.
Upplysta pumpor, knastrande löv att sparka i och en stad fyll av gastar, häxor och andra märkliga väsen på väg mot festligheter avslutar kvällen tillsammans med en stilla undran om solrosen blommar i höstens famn den sista dagen i Oktober.
Igår fick jag ett mail av min fantastiska vän som skrev:
hej min vän!!!! vilken sprudlande kreativitet du har jag har nu läst lite sporadiskt på bloggen och ser att energin är tillbaka! ingen trött liten Vida där inte, så skönt med total vila och glapp och bara egna tankar.
Precis så är det! Jag känner det själv.. min kreativitet är tillbaka och det är så skönt. En stor del är att jag glappat mycket och tänkt mina egna tankar och en stor del av bloggandet har handlat om att fokusera på vad jag tycker är viktigt och skriva ner det som kommer upp.
Att skriva är ett sätt för mig att få kreativt utlopp och jag bestämde mig för någon dag sedan att börja göra de skrivövningar som jag hittar på författarcoachens blogg som en utmaning nu när jag har tid. Det främjar min kreativitet på det vis att man precis som med utmaningar inte själv styr över vad man ska skriva. För min privata del är det utvecklande för i mitt skapande hamnar jag lätt i mönster och behöver ibland att någon/något får mig att göra något helt oväntat.
Eftersom min vän som skrev mailet har varit ett stort stöd för mig så passar det ju bra att jag skriver mina skrivövningar i boken som jag fick av min vän för drygt ett år sedan. Den fyller även motivationscollage, snälla mail jag fått, tankar jag tänkt och reflektioner jag eller andra gjort. På framsidan står:
"En bok för små ord och stora kloka tankar"
Därför önskar jag er alla just det.. en dag med små ord och stora kloka tankar.
Jag har en stor last och det är läsning. Denna sysselsättning trollbinder mig och det finns få saker som fascinerar mig så som en välskriven bok. Hur lyckades författaren få detta på pränt och dessutom skapa denna känsla hos mig som läsare?
Jag kom in tidigt i bokslukaråldern och har aldrig kommit ur den, jag fastnade helt enkelt. Stundtals är mitt läsande nästan maniskt och att inte ha något att läsa i väskan eller en talbok på mp3'n är lika allvarligt som att gå ifrån nycklar och plånbok i mitt liv. Man vet aldrig när man kan behöva boken härnäst!
Att min last är någonstans mellan normalbruk och missbruk av böcker kan man se i bokrea tider. Minns att jag ett år (under studentåren dessutom) tillslut raglade omkring med 8 kassar och totalt över 20 böcker. Jag kunde knappt bära alla men inget kunde hindra en bokälskare på bokrean. Vet faktiskt inte hur jag tog mig hem tillslut men jag minns en vinglig gångstil så nog kan böcker helt klart påverka omdömesförmågan. Oavsett ekonomi så har man alltid råd med en bok som jag sedan glatt ställer in i den bokhylla där jag har olästa böcker (som jag alltid tror ska betas av i god tid så att det är nödvändigt med en bok till). Dessutom skriver jag nitiskt upp boktips eftersom jag vill läsa nya saker vilket leder till att jag ofta hittar postitlappar, kvitton etc med titlar på.. någon generell ordning på tipsen har jag inte lyckats med utan de dyker upp som en påminnelse när man minst anar.
Sedan två år är jag dessutom med i en bokcirkel med andra läsgiriga så detta spär ytterligare på min läsning. En liten sekt helt enkelt! Dock en ganska ofarlig sådan trots att jag numera året runt spanar på böcker som man kan läsa i bokcirkeln (tur att det bara är min tur var sjätte gång). Det roliga med bokcirkeln är ju att den breddar läsandet för även om jag tycker att jag läser inom olika genrer så har det gång på gång dykt upp titlar jag inte känt till som sedan förgyllt min vardag.
Eftersom läsning är en så stor passion så kan jag ju inte låta bli att ge lite boktips (och till er som har några till mig så tas det emot tacksamt). Notera att det inte är en inbördes rangordning utan bara en lista:
2. Vindens skugga av Carlos Ruiz Zafón. För alla bokälskare som vill tro att böcker kan påverka långt utanför pärmens gränser. För mig som dessutom älskar Barcelona så befinner jag mig där och känner alla dofter och minns platserna när jag läser denna fantastiska bok. Här kan du hitta vad andra bloggare skriver om Vindens skugga av Carlos Ruiz Zafón
Till alla er som nu stör er på att jag inte skriver en resumé om vad böckerna handlar om så är det ett medvetet val. Jag själv vill inte veta för mycket vad en bok handlar om när jag får ett tips och ändå tänker läsa boken. Jag läser helst inte baksidan för jag vill gå in förutsättningslöst. Vill ni veta mer om innehållet så kan ni nog lätt hitta den informationen på annat håll.
Till sist.. en liten film för alla bokälskare... och samtidigt ett tack till min mycket pedagogiska mamma som under en mycket lång period varje gång detta intro visades fick övertyga mig om att de verkligen kom tillbaka för att lämna han som blev kvar. Detta bekymrade mig mycket att han inte fick följa med...
Under den senaste veckan så har jag stött på drakflygare av olika slag.
Den första drakflygaren är från boken Flyga drake av Khaled Hosseini. Detta var vår senaste bokcirkelsbok. Bokcirkeln är en sammankomst med andra läsande kvinnor där inget ämne är för stort eller för smått. Flyga drake var en bok som jag blivit rekommenderad från flera håll och därför tog jag spontant den när det var min tur att välja bok och det ångrar jag inte. Den gick rakt in i hjärtat och stannade! En av de bästa böcker jag läst på länge. Den berör, bekymrar och kommer nära,nära. Jag föredrar att inte berätta vad den handlar om utan vill egentligen bara säga en sak: Läs den!! Här kan du hitta vad andra bloggare skriver om Flyga drake av Khaled Hosseini
Drakflygare nummer två är min pojkvän för han flyger nämligen skärmflyg. Detta har gett mig inblick i en helt annan värld där passionen går ut på att ta sig upp i himlen och betrakta jorden från ovan i en känsla av frihet. För mig som utomstående som är ganska nöjd med att bara vara på marken så finner jag det oerhört spännande. Helt plötsligt så lär man sig se på moln, vindar och avstånd på ett helt annat sätt. Det krävs även ett enormt tålamod eftersom mycket av tiden går till att vänta eller som de kallar det - parawaiting!
Jag har ännu inte prövat att flyga själv och vet inte ens om jag skulle våga pröva om jag en dag fick chansen för det är lite läskigt... mycket att tänka på och när man hänger och dinglar i en skärm så är man ganska utlämnad. Men tänk om jag vågade sväva i det blå och få nya perspektiv på saker och ting.
För dig som är sugen att testa ett tandemflyg eller kanske gå en kurs så rekommenderar jag att kontakta Fenix Skärmflygklubb (www.fenixflyg.se)
av Malcolm Bird var en av mina absoluta favoritböcker när jag var yngre (bilden är tagen från internet).
