onsdag 25 augusti 2010

Fika med utsikt över Siljan...

... avslutar semestern innan jag återvänder till Stockholm. Kan det bli vackrare?

Arbetsveckan har gått snabbt, jag är faktiskt så lyckligt lottad som kan säga att jag har världens bästa jobb och mena det. Att coacha personer och få dem att hitta sina drömmar, sin balans, sina styrkor och den väg dit de vill är ärligt talat det roligaste jag vet. Det är ibland sann vardagsmagi. Att ibland lekfullt och andra gånger motigt leta sig fram till insikter, övervinna hinder och våga utmana sig själv gör att man kommer framåt.

De jag möter i mitt arbete har ofta mycket med sig i livets bagage och ibland får jag frågan om de verkligen är mottagliga för coaching. De är de definitivt blir mitt svar, det vill säga om de själva vill för professionell coaching bygger ju på frivillighet. Men många gånger vill de pröva och de förvånar sig själva med sina svar många gånger. Styrkan finns redan där när de börjar, mitt arbete är att tydliggöra det. Jag blir så glad över varje litet yttepyttesteg och när de till sist breder ut sina vingar och vågar tro på att de kan flyga. Vardagsmagi.

Mitt älskade Dalarna ligger nu ca 30 mil bort, men jag tog med den vackraste av solrosor från pedagogiska mammans härliga trädgård. Den lyser upp hela lägenheten. Solrosor är en av de vackraste blommor jag vet. Humlan får stanna i trädgården men kom ihåg att även om det egentligen ska vara omöjligt för en humla att flyga så gör den det. Därför hävdar jag att vi kan mer än vi anar många gånger, så lyssna inte på dem som säger att det inte går. Tänk om humlan gjorde det så skulle den nämligen inte komma så långt... så bred ut era vingar och flyg mina vänner.


8 kommentarer:

  1. Ja nog är det nåt visst med gamla Dalom. jag kommer självklart att sakna vissa delar av mitt vackra landskap när jag flyttar söderöver men man kan ju alltid så som du återvända och hälsa på och insupa lite ursprung. Vi dalmasar är ju gärna lite patriotiska:)
    Jag är glad att du finns i mitt liv och jag ser verkligen varför du dök upp här och förgyller min tillvaro och inspirerar mig att vara den rätta versionen av mig själv
    kram
    Emma

    SvaraRadera
  2. Åh. Jag saknar min coach!

    SvaraRadera
  3. fint.
    jag brukar säga "det går visst" till mina teckningselever som frustar när de sitter med nåt som de tycker är knepigt. Jag talar om för dem att man måste öva, men säg aldrig att det inte går eller jag kan inte. Det är även många barn som säger " jag ritar så fult..." dem får man också lära att tänka om - mer positivitet åt folket :D

    kramelikramar

    SvaraRadera
  4. Å så fint, och ja, tror nog jag skulle behöva lite coaching snart, känner mej lite vilsen över vart livet är på väg i jobbsituationen....

    Du verkar ha haft en fantastisk semester och skickar varma kramar till dig!

    SvaraRadera
  5. Jag står lite på kanten och kikar in.
    Vet inte om vingarna bär än.
    Tror jag lägger mig i redet och mognar lite till.
    Först.


    Kolla om inbjudan kommit fram. Annars HOJTA!

    (Dalarna...där är det så fiiint!

    SvaraRadera
  6. Ditt jobb verkar vara så spännande och otroligt givande, åt båda håll. Det hade varit roligt att prova på det där med coaching en gång...att bli coachad. Det tror jag att vi alla har nytta av i livet.

    Kram

    SvaraRadera
  7. Breder ut vingarna och blundar. "Jag kan flyga, jag är inte rädd". Smygtittar med ena ögat, tar ett djupt andetag och fäller in vingarna. Inte än men snart flyger jag.

    SvaraRadera

Å vad jag blir glad när någon tar sig tid att skriva en fundering.. Tack så mycket och välkommen åter! Kram från lilla Vida i stora världen