fredag 14 juni 2013

Såhär i examenstider...

... då man pratar mycket om sina egna skolavslutningar så minns jag mina med mycket tradition och lantlighet. De skiljer sig mycket från många av mina vänners minnen. 

Jag är uppvuxen på svensk landsbygd och i en by där grusvägar, mörka tjärnar och röda knuttimrade hus trängs med äng och skog. Jag gick i byskola de första sex åren. 

Examensdagen präglades av nyplockade liljekonvaljer från alla barn som smyckade ett av de tre klassrummen som var fyllt med föräldrar och syskon. Den svarta tavlan var målad med blommor och Examen skrivet med stora bokstäver. Vi sjöng av vårt hjärtas fulla kraft för vi hade ännu inte fått för oss att vi inte kunde sjunga. Sångerna: Den blomstertid nu kommer, I denna ljuva sommartid och Sommarlov öppnade dörren till det evighetslånga sommarlovet med alla löften om varma tjärnbad, smultron och lek hela dagarna.

Vet inte om det bara var i ettan jag hade Leksands kulldräkt eller även senare. Jag minns i alla fall känslan av min mammas hand i min och löftet att om att vi skulle gå hem och efter att jag tagit av dem gula ylleklänningen så skulle vi gå ner till Västannorstjärn och bada. Solen sken och det var varmt och dräkten kliade lite. Men jag tyckte blomsterhättan var så fin med sina rosor och att dagen var perfekt.

 Även om dräkten efter några år byttes ut mot andra examenskläder så minns jag alltid dagen som fylld av trygga traditioner och en känsla av glädje, hopp och lycka inför sommaren. Den kan jag än känna när jag ser uppklädda barn på väg till sina skolavslutningar.

Lek och allvar. En något yngre Vida som
inte kan låta bli att sträcka ut tungan när
dräkten ska fotas.

16 kommentarer:

  1. Å vad fin du var!
    Idag är det inte lika mycket traditioner. Lite synd. Men jag är glad att de i alla fall sjöng Den blomstertid nu kommer, för det hör liksom till.

    Kram Helén

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack.. lite busig redan då. Jag undrar hur det ser ut i min byskola, om de har lyckats behålla traditionerna mer än andra.. för de följer inte kanske samma förändringsmönster som i städerna.
      Kramen

      Radera
  2. ja de där upplevelserna är liknande mina. Jag gick ju också i byskola de sex första åren och jag känner igen så mycket även om jag inte hade min Grangärdedräkt på mig på examen så hade jag ju en i alla fall. En riktig folkdräkt har varje kulle med aktning...haha
    Nåväl det är fina minnen att spara i minnesbanken
    kramar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag hade kulldräkten men inte vuxendräkten.. sen är jag ju född i Gällivare och tragiskt nog tycker vissa att man ska vara en viss generation dalkulla för att få bära dräkt medan jag tycker att alla som vill föra traditionen vidare ska göra det..

      Kramar från Liv

      Radera
  3. Menade förstås KULLA inte kulle...slant lite med fingrarna där :)

    SvaraRadera
  4. När jag var liten hade vi avslutning på morgonen i kyrkan i byn, alla klasser från 1-9 och det var sådan stämning. Föräldrarna fick klämma ihop sig i mån av plats. Nu har f-klass till 6:an avslutning på torsdagskvällen och kyrkan är full av "dumma vuxna" som inte kan vara tysta utan sitter och pratar och det är nästan tävling i "mest uppklädda mamma" och "lyckligaste familjen med mest släktingar på plats". Hur det är på fredagen när högstadiet har avslutning vet jag inte... Visst är det roligt att vi föräldrar får vara med på avslutningarna, det är inte det, men inte är det samma grej som när vi var små. Så, nu har jag gnällt om det...:) Dräkten användes på konfirmationen och på avslutningen i 9:an. Nu har även gärna studenterna den på mösspåtagningen. :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är roligt att dräkterna används så traditionsenligt för de som vill.. men trist med "tävlandet", det blir så fånigt tycker jag ärligt.
      Kramar

      Radera
  5. Så fin Vida även som barn. Häftigt med dräkten och fina minnen!
    Tack så mycket Vida för dina ord i mitt inlägg - att du tror på mig och ser fram emot en bok med mina ord och foto!!
    Det betyder mycket och ja jag faktiskt blir riktigt motiverad av dina ord! Kram många

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det gör jag verkligen <3
      Kramar från Liv

      Radera
  6. Så fin du är!
    Vill bara önska dig en trevlig midsommar:-)
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, fina du <3 Önskar dig den härligaste av midsomrar.
      Kramar

      Radera
  7. Så fint inlägg som jag sparar för att läsa igen...
    Och så får vi väl fortsätta på visan:
    "Du skrattar åt mångubbens benvita glans som
    högt över tallen står" och hoppas på att midsommarnatten
    bjuder på magi!
    Glad Midsommar!
    Melodys matte

    SvaraRadera

Å vad jag blir glad när någon tar sig tid att skriva en fundering.. Tack så mycket och välkommen åter! Kram från lilla Vida i stora världen