torsdag 7 november 2013

När något griper tag i mig..

... så tappar jag orden och blir stum. Det blir så starkt så jag finner bara känslan och närvaron. De senaste dagarna har jag två sådana upplevelser men av väldigt olika slag.

Ulalena, en show som inte liknar något jag sett och som kanske är det bästa jag sett berör hela mig. Det är historia, kultur, dans, musik, sång och teater i en färgstark, lekfull och allvarlig mix. Det pågår 1,5 timme och jag är andlös när lamporna tänds. All dess dimensioner, symbolik och liknelser är som målande magi och jag skulle gärna uppleva det igen.





Idag bestod min andlöshet av naturens skönhet då vi åkte den oerhört vackra Hana Road som brukar beskrivas som ett besök i paradiset och vem vet om det inte var det. Kultur, historia, natur och närvaro i en tur som tar minst tre timmar att åka över 59 broar och 620 kurvor (undrar vilken stackare som räknat). Jag ser regnbågsfärgade träd, blommande hibiskusträd, badar i ett vattenfall och blickar ner över en kyrka byggd av korall.

Jag får gåvan upptäcka en nästan 1000 år gammalt heligt tempel för ursprungsbefolkningen. Gömd för omvärlden länge men som en familj sedan donerade för att den skulle skyddas och omhändertas. Som en gigantisk platå byggd av svart vulkansten med bergen bakom och skummande hav alldeles intill. Jag blir stum av att vandra där. Jag har lekt bland hjärtformade blad som användes som paraply tidigare och jag har ätit en fantastisk lunch på en plats vid vägens kant. Men framförallt har jag badat i grönska, hav och hjärtöppnande vyer.


Än så länge kan jag inte fånga alla dess vyer det i ord och bilderna ska laddas över från kameran, troligen blir det ett bildinlägg över resan när jag är hemma igen. Just nu vill jag bara vara i varandet.




Solen har gått ner sen länge, kvällen är fortfarande varm. Min ryggsäck är halvpackad för imorgon flyger vi till paradisön Kaua'i. Äventyret fortsätter, kärleken till ögruppen består.

Med kärlek,

Er Liv



PS. Som ni kanske märkt så trilskas Blogger när man skriver från mobilen och bilder blir för stora eller texten fetstilas. Jag kommer korrigera det sen. Även svar på era kommentarer och besök på era fina bloggar kommer.. men kanske först när jag är hemma. Här vill jag fånga det som är, när jag gör det med text så pausar jag och förstärker upplevelsen en stund men att läsa bloggar vilar jag med under semestern. Men jag ser fram emot att få ses igen när jag är hemma. DS.

10 kommentarer:

  1. Vilken resa! Ditt livs resa kanske.. Som att bli fylld till bredden av upplevelser, intryck och så alla dessa känslor. Svårt att kunna beskriva även fast jag tycker att du beskriver det så bra att det känns som att vara där själv. Fortsätt njut av det underbara!

    Kram Ann-Louise

    SvaraRadera
    Svar
    1. En av mina livs resor i alla fall.. jorden runt resan är svår att överträffa för den förändrade mig på så många plan. Men en resa att bära i hjärtat i alla fall..
      Kramar tillbaka
      Liv

      Radera
  2. Det är så fantastiskt när man blir så där hänförd! Stora kramar till dig!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är obeskrivligt!! Hänförelse är balsam för kropp och själ.
      Kramen

      Radera
  3. Så roligt att få en glimt från din resa. Fortsätt att vara i nuet. Jag tycker att du gör helt rätt som tar lite paus i bloggandet och njuter av din resa. Vi finns ju kvar här :-)

    Kramar!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, både för att ni finns kvar och att för att du finns.

      Liv

      Radera
  4. Vilken lycka att vandra där och se och uppleva så mycket.
    Det är en underbar känlsla att komma till främmande platser och upptäcka dem. Som en livsresa. Kramar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är helt obeskrivligt att få göra det, ett av mina livselixir. Livsresa är det sannerligen...
      Kramar från Liv

      Radera
  5. Fortsätt med att vara i varandet, vännen. Det låter underbart. Stor kram till dig från ett kylslaget regnigt Sandefjord....

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det var jag, ett steg och en dag i taget.
      Kramar från Liv

      Radera

Å vad jag blir glad när någon tar sig tid att skriva en fundering.. Tack så mycket och välkommen åter! Kram från lilla Vida i stora världen