Gårdagens regn vilar i daggkåpans famn..

.... där vi har samlats för att landa mjukt som är temat för en spännande dag med Pausera. 

Igår föll regnet likt en monsun men trots att det landade med kraft vilar det nu mjukt i solens sken och förändringens vind. Jag får välja ett ord för dagen och väljer öppenhet, samma öppna famn som daggkåpan använt väljer jag att visa mot livet. Jag vill möta sommaren med öppenhet inför mig själv, livet och äventyr jag möter och skapar.

När jag landar i närvaro och härvaro vid vattnets kant möter jag mig själv och betraktar året som varit. Under det senaste året mötte jag mitt livs kärlek, jag bytte arbete och jag har flyttat till en annan del av staden till en dörr där mitt namn vilar bredvid någon annans. Det har varit fantastiskt och härligt men samtidigt intensivt och utvecklande. Då behöver man landa om så bara för en stund. Jag vill vandra i det vackra och låta mig bara vara öppen och omfamna allt det som virvlar av nyskapande i mig.

När gårdagens regn föll var jag på fest, skrattade och åt gott och njöt närvaro med vackra människor med varma hjärtan. Vet du vem du påminner mig om frågar hon som är som en urmoder i sin kraft. Hon fortsätter: "Du är som tingeling som strösslar något vackert kring dig, som en liten älva". Jag blir glad, älvor är ett av de mytiska väsen som jag tycker är speciella. De har en stark relation till naturen och så har även jag. Jag njuter idag att sitta vid vattnet, luta mig mot en ek vars stam är fyllt med kraft och jag njuter Bergianska trädgården i blom. Jag väljer att stanna upp och skapa drömmar inför sommaren, drömmar att vårda i varsamhet och ge energi till. När jag vandrar hem virvla förändringens vind runt mig och jag undrar vilka dörrar som snart kommer öppnas.

När kvällen sig sänker över min landningsplats är det jag som vilar i dagens famn och omfamnar morgondagen med öppenhet.