Alla är rädda för spöken..

.. sjunger de i parkteaterns uppsättning av "Kåldolmar och kalsipper".

Jag sjunger med, jag är uppvuxen med de där sångerna. I sommarkvällens värme vandrar jag sen längs med stadens vatten. Jag slår mig ner på en kaj och lyssnar på stadens ljud blandade med vattnets vilsamma kluckande och funderar lite över texten.

Ja, alla är vi rädda för spöken. De vi själva eller andra skapat åt oss. Som vi inte ser men som ibland kanske gör att vi fattar beslut utifrån något som inte är verkligt men som gör att vi stelnar till i tanke och i handling. Som hänger över vår axel och blåser oss i örat när vi är på väg att göra något som skrämmer oss, är ovant eller en utmaning som innebär att vi vandrar in på en ny väg.

Var inte rädd för spöket, utan fråga vad det har att lära dig och vad den skyddar dig ifrån. Kanske kan du binda en mental blomsterkrans och bjuda upp ditt härliga lilla spöke till livets dans. För om alla är rädda för spöken så är ju även spökena rädda för sig själva.

För i tiden så var midsommarnatten en natt av magi, symbolik och ödesmättad kraft. Källvatten förvandlades till vin, man kunde finna platser där en skatt fanns nedgrävd och vi plockade blommor och drömde om kärlek. Magin och tron fanns där för vi skapade den, spöket gör det av samma orsak. Om du lyssnar till magin så finner du den, om du lyssnar på spöket så stärker du det.

Så plocka blommor och dröm om kärlek, leta efter skatter och jubla när du finner dem. Om du inte kan göra källvatten till vin så kanske du skapar delikatesser på annat sätt. Jag har smakat magi idag då jag åt en dröm som någon bakat. Av enkla ingredienser kan den godaste kaka bakas och öppna dörrar in till barndomens minnesvrå. Om vi sammanfogar det vi tror på i livets recept kan vad som helst hända.

Skimrande midsommardrömmar, sköna stunder och blomsterprakt önskar jag er och alla småspöken. Njut vackra sommarnätter och skimrande gryningar där ni kan finna ny kraft och gå er egen väg.

Jonas Gardell i trafikplats Glädjen.

Det är:
... särdeles magiskt.

... alldeles underbart.

... går rakt in i hjärtat

.. och det är dessutom alldeles gratis.

Tack Jonas och tack parkteatern.

Jag finner knappt orden men känslorna och upplevelsen stannar. Om ni har en chans att se den, gå och gör det. Jag skrattar, gråter och blir hänförd, trollbunden och gripen. Allt på samma gång.

Eller för att citera Jonas själv gällande trafikplats Glädjen:

När man kör bil passerar man då och då trafikplatser. Det vet man för varje trafikplats markeras med en stor skylt.
Trafikplats står det och så ett namn.
Och så åker man förbi.
Jag vet inte vad en trafikplats är.
Förutom en skylt som kungör att här är den.
Trafikplatsen.

Vad gör man på en trafikplats.
Händer det något där?
Finns det någon som säger: "Åh, här är en trafikplats. Här stannar vi! Och myser lite."
På väg mot Arlanda ligger en trafikplats som heter Glädjen.

Trafikplats Glädjen.
Det tycker jag är fint.
Det finns bara ett problem.
Jag kan inte hitta avfarten.

/Jonas Gardell.

Parkteaterlycka under eken....

... i solens sken då Pelle Sandstrak bjuder på den underbara föreställningen Mr Tourette.

Med facetter som humor, allvar, reflektion och passion så är detta det bästa jag upplevt på länge. Om ni är i Stockholm så passa på att se den, 11:e juli är sista dagen. Alldeles gratis men med en rikedom som fångar oss i publiken. Tack älskade parkteater och härliga, ärliga Pelle för det!

Stående ovationer känns som en självklarhet och de solrosor som han och den fantastiska Elin (som ackompanjerar med piano och sång) blir för mig en symbol för att de väckte solen inom mig. Att vara rädd om sin ovanlighet, våga vara "störd plus" och att våga vara i mötet utan att döma är några av de tankar som virvlar likt fjärilar i sommarvind på min väg hem. Den här föreställningen kommer jag att bära med mig länge.

Solen går ner över Stockholm men inom mig lyser den fortfarande. Ordlös, livfull och reflekterande över livsresor och livets kontraster så uppmanar jag alla som kan att gå och se den här föreställningen (oavsett om ni gör det här i Stockholm eller någon annanstans). Nu är det dags att möta sommarnatten och vila tanken. Sov så gott!