Visar inlägg med etikett perspektiv. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett perspektiv. Visa alla inlägg

onsdag 2 mars 2016

Morgonhimlen får mig att tappa andan på min väg till gymmet..

...den skiftar i rosa, lila och ljusblåa nyanser. Det är så vackert och jag önskar det gick att fånga från tunnelbanan men vissa saker fångar man inte utan får njuta när de varar.

När jag tränat klart och är på väg till jobbet så inser jag att himlen täcks av gråa moln och då tänker jag att de som kliver upp nu vaknar upp till en grå dag medan jag väcktes av rosa himlar som lyfte molnen innan de la sitt täcke. Ibland ser man stunden utifrån där man är just nu och minns kanske inte hur snabbt det kan skifta.

Även om jag skulle vilja fånga alla vackra himlar med min blick så är detta inte möjligt utan jag får njuta det jag ser. Jag tänker att det är ingen ide att jaga de rosa himlarna men att minnas att de kan nyss ha skymtat förbi när himlen är grå och att en grå himmel inte varar för evigt.


måndag 31 maj 2010

Under de sista tonerna av swinglåten....

... så brukar man ofta försöka få till ett snyggt avslut när man dansar Lindy hop.

Detta gör att jag inte reagerar nämnvärt när min danspartner börjar med att böja mig bakåt men desto mer när han plötsligt lyfter mina ben och för några sekunder så blir hela världen upp och ned.

Jag som brukar tjata om att det är bra att byta perspektiv ibland reagerar med att ha fokus på helt andra detaljer än just hur dansgolvet, taket och dansarna ser ut från mitt nya perspektiv. För det första väser jag: tappa mig inte för allt i världen! Nu verkar den här killen ha koll på vad han håller på med och jag kan nog känna mig trygg på så vis i mitt upp och nervända perspektiv. Då kommer nästa tanke flygande...vilken tur att jag har svarta leggings och vilken tur jag har en tajt kjol och inte den jag tänkt ha. Sen tänkte jag: Det här kan ju inte se klokt ut!

Men är det inte ofta så, att när vi väl byter perspektiv så glömmer vi att se det som är verkligt intressant och fokuserar istället på det obekväma i det nya och detaljer som inte går att påverka och lyfter fram rädslor istället för möjligheter. Åtminstone gjorde jag det men om det händer igen så ska jag försöka att bara njuta av det oväntade och låta världen vara upp och ned utan att vilja förändra något.