torsdag 5 februari 2009

På tunnelbanan...

.... så sitter killen brevid mig och komponerar i ett dataprogram.

Noterna trillar över raderna och fascinerat betraktar jag ett språk som jag inte kan läsa och inte har tillgång till. Stora delar av min familj har det och min musikaliske lillebror kan inte bara läsa språket, han tar det ut på nya vindlande vägar när han själv komponerar. Han kan till och med leka med noterna när han improviserar.


Noterna påminner mig plötsligt om den vaggvisa som en av min mammas vänner komponerade till mig när jag föddes. Det är en lugn senpolska där texten lyder så här:

Varm och stilla, du ler och väntar
på din vandring mot drömmens gård.


Ser du grinden som står och gläntar?

Lugn och ljuv är glömskans värld.


Var ej rädd att lämna dagen,

vänners kärlek hos dig är
.

Och vid bleka morgonstjärnan,
vandringen mot dagen bär.

Den är så vacker tycker jag. Ska rama in den så att den bevaras. Kanske även ska försöka få den inspelad. Visan skrevs till mig på ett språk jag inte talar men musikens språk kan vi alla lyssna på. Musiken går rakt in i hjärtat i mitt fall och det som påverkar hjärtat och själen ska man vara rädd om. Glädjs över alla de som tar hand om noternas språk och delar med sig med oss andra. Tack för det alla ni musikaliska själar som vandrar på vår vackra jord och sprider glittrande toner till oss andra.


12 kommentarer:

  1. Den har jag aldrig hört,,,lär väldigt fin :)

    Kramar

    SvaraRadera
  2. Ja vi hoppas det gick bra, vilken fin blogg du har, är du så duktig på design? =) Det är en chihuahua men blandat med någon annan ras, just nu kommer jag inte ihåg, men det var såå synd han va såld, för jag var helt såld på honom. =( Men det dyker nog upp någon hoppas jag. Massa kramar Ida

    SvaraRadera
  3. Blir så avundsjuk på alla som är invigda i musikens värld. Skulle så gärna vilja kunna spela något instrument eller sjunga men det är verkligen inte min talang. Tur att det finns annat jag är duktig på och du likaså.

    SvaraRadera
  4. Vilken VACKER text! Vad mysigt att ha en helt egen låt.

    Musik är livsnödvändigt :)

    KRAM från Eva

    SvaraRadera
  5. Vindens melodi: Inte så konstigt, den är komponerad till mig :)

    Ida: Nej, bloggdesign kan jag inget om.. använder en originaldesign som sedan pyntats av cuteblog (loggan sitter ganska högt upp).. vet inte om den bara funkar på blogger..

    Maria: Ja det är tur att vi är bra på andra saker. Men visst är det en gåva att kunna skänka andra ljuva toner..

    Cloudberrie: Det är det absolut. Vad vore livet utan musik? Visst är den fin, den känns väldigt speciell för migg..

    SvaraRadera
  6. Vackert!!!!!!!!
    Vilken fin text!
    kramar

    SvaraRadera
  7. Hej, nja nu bor vi ju i Borlänge och jag trivs bra på Onoff, men jag har bara 25% och har haft de senaste 3 åren, men jobbar ca 100 h månad, nu ska min sambo bli ingenjör och börja jobba i närheten av Gävle så det kanske blir att flytta med, så därför söker jag lite andra jobb, =) Men BA är absolut en bra erfarenhet, men som sagt Onoff ligger ju i Borlänge.
    Kramisar!!

    SvaraRadera
  8. Jag saknar totalt musikalisk ådra.. ett helt annat språk, verkligen som alla förstår men bara några behärskar.
    Vilken fin visa :)

    SvaraRadera
  9. Så fin text och ett härlig inlägg:)
    Kram Lallis

    SvaraRadera
  10. Vad vackert det var! Jag är inte heller ett dugg musikalisk, men å andra sidan är ingen i min familj det.
    Att höra mamma sjunga är nog mardrömmen över allt annat liksom.

    SvaraRadera
  11. Fin vacker varm text, härligt att få njuta av musiken, språk och melodier i vår vardag..jag själv älskar musik, sjunger ofta, så ofta jag kan...önskar jag kunde skriva noter och melodier jag också...men vem vet..det döljer sig kanske krafter jag inte mer än anat ännu :) varm varm kram och ha en underbar helg!

    SvaraRadera
  12. Surya: Tack!

    Ida: Aha, då förstår jag.. Kram till dig.

    Matte: Och vilken tur att vissa behärskar det.

    Lallis: Tack :)

    Katinka: Så kan det vara.. samtidigt tycker jag att det är bra att din mamma sjöng.. allt måste inte vara perfekt.

    Di: Ja vem vet, kanske det är en ny väg att ta.

    Kramar till er alla

    SvaraRadera

Å vad jag blir glad när någon tar sig tid att skriva en fundering.. Tack så mycket och välkommen åter! Kram från lilla Vida i stora världen