Solen målar himlar..

... i rosa kaskader och aprikosfärgade svepningar med moln i skymningstid.

Svedmyraskogen bjuder kylslagna morgnar men på dagen så står solen högt och värmer en stad som fylls av glada människor längs med vatten, uteserveringar och på gräsmattor. Sommar och höstkänslor växlar över dygnet. Jag älskar båda årstiderna och njuter hur de bryter av varandra. Som man i kanten av den ena finner den andras skönhet.

Alla mina sjalar som jag vill vira runt min hals samtidigt som mina klänningar vill dansa kring sommarben. Jag gör båda och njuter äppledoft och praktfull blom i denna sensommartid där höstens gryning bjuder in till skönhet och hänförelse. Härvaro i livets årstid en dag i augusti.

Canasta, mandelmusslor & sirliga öron..

.. är titeln på en valloblommande kåseribok som jag njutit under bussfärder, på café i en stor fåtölj och hemma i soffan de senaste dagarna.

Den som skrivit dessa fantastiska texter är Pär Lifvergren men jag lärde känna honom i bloggvärlden under namnet Livsnjutaren. Han skriver alltid med en skön kombination underfundighet, klokhet och mycket livsglädje. I sina texter så leker livsnjutaren med ord, skapar stämningar och bilder utöver de vackra foton som fyller hans blogg. Han har en särdeles unik och vacker förmåga att skapa texter som hänför mig och får mig att le och njuta livet än mer.

Att öppna en alldeles ny bok, lukta på doften av nytrycket och finna en fin dedikation och mitt namn under tack-sektionen känns väldigt speciellt. Jag läser andaktsfullt och ofta med ett leende, ibland glömmer jag bort att andas. Då vet jag att det är något jag tycker är särdeles bra för det är då det händer. Pär Livsnjutare har blandat kåserier, citat och bilder i en härlig blandning. Vissa av texterna har jag läst innan men att göra det i bokform ger en helt annan känsla. Jag är så glad över att han förverkligade sin dröm och gav ut sin bok. Kanske gör jag detsamma.

Om ni missat hans fantastiska blogg finner ni den HÄR. Om ni vill beställa denna underbara bok så finns mer information om var den finns tillgänglig så finns informationen HÄR. Jag kommer att gå tillbaka till den många gånger, göra om och smaka på ord och stämningar och tänka nya tanka väckta av hans. STORT tack Pär för att jag får dela ditt skrivna livsäventyr och livsnjutartankar. Det får vallmon att blomma året om.

På ett cafe på centralen..

... landar jag innan en resa tar sin början i helgens gryning. 

Jag reflekterar över veckan som gått och de människor som finns i mitt liv. Dessa härliga vänner som skapar en mosaik med sina olika personligheter, erfarenheter och perspektiv. De personer som tror på mig de dagar jag inte gör det. Som dansar med mig i glädje och är mina stödhjul de grå dagarna. De som knuffar mig framåt när jag behöver en knuff och som vågar säga krassa sanningar men alltid med kärlek och omtanke om mig. 

Vännerna som är min självvalda familj. Där vi valt varandra och fortsätter välja att vara en del i varandras liv. När vi delar glädjen och jublar ihop så glittrar världen till. När livet stormar så håller de upp vänskapens paraply över mig och finns där. 

Jag reser med förväntan, tillit och lite nervositet med en destination där livslånga drömmar fortsätter att flätas samman för tre personer. Men oavsett vad helgen väcker så vet jag att när jag till staden vänder åter så finns mina vänner här med stjärnströssel, lyssnande vänskap och värme i sina hjärtan.  

Sommarens ljuvliga kalender..

... med en ny lucka varje dag att öppna närmar sig sitt slut. Jag pratar om sommarpratarkalendern fylld med skatter att upptäcka och återupptäcka.

Jag har lyssnat på alla men älskar att lyssna om dem på podden. Program att lyssna om för att finna nya nyanser eller förstärka det man tycker om. Många gånger lyssnar jag i efterhand på min morgonpromenad men ibland när det ljuder i etern. Skönt tillbakalutad och utan att veta vart prataren kommer att ta mig. Oavsett vad så finner jag att det är en skatt att få njuta alla dessa människors olika klokskaper.

En dag vill jag spela in mitt alldeles egna program, en av livets drömmar. Jag vet vad jag skulle prata om men är nyfiken på vad skulle du prata om i ditt sommarprogram?

Det är en plats som gjord för drömmar,

.. lekfullhet, samtal och ett veck i tiden.

Det är en drömkåk full av allt det jag älskar och det är ett år sedan jag sist var här. Det ligger ute på landet och tar över en timme med bil från Stockholm men det är en plats som ger mig energi, inspiration, rekreation och där jag en dag skulle vilja ha en hejdundrande fest. Hit kommer jag att återvända med vänner vid min sida. Igen och igen.

För mig är det en kraftplats där drömmar väcks, tar form och förverkligas för mig. Jag och min coachkamrat tillbringar nästa fem timmar där, äter gott och samtalar som svåra saker, roliga saker, uppfyllda drömmar och drömmar som vi vill förverkliga. När jag kommer tillbaka till staden är jag trött men fylld av energi samtidigt. Som när jag reser och intrycken måste landa i mig för det är som om hänfördheten lyfter mig men behöver få komma till ro under natten.

När söndagen tagit sin början vaknar jag med nya idéer, tankar och reflektioner som tar form och leder mig rätt. På en sådan plats där hjärtat öppnas och jag är helt närvarande så gläntar jag på lyckans dörrar. Där tänker jag gå in, samtidigt som jag varsamt stänger några andra.

Today I'm open to the presence of miracles...

... är temat för dagens meditation i 21-dagars utmaningen.

Albert Einstein lär ha sagt: Det finns två sätt att leva livet på. Det ena är som om ingenting är ett mirakel. Det andra är som om allting är ett mirakel.

Den tanken tilltalar mig. För det är ju så mycket som är fantastiskt. Som att jag kan sitta vid min dator och skriva de här raderna för att med en knapptryckning lämna ut dem i bloggens universum. Är ni mirakelletare? Jag är det och finner stora som små. Idag reste jag i tiden under en promenad med morfar i Gammelstads kyrkby där vi pratade om minnen från hans uppväxt och min gammelfarfars liv. Det är ett mirakel. Att se dimman lätta över älven och ersättas med sol är ett annat.

Snart så kliver jag och katten ombord på flyget för att åka från semesterns paradis till vardagens lyckoplats. Tänk vad många människor och mirakler som gjort det möjligt. Bröderna Wright som lyckades skapa de första flygplanet var utskrattade och hånade för det var vetenskapligt bevisat att det inte skulle gå att konstruera en sån maskin. Tur att de fortsatte lyssna på sina drömmar och lita på sitt kunnande, det gör min flygtur möjlig.

Det finns ju även de stora miraklerna som livets mirakel, någon som blir frisk vid svår sjukdom eller finner stor kärlek där den minst anar. Berätta gärna om era små och stora mirakler i en kommentar eller om nån är sugen att gästblogga om det så säg till. Jag samlar på de där historierna och sparar dem i hjärtat. Det är en bra mirakelplats.

I augustis sol...

... tillbringar jag gårdagens kväll på min strand för att ta en tankestund. När morgonen gryr så ligger dimman tät över en spegelblank älv där solen snart glittrar i vågande vatten.

Det är inte många dagar kvar på min semester, jag sparar dagar till Hawaii-äventyret som väntar i vinterns gryning. Denna sommar som varit ljuvlig i vädret och händelserik i livet. Mycket att smälta och en del frågor som fått sina svar, andra frågor som är obesvarade och några nya som jag funnit i takt med att sommaren fröjdade sin blom. Jag plockar buketter av erfarenheter och sår nya frön som kan skördas på livets äng.

Att meditera får mig grundad i livet. Ofta slarvar jag med det men när jag håller mig till att göra det så har jag ett lugn med mig i vardagen. Men på sistone så har jag sett till att göra det dagligen om så bara i några minuter. Jag kunde därför inte låta bli att anta Deepak Chopra och Oprahs meditationsutmaning i 21 dagar där man varje dag får en ny inspelad meditation. Det börjar på måndag och jag känner mig taggad. Om nån annan vill delta så anmäler ni er HÄR.

Vid älven som följt mig sedan jag föddes...

... tycker jag om att vila och ta en tankestund. Det är en bra tankeplats i såväl solsken som i duggregn med vågor som slår mot stranden.

Livet, detta äventyr med sina soliga dagar och sina stormar. Denna plats för kärlek, lycka, sorg, besvikelser, vackra stunder och gråa dagar. Detta äventyr som bara kan levas i nuet men återupplevas i minnet och väva framtidsdrömmar om.

Att för några timmar möta en vän som jag lärde känna för 25 år sedan och bara vara i den stunden. Prata om det som varit fantastiskt under de år vi inte mötts och det som varit tufft. Hur livet har fört oss i olika riktningar från bygden där röda trädhus och djupa tjärnar vilar mellan grönskande dalar, åkrar och livets ängar. När vi skiljs så får jag med mig  lite hopp, inspiration och värme hem när kvällen är över. Nästa sommar ses vi igen, men vi finns i varandras liv i vardagen genom tankar, bloggen och facebook. Vägen till en vän är aldrig lång.

Mina tankestunder är nödvändiga för att jag ska fatta välgrundade beslut, förstå det som händer mig i livet, smälta de härligheter jag upplever och acceptera de svårigheter jag möter. Att känna mig som en del av något större i naturens mitt på denna plats  där min gammelfarfar inledde sitt liv. Hans bygd, en av alla mina hembygder. De som jag bär med mig i hjärtat var jag än i världen befinner mig och som på olika vis präglat vem jag är.

Med en kopp thé i handen så kliver jag ner på min strand eller vilar på piren för att bara vara i livet så väl i tanken som i nuet. Älskar denna plats, denna älv, denna strand och denna stund.