Du är som ett kalejdoskop..

... säger stjärnströsslaren och tar en klunk av sin sangria.

Han tittar på mig över glaset. Det är en varm kväll. Vi sitter på en balkong och blickar ut över La Rambla. Barcelona har fångat honom lika mycket som mig.

Som ett kalejdoskop? Jag förstår inte riktigt vad han menar utan ser frågande på honom. Han ler mot mig och säger att ja, du är så många facetter och vrider man på det uppstår plötsligt nya vackra mönster som visar något man aldrig någonsin sett. Det är nog en av de vackraste komplimanger jag fått. Den bär jag med mig i hjärtat sen dess.

Bland stjärnor, stunder och löv som faller blickar jag ut över livet och finner nya mönster och upptäckter. Att i betraktarens ögon vara ett kalejdoskop gör att man blir sedd i flera dimensioner och att någon blickar in under ytan. Att mötas nyfiket på flera plan och inte bara i det som är synligt utan i det föränderliga som vi alla är. Det är vackert tycker jag.