Ibland känner man sig lite opepp..

I

.. som igår när jag var på väg till mitt danspass.

Jag var trött, lite frusen och kände mig vemodig och ledsen över att de huggit ner ett stort parti skog på den väg jag tar till tunnelbanan. Opepp och med en känsla av att jag helst ville ligga hemma och njuta soffhäng och inte behöva göra något, minst av allt ställa mig och försöka sprida energi och dansglädje.

Några timmar senare så kliver jag ut från mitt danspass, känner mig glad och lätt i steget. Fler motionärer kom än jag trott och en del av dem kom fram och sa snällsaker efter passet. Min energinivå och mitt humör var förändrat och för mig blev det en viktig påminnelse om hur snabbt sådant kan vända. Hade det varit en inplanerad aktivitet jag inte haft ansvaret för hade jag kanske ställt in men även en opeppig morgon kan vända till något helt annat.

Sen så åkte jag faktiskt hem och njöt av det där soffhänget och att vara i vilsamhet och bara slappa. Men med en helt annan känsla och med energi som virvlade på ett nytt sätt men samtidigt med en fridfull känsla av lättja. Det blir en påminnelse till mig att känslor kommer och går. Så självklart egentligen men lätt att glömma en kall oktobermorgon.