Grattis till vinsten...

... önskar LevaPS står det i brevet som faller ur det tunga paketet.

Jag har vunnit en bok som handlar om att skapa förändringar! Vad kan vara en bättre vinst för en bokmissbrukare som arbetar med förändringsprocesser dagligen. Det här ska bli kul att läsa och jag älskar härliga överraskningar som kommer i ens väg när man minst anar det. Jag har ju funderat en del kring vilka stigar jag vill trampa in på nu och vad kan då vara bättre lämpat. Vilken vardagslycka!

Bus eller godis?

Vet du vad? Jag tror jag väljer båda.

Det busas för lite och jag behöver nog lite godis i magen. Fast på sitt vis har jag ju fyllt dagen med livsgodis som styrketräning, fina mail från vänner, ett samtal med min finaste vän som bär mitt lilla gudbarnsmirakel inom sig och sen en promenad bland vackra löv. Men det är ändå inte som godis och det är definitivt inte så busigt just nu. Dags att ta sig i kragen tror jag, så länge dricker jag polkagristhe.. det är i alla fall lite godis.

Till er alla oavsett om ni busar, äter godis eller försöker laga upp pumpan som blev över önskar jag er en fin Halloweendag.

(bilden är från en Iphone-app)

Inleder dagen med yoga, hawaiidrömmar

... och en desillusionerad himmel i grått.

Idag är jag lite som den där himlen. Såna dagar fyller jag med vänskap, vila och tolerans mot mig själv. Andra saker fyller upp dagen utan att jag styr utan jag får glida med i forsen utan att göra motstånd.

Jag trycker ctrl-alt-delete och startar om livet och gör saker annorlunda.

Det är roligt, utmanande, lärorikt

...och jag kliver långt utanför min komfortzon flera gånger.

Jag har nämligen varit på en tvådagarskurs i övertygande presentationsteknik och retorik som Modåmöda arrangerar.

Tvärtom mot vad många tror så är det verkligen en utmaning att stå framför en publik och prata. Jag håller mig egentligen gärna i bakgrunden. När jag står där så känns  det som om jag har ett seriefigurshjärta som slår så hårt så det kliver ur bröstet. Jag får svårt att stå still och känner mig väldigt osäker.

Därför blev jag väldigt glad när jag blev anmäld till denna kurs för att träna på just det. Det är en utmaning jag behöver ta mig an och hitta ett sätt att hantera. Kursen överträffade alla mina förväntningar och kursledaren Agneta Loge André pushar, peppar, utmanar och stöttar på en och samma gång. När hon första gången säger att ni kommer att stå här framme och hålla alla era tal så känner jag hur pulsen går upp, jag hade nog trott att vi skulle mjukstarta lite.

Men det går och vi gör alla framsteg, det är härligt att få praktiska verktyg men framför allt att hon poängterar att man ska vara sig själv och vikten av hur man inleder och avslutar sitt anförande. Jag känner mig säkrare, modigare och mer medveten när jag kliver ut från konferenslokalen på fredag eftermiddag. Det ska bli kul att använda min nyvunna kunskap och mina nya verktyg i framtiden. I utmaningen växer människan många gånger så nu har jag lite välförtjänt växtvärk. Det känns bra

Bob Hansson.

Underbara, underfundiga, mänskliga, kloka och härliga Bob Hansson.

Poesikväll i Gröndals kyrka stod det i informationen. Inspirationskväll med insikt i vindlande föreläsningsform skulle jag snarare beskriva resultatet. Jag har sett Bob live en gång tidigare och då liksom nu kliver jag ut och är glad, fundersam och inspirerad. Han sätter ord på saker och genom skratt lockar till insikt. Han vågar vara sårbar och samtidigt sticka ut.

Föreställningen var gratis men den innehöll stor rikedom och var på sitt sätt ovärderlig. Min vän och jag skrattar och myser ikapp. I allvaret föds skrattet och i skrattet vilar allvaret. Det är skickligt. Jag borde gå på föreläsning oftare med personer som inspirerar mig för det är balsam för själen.

Utanför väntar löv och vindar att virvla i, jag vill virvla med dem och inse att de stora miraklerna går oss förbi om vi inte uppmärksammar dem. De små miraklerna finns om vi väljer att se dem. Min vän bär livets mirakel inom sig, det är stort.

Jag tror på livet, kärleken och härligheten. Jag tror inte på perfekta människor utan mänskliga människor och medmänsklighet. Jag tror på att våga vara både liten och stor. Jag tror på lekfullhet och visdom. Jag vill fortsätta tro, fortsätta hoppas på allt gott och fortsätta upptäcka härligheter.

En liten påse med magi...

.. och mycket klokskap och en hel del skratt lämnar min vän efter sig då hon idag reser ut i vida världen igen.

Modiga, härliga vän som följer hjärtats röst. Själv funderar jag på vad jag exakt ska fylla min lilla magiska påse med (designad av Edward Monkton som jag bara älskar och som än så länge jag inte sett säljas i Sverige). Jag fyller livet med vardagsmagi som sammanträffanden, möte med en barndomsvän när du minst anar och en öppning där du minst anar det.

Söndagen fyller jag dagen med träning, brunch, promenad i knastrande löv under klarblå himmel och sträckläsning av bok. Vila väl är viktigt för mig. Att bara vara och lyssna på mina egna virvlande tankar och se vart de bär mig. Men nu är det dags att sluta mina blå och låta drömmens land kliva in. Där vet man aldrig vad som händer, det är också magi.

Norrland for beginners....

.. såg jag första gången för nån dag sen och skrattade gott.

Kan inte låta bli att dela med mig av den och själv är jag ju född i Gelly War. Så för er som inte har så stor koll på landets nordligaste del kanske får lite bättre koll nu.