Vad kan jag lära av den här personen?

Är en fråga som dyker upp hos mig under veckan.

I mötet med en annan människa så finns ofta mycket att lära. En av mina mindre bra sidor är att när jag blir glad, ivrig, inspirerad, engagerad så blir jag väldigt bubblig och avbryter. Jag lyssnar men det kan verka som om jag inte gör det. Om jag ställer mig frågan så skiftar jag fokus. Det finns så mycket att lära.

I korta möten, långa vänskaper, andras kunskap finns så mycket lärdomar. Även när man möter något mindre trevligt så finns åtminstone något att lära där, om du har blivit dåligt bemött eller behandlad uppenbart felaktigt så kan du lära dig hur du inte vill behandla andra eller hur du själv vill agera om det händer. Mina egna tankar, erfarenheter och kunskaper känner jag väl men den skatt det kan vara att ta del av andras gör mitt liv rikare. Jag glömmer det ibland, men den här frågan tänker jag bära med mig som påminnelse.

Finaste vänner..

.. som delar med sig av sina världar, kunskaper, tankar, värderingar och sin fina vänskap är veckans guldkorn.

Mina vänner är mina mest glittrande juveler i min skattkista. Även de dagar när de själva känner att de inte bidrar eller har det tufft i livet. De ger så mycket av sig själv, på så många vis. En av mina juveler ger mig en yogalektion efter att ha utbildat sig på andra sidan världen. Nu är hon i Sverige en månad och i hennes lånade lägenhet så får jag en magisk yogastund som min kropp mår så bra av.

En guldklimp ringer från Piteå och vandrar med mig i tanken vid Årstavikens när vi pratar livets guldkorn men även besvikelser.  Rosaglittrande K som ger mig ett armband med lavaringar från magiska island och en kasse äppellycka får även följa med hem.

I mitt arbete möter jag ibland de som inte har en enda vän. För vissa är det en av deras livs största önskningar.  De har ingen att ringa när något roligt händer eller en axel att luta sig mot när livet är svårt. Ingen som säger jag tror på dig de dagar man själv inte gör det eller ber en ta sig i kragen när man fegar där man inte borde. Det gör ont i hjärtat när jag hör att det inte finns i deras liv.

Många gripande livsberättelser har jag lyssnat på genom åren där människor mött livet på ett sätt jag inte önskar någon. Ändå sitter de där och vill hitta en väg i livet som blir deras. Deras styrka och mod upphör aldrig att förundra mig. Men jag önskar att alla får ha minst en vän vid sin sida. Men det vackra är att de flesta av dem finner de där vännerna, kanske inte under vårt arbete tillsammans men längre fram när vi kontaktar dem för uppföljning.

I min värld finns det en vän för alla, men man vet aldrig när man finner en. Vännen kanske inte är speciellt lik dig, kanske inte befinner sig i samma ålder eller har samma intressen men jag har insett att desto mer berikande kan vänskapen bli. Jag önskar alla deras alldeles egna vänskapsskatt där inte storleken på skatten avgör dess värde utan juvelernas egna skimrande facetter.

Under kastanjen..

.. heter cafeet där jag och en vän tar en födelsedagsfika på hennes dag.

Jag är på jakt efter ett stammiscafé då mitt gamla bytt ägare och jag inte hittar hem där längre. Kanske blir det här, dock en önskan om skönare stolar eller till och med fåtöljer.

Kastanjeglitter och solströssel klär Stockholm i höstens tid. Älskade höst. Du som sveper in mig i färg, varma halsdukar, sköna skor och kryddad choklad. Du som tar mig med på promenader och får mig att njuta långfikor med rosiga kinder. Romantiska hösten som så många möter med bävan. Jag möter den med öppet hjärta och ett stort leende.

Ett lyckopiller...

... i dess sundaste form kom i form av ett mail till mig.

Jag har nämligen vunnit biljetter till en provföreställning med min egen favoritföreläsare Klas Hallberg. Jag jublade när jag fick reda på det. Att fylla livet med något som fyller mig med glädje är mina sanna lyckopiller. Den här veckan har det varit i form av dans, vänner och nu blir det med lite filmkväll med katten vid min sida.

Livets lyckopiller består för min del mycket av tacksamhet, vilket ger mig glädje. En studie visar att de som tränat sig i tacksamhet bland annat blir mer alerta, entusiastiska, energiska, beslutsamma och upplevde mindre stress och avundsjuka. Så tacksamhetspiller kan bli till lyckopiller vilket jag tror leder till mer glädje, både för mig själv och andra.

Ibland kan jag inte ändra livet men jag kan ändra hur jag ser på livet. Om ni inte testat att föra tacksamhetsdagbok så kanske det är dags att testa att göra det under en period. Skriv ner saker du är tacksam över, se vad som händer. För mig har det förändrat mycket av min livsyn och känsla inför dagen som kommer eller som gått.

Ett lyckopiller förpackat på det vis du önskar kan skänka mycket glädje, energi och skratt eller kanske bara stillhet och frid . Det gäller bara att hitta det som känns rätt, du själv vet vad du behöver. Om du inte vet vilka lyckopiller som fungerar för dig, håll ögonen öppna och känn efter när det dyker upp. Det kanske inte kommer i den form du tror. Om du vet hur dina lyckopiller ser ut, se om du kan få mer av dem i ditt liv.

I mitt liv är det härliga stunder, vackra vänner och tacksamhetsögonblick kryddat med förundran och hänförelse. Ett stänk av inspiration och återhämtning i balans skapar en perfekt glasyr. Ibland kommer det till en när man minst anar och ibland efter noggrann planering.

Vardagslycka är...

... att dricka champagne med vänner man tycker om medan regnet slår mot rutan.
... att ha ett paraply som gör mig glad och som får andra att le och mig själv att gnola.
... att hitta ett litet paradis i form av en drömkåk när man minst anar.
... att hitta den finaste av rosor och unna sig själv dess prakt. Den har skänkt mig glädje i över en vecka nu.
... att doppa fötterna i en tjärns varma vatten en dag i augusti.
... att få en fin förfrågan om man inte ska leda danspass av en väldigt duktig ledare. Oavsett svaret behåller jag komplimangen i hjärtat.

Klokord där man minst anar...

... dyker under dagen upp på en godispåse.

Tänk om vi var styrkeletare, möjlighetsletare och medmänniskor så väl i mötet med oss själva som andra.
Tänk om vi valde att vara kärleksfulla, toleranta och medkännande i samma möte.

Någon bestämde sig för att även en godispåse kan bjuda på gott såväl till det yttre som till dess innehåll. Det gläder mig. Det gläder mig också att den kan inbjuda till diskussion såväl hos små som vuxenstora barn långt efter innehållet tagit slut.

Bevara mig från...

.. visdom som inte gråter,
filosofi som inte skrattar
och storhet som inte
böjer sig för barnet.

(Kahli Gibran)

Vilka vackra ord och så mycket klokskap. Jag tror på ödmjukhet och att fortsätta vara nyfiken.Hur många dörrar du öppnat, så kan du inte veta vad som finns bakom dem. Hur många människor du än mött innebär inte att du förstår allt om alla.

Så öppna din dörr, låt nya tankar komma in. Ta inte dig själv på för stort allvar och lär av barnet. Det finns ofta glädje i sorgen och ett stråk av sorg i glädjen. Lär av andra men lita på din egen vishet. Andas djupt och möt solens blick och regnets smekningar.

I kyrkstugans gångjärn finner jag kärleken.