måndag 22 mars 2010

Calamares med aioli...

.. är bland det godaste jag vet. Friterad bläckfisk med vitlöksmajonnäs alltså.

För många är det bland de läskigaste de kan tänka sig. Jag tycker faktiskt att det är befriande skönt att vi är olika. Ibland fokuserar vi så på att hitta en enighet i vissa frågor medan man i andra kulturer uppmuntrar diskussioner kring oliktänkande. Hur ska jag omvärdera en åsikt eller kunna lära mig nåt om jag tror att jag alltid har svaren? Ibland har jag mina svar men inte nödvändigtvis de som andra behöver. Jag har alltid mer att lära.

För alla de jag umgås med måste inte gilla calamares, de behöver inte tycka om att resa eller ha samma livsfilosofi som jag. Mina egna tankar känner jag ju men genom andras tankar breddas min värld. I det aktiva lyssnandet möter jag andras tankar. Mina tankar är en del av min verklighet men lika otänkbara som att knapra på en calamares för andra, och det är helt ok. Det innebär inte att vi inte har nåt att säga varandra. Ibland argumenterar vi hårt för vår sak men om vi vill bli lyssnade på måste vi också lyssna på andra.

Calamares var nog det sista jag trodde jag skulle gilla när jag var tonåring och stark mat likaså och nu står det högt upp på favoritlistan för min smak har blivit annorlunda och tur är väl det att jag inte låst mig vid samma uppfattningar som jag hade då. Har insett att livet har mycket mer gråskalor än vad jag trodde då jag förut var ganska svart-vitt i mitt tänkande. Men det är tur att jag vågat pröva nya saker för annars hade jag inte varit där jag är idag och då således inte hade beställt in just denna rätt till middag.

6 kommentarer:

  1. Det har tagit sin tid för mig att ta mig ur svart -vitt tänkandet men det har varit värt varje sekund.Men visst trillar jag tillbaks ibland och ser allt svart eller vitt. Lyssna och bli lyssnad på är en viktig men en svår konst.

    SvaraRadera
  2. Vad gott det ser ut! Jag vill ha calamares till lunch!!!!

    SvaraRadera
  3. Hej min vän
    Själv är jag galet förtjust i oliktänkande och går verkligen igång på det. Så trist om alla skulle tycka lika och allt skulle vara svart eller vitt. Det aktiva lyssnandet har gjort mig till en mer närvarande person även privat inte bara i min profession som coach och jag älskar att utbyta ideer tankar, värderingar och filosofier. Just nu har jag en brist på den varan i mitt liv. Men det är bara för tillfället och jag är helt övertygad om att det snart sladdar in flera goa möten i livet som nyanserar och sätter mina invanda mönster i härligt nya perspektiv.
    Jag älskar hur du drar i tanketrådar som väcker nya funderingar i mig
    tack för de´hörru
    kramar
    Emma

    SvaraRadera
  4. mmm så klart.... så sant som du skriver. man behöver inte tycka och tänka lika m,en man måste våga prova det okända. kram

    SvaraRadera
  5. Tänkvärt, som alltid. Härlig syn på livet och människors olikheter...och jag kan inte annat än hålla med, som så många gånger förr.
    Heja bläckfisk säger jag bara! :)

    SvaraRadera
  6. Jag har fortfarande inte blivit tillräckligt nyfiken för att smaka på bläckfisk. Ibland är man för feg och tråkig.Jag önskar att jag vore lite mer orädd. :)

    Ha en fin helg!!!

    P.S Tusen tack för din award - nu när jag är tillbaka framför datorn ska jag givetvis ta hand om den. :)

    SvaraRadera

Å vad jag blir glad när någon tar sig tid att skriva en fundering.. Tack så mycket och välkommen åter! Kram från lilla Vida i stora världen