söndag 12 september 2010

I varje skog finns en oväntad glänta...

... som endast kan hittas av den som gått vilse (Tomas Tranströmer)

Jag tror att ibland behöver man gå vilse för att hitta rätt. I livet, under resor, i staden så har jag ibland irrat runt och då finner jag nya miljöer, får erfarenheter och möter personer som jag inte annars skulle mött. Att gå vilse kan ibland leda till att man hittar hem.

Nya stigar, andra vyer och sen till sist den där gläntan som man inte visste väntade, ibland kan man inse vad det är man behöver när man hamnat helt fel ibland. De senaste veckorna har jag insett vissa saker som jag behöver och andra saker som jag själv nog måste förändra för att komma dit jag vill. Men i livets gläntor så öppnar sig träden och släpper fram solen som visar nya stigar eller vägen tillbaka.

Våga gå vilse ibland, du vet aldrig vad du hittar. Om du går vilse av misstag, ta det med ro och hitta livets karta som leder dig rätt igen.




15 kommentarer:

  1. Ger dig min kommentar i bloggen.
    Strax.

    SvaraRadera
  2. så sant som det är skrivet, att våga gå fel kan leda till rätt väg.Jag gick många fel vägar, men hittat iaf...

    Kramar till dig!

    Di

    SvaraRadera
  3. Så sant, så sant.

    SvaraRadera
  4. du har så rätt :D
    kramelikram

    SvaraRadera
  5. Mmmm....som vanligt bra skrivet :) Själv har jag just börjat trampa på den stig som hör ihop med orden du läste :)

    SvaraRadera
  6. Japp. Jag har gått vilse många gånger och det ger väldigt mycket. Varje gång.

    SvaraRadera
  7. Mycket tänkvärda ord!
    När man visualiserar sin framtid ska man aldrig föreställa sig hela bilden utan lämna plats för det oväntade, för att gå vilse. Annars begränsar man livet utifrån sin egen uppfattning om sin förmåga. Spännande att fundera kring tycker jag!!!

    KRAM!

    SvaraRadera
  8. Vet du...jag har gått lite vilse nu..and I like it a lot
    Kram och ljus till dig
    Emma

    SvaraRadera
  9. Järnvägar vad många gläntor jag måste ha hittat utan att vara medveten om det. Jag känner mig ofta som ett litet maskrosfrö som flyger dit vinden bär det och helt utan kontroll.

    SvaraRadera
  10. Ofta är det tillfälligheter som leder in oss på än den ena, än den andra stigen, vilket är fascinerande. Det är spännande att blicka tillbaka och försöka hitta ursprunget till att det gick som det gick ibland.
    Kram

    SvaraRadera
  11. Å vad jag blir glad när när jag hittar något av Tomas Tranströmer.. visst är han för bra?
    Sen blir jag ju precis lika glad... eller kanske mer varm.. av det du skriver! För du tar många tänk lite längre på vägen... lite klokare... och du vågar ofta gå lite vilse på olika stigar i ditt tänk, och man känner igen sig! Tack så många många gånger för det!!!

    Sen... livets karta? Ja, jag kommer nog att få leta på ett bra tag där!

    Varm kram till en modig "VågaVaraVilse"!

    SvaraRadera
  12. Tänk vad lustigt, precis det funderade jag kring i går.. det att finna annat när man går vilse, vilket sammanträffande :)
    Kram /Matte

    SvaraRadera
  13. Går ofta vilse, på gott och ont :)
    Kram

    SvaraRadera
  14. Tranströmer är underbar i sin karga men ändå rika exakthet. Och dina ord, Vida, är som vanligt kloka.
    För mig kan den lilla diktraden också handla om de osynliga planen. Vilse där inom, och plötsligt öppnas något nytt, en glänta, ett ljus, man inte tidigare känt till. Och med ens är själen (eller vad man nu kallar sin livsessens) vidgad och lite visare.

    SvaraRadera

Å vad jag blir glad när någon tar sig tid att skriva en fundering.. Tack så mycket och välkommen åter! Kram från lilla Vida i stora världen